| 1. |
- Appelberg, Magnus, et al.
(författare)
-
Reviderat program för övervakning av fisk i kustvatten
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom denna rapport lämnas ett förslag till hur ett optimerat övervakningsprogram avseende kustfisk bör utformas. Förslagen i rapporten kommer ligga till grund för en effektivare regional och nationell miljöövervakning och kan implementeras med början 2020.I föreliggande förslag till revision av programmet har syftet varit att förbättra förutsättningarna för att övervaka kustnära fisksamhällen utgående från den utvärdering som publicerades 2017.Det reviderade programmet ska i görligaste mån kunna möta samhällets krav för att bedöma havsmiljöns tillstånd, skapa underlag för nationell och internationell fiskeriförvaltning samt ge underlag för havsplanering. Fiskeområden inom programmet ska även kunna verka som referensområden vid kontroll av recipienter och övrig påverkan, eller vid uppföljning av åtgärder i kustmiljön. Programmet ska också utgöra underlag för att följa framtida, kända och okända, miljöförändringar som t ex ett varmare klimat samt utgöra underlag till forskning.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Björkbom, Carina, et al.
(författare)
-
Assessment of reproductive biomarkers in three-spined stickleback (Gasterosteus aculeatus) from sewage effluent recipients
- 2013
-
Ingår i: Environmental Toxicology. - : Wiley-Blackwell. - 1520-4081 .- 1522-7278. ; 28:4, s. 229-237
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to examine the occurrence of endocrine disruption close to sewage treatment plant effluent discharges along the Finnish Baltic Sea coast using a set of reproductive biomarkers present in adult three-spined stickleback (Gasterosteus aculeatus). Possible variation and sensitivity of the biomarkers during an entire reproductive period were also examined. The analysis of vitellogenin (VTG) for estrogenic activity and spiggin for androgenic activity, together with histopathological analysis indicated that sticklebacks were exposed to estrogenic loads sufficient to cause inappropriate production of VTG and to disrupt normal testicular structure in adult male sticklebacks. No androgenic disruption was observed. The results emphasize the need of a combination of several reproductive biomarkers in fish and repeated sampling for the detection of potential endocrine modulating substances under field condition
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Flink, Henrik, et al.
(författare)
-
Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:4 : Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002-2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan provfiskets start har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs. Från och med 205 har däremot fångsten av karpfiskar, främst mört, varit högre än fångsten av abborre. En trolig förklaring till detta är en ökande näringsstatus i området samt minskad förekomst av större rovfisk.Strömming, nors, löja och tånglake visar ökande trender medan abborre och gädda visar minskande trender. Mört som minskade i antal mellan 2002-2009 ökar nu i fångsten och detta har lett till att totalfångsterna har ökat.Antalet fångade arter per år visar en negativ trend över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, braxen och gös. Trots detta ökar diversiteten i fångsten, vilket beror på att dominansen av abborre har minskat. Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket, nämligen torsk och vimma. Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, både för alla arter generellt (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. År 2017 fångades endast 24 stora abborrar vilket är det lägsta antalet sedan provfisket inleddes 2002. Möjliga förklaringar till denna minskning av stor fisk kan vara ökat fisketryck, ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv tillsammans med hög exploatering av fiskens lek- och uppväxtområden.Förändringar i förekomsten av karpfisk, abborre, rovfisk och storleken hos abborre är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet vid miljöstatusbedömning av kustfisksamhällen. Enligt den senaste bedömningen anses Lagnö nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk som anses vara för hög och storleken hos abborre som anses vara för liten (indikatorn storlek hos abborre är preliminär)Den trofiska medelnivån är i Lagnö starkt kopplad till fångsten av abborre, den dominerande fiskarten av rovfiskar. År 2016 noterades den lägsta trofiska medelnivån hittills under provfisket.Medellängden för 1- och 2-åriga abborrhonor har inte förändrats över tid däremot har medellängden på 3- och 4-åringar ökat något. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet.
|
|
| 7. |
- Flink, Henrik, et al.
(författare)
-
Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:5 : Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016-2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2017 fångades 59 fiskar per ansträngning (antal individer per nät och natt) fördelat på 13 arter. Mört var den vanligaste arten i fångsten (46%), följt av abborre, strömming, braxen och gärs. En jämförelse med de närliggande provfiskeområdena Lagnö och Asköfjärden visar att fisksamhället i Vaxholm 2016-2017 hade en likartad totalfångst, artsammansättning,n diversitet och trofisk medelnivå (fördelning av fisk med olika typer av födoval)Fångsten av stora individer (> 30 centimeter) dominerades av braxen och abborre, men även individer av gös, sik, mört och gädda över 30 centimeter fångades. Under 2016 och 2017 fångades det betydligt fler stora individer i Vaxholm jämfört med motsvarande provfisken i Lagnö och Asköfjärden. Detta gäller även fångsterna av stor abborre (> 25 centimeter)Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm 2017 var 27 individer per ansträngning vilket är högt jämfört med fångsten i Lagnö och Asköfjärden. Liknande förhållanden var tydligt även under provfisket 2016. De arter av karpfisk som fångats i Vaxholm är mört, braxen, löja, björkna och id.I provfiskefångsten utgjorde abborre 98 procent av all rovfik. Förutom abborre förekom även rovfiskarna gös och gädda i fångsten.Diversitetsindex och den trofiska medelnivån var låg men inom det förväntade spannet baserat på liknande provfisken längs svenska östkusten (Lagnö och Asköfjärden)Åldersanalys från 2016 visar att abborrens tillväxt var lägre i Vaxholm jämfört med Lagnö och Asköfjärden.Ett lågt siktdjup i kombination med stor fångst av mört antyder att Vaxholm är påverkat av hög näringsbelastning.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Flink, Henrik, et al.
(författare)
-
Resultat från övervakningen av kustfisk, Asköfjärden (Egentliga Östersjön) 2005 - 2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- •Provfisket visar på ett relativt stabilt fisksamhälle i Asköfjärden under tidsperioden 2005–2017 sett till totalfångst, antalet arter i fångsten, och trofisk nivå (fördelningen av fisk med olika typer av födoval).•Abborre var den vanligaste arten i fångsterna (45 procent) och mört den näst vanligaste (28 procent) beräknat över alla år. Andelen av båda dessa arter har minskat något över tid.•Fångsterna av strömming, nors, skarpsill, sik och tånglake visar ökande trender, medan gös minskat under provfiskeperioden.•Även om vattentemperaturen vid provfisketillfällena har varit stabil över tid, så är det främst varmvattenarter som minskat i fångsten och kallvattenarter som ökat.•Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket, nämligen torsk och lake.•Diversiteten i provfiskefångsten i Asköfjärden varierar mycket mellan år och har ökat över tid. Det beror på en minskad dominans av abborre och en högre fångst av till exempel strömming, nors och sik under senare år.•Fångsten av stora fiskar (större än 30 centimeter) var överlag låg, och fångsten av stor abborre (större än 25 centimeter) har varit ovanligt låg under 2016–2017.•Fångsten av karpfiskar har endast varit större än fångsten av abborre vid fyra tillfällen, nämligen under 2005, 2008 och 2016–2017. En möjlig förklaring till denna skiftning under senare år är de allt lägre nivåerna av större rovfiskar.•Förändringar av antalet karpfisk, abborre, rovfisk och storleken av abborre är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet vid miljöstatusbedömning av kustfisksamhällen. Enligt den senaste bedömningen anses Asköfjärden nå upp till god miljöstatus för förekomsten av abborre, karpfisk och rovfisk. Storleken hos abborre bedöms vara låg och inte uppnå god miljöstatus enligt den senaste bedömningen (preliminär).•Åldersanalys av abborrhonor visar att fångsten främst består av individer som är upp till fyra år gamla samt att medellängden hos ett-, två-, tre- och fyraåriga individer har ökat över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet.
|
|
| 10. |
|
|
