| 1. |
|
|
| 2. |
- Larsson, Jörgen, 1966, et al.
(author)
-
Konsumtionsbaserade scenarier för Sverige - underlag för diskussioner om nya klimatmål
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- ALSO AVAILABLE IN ENGLISH: https://research.chalmers.se/publication/529052 Denna rapport är resultatet av ett uppdrag från Sveriges parlamentariska miljömålsberedning och utgör ett underlag för diskussioner om Sveriges framtida klimatpolitik i allmänhet och om konsumtionsbaserade klimatmål i synnerhet. Arbetet har utförts av 13 forskare vid Chalmers tekniska högskola, IVL Svenska miljöinstitutet och KTH. Rapportens syfte är att analysera hur de klimatpåverkande utsläppen från vår konsumtion kommer att förändras under de närmaste 30 åren samt att översiktligt beskriva det vetenskapliga läget avseende globala utsläppsbanor som klarar Parisavtalet temperaturmål och vad de betyder för svenska konsumtionsbaserade utsläpp med hänsyn till olika rättviseprinciper. DEL 1 - Konsumtionsbaserade scenarier för svenska klimatpåverkande utsläpp 2050 Utsläppen i Sverige (så kallade territoriella utsläpp) var 5 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per person 2019. I konsumtionsbaserade utsläpp så inkluderar man även utsläpp som uppstår utomlands vid produktionen av de varor och tjänster som vi i Sverige konsumerar, medan utsläpp i Sverige till följd av vår export räknas bort. Enligt Statistiska centralbyråns metod beräknades de konsumtionsbaserade utsläppen till 9 ton CO2e per person för 2019. Tidigare analyser har visat att 36% av svenska konsumtionsbaserade utsläpp sker i Sverige, 22% i länder som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter och resterande 42% i övriga länder, inklusive Ryssland, Kina, USA, och Indien, där klimatstyrmedlen i regel är svaga. I den här rapporten görs en analys av specifika tekniska åtgärder och beteendeförändringar när det gäller flyg, bil, kollektivtrafik, livsmedel, uppvärmning samt investeringar i byggnader och transportinfrastruktur. I SCB:s statistik motsvarar dessa områden 63% av de totala konsumtionsbaserade utsläppen. Fem scenarier har tagits fram baserat på olika klimatpolitiska inriktningar och utfallen från dessa beskrivs i figuren nedan. De framtida utsläppen påverkas naturligtvis kraftigt av vilken teknisk utveckling som sker i omvärlden. För att belysa detta redovisas ett spann från höga respektive låga utsläpp. Den högre nivån i spannet är resultatet av att omvärlden fortsatt utvecklas enligt Nuvarande trender och politik. Den lägre nivån i spannet bygger istället på en Global klimatomställning i linje med Parisavtalet. I Referensscenariot utvecklas beteenden och teknik enligt nuvarande trender och beslutade politiska styrmedel i både Sverige och omvärlden. I det Territoriella klimatmålsscenariot kommer nödvändiga beslut för att nå de svenska klimatmålen att tas. Här sker till exempel en övergång till nollutsläppsfordon och byggsektorn använder delvis fossilfritt stål. I det lägre spannet antas hela världen ställa om i linje med Parisavtalet, vilket bland annat ger lägre utsläpp utomlands vid produktion av fordon och mat som vi importerar, samt att internationellt flyg i huvudsak drivs med förnybart flygbränsle. Den högre nivån i spannet illustrerar att Sveriges territoriella klimatmål nås, men världen för övrigt ställer inte om för att klara temperaturmålen i Parisavtalet. I Beteende- och teknikscenariot genomförs ytterligare inhemska åtgärder för att bidra till lägre klimatpåverkande utsläpp från svensk konsumtion. Här antas utrikesflygandet och bilåkandet ligga kvar på 2019 års nivå. Självkörande bilar introduceras och regleras så att det inte leder till ökat bilåkande. Det sker ett skifte inom animaliekonsumtionen där hälften av nötköttet ersätts med kyckling eller växtbaserade proteinkällor. En annan skillnad är att nybyggnationen av bostäder halveras vilket möjliggörs bland annat genom att en del lokaler byggs om till bostäder. I Omfattande beteende- och teknikscenario illustreras effekten från kraftiga minskningar av flygande, bilåkande, konsumtion av nötkött och mejeriprodukter samt byggnation av vägar och bostäder, men med samma teknik som i föregående scenario. I Referensscenario med omfattande beteendeförändringar visas effekten i utsläpp av dessa omfattande beteendeförändringar, men i det här fallet i kombination med att avancerade tekniska förändringar uteblir både i Sverige och utomlands. Det översta spannet i figuren nedan visar vilka genomsnittliga globala netto-utsläpp 2050 som kan anses vara i linje med Parisavtalet, givet att det kvarvarande utsläppsutrymmet fördelas jämlikt per person. Studierna är utvalda av IPCC och streckens täthet visar på mängden studier som ger ett visst resultat. Den lägre utsläppsnivån i spannet motsvarar att den globala medeltemperaturökningen begränsas till under 1,5°C. Den högre utsläppsnivån motsvarar temperaturökning under 2°C med hög sannolikhet, eller att betydande negativa utsläpp efter 2050 för att långsiktigt nå 1,5°C. Notera att dessa är netto-utsläpp och därmed omfattar bidrag från negativa utsläpp enligt respektive studie, till skillnad från scenarierna i denna rapport. FIGUR - SE RAPPORT De spann för scenarierna som redovisas i mörkare färg omfattar enbart de konsumtionsområden som har analyserats i den här rapporten (persontransporter, livsmedel, byggande och boende). Spannen i en ljusare färg är uppskattningar av de totala konsumtionsbaserade utsläppen (inkl. övrig konsumtion och näringslivets investeringar). Notera dock att inga beteendeförändringar antas för dessa områden samt att denna analys endast är avsedd att illustrera ett resultat för helheten och inte är lika väl underbyggt som övriga beräkningar. Utfallet visar att referensscenarierna, både med och utan omfattande beteendeförändringar, beräknas resultera i totala konsumtionsbaserade utsläpp som ligger på en högre nivå 2050 än de studier som ligger i linje med Parisavtalets temperaturmål, givet studiernas uppskattade utsläppsnivå år 2050 och att utsläppsutrymmet fördelas jämlikt per person. Resultaten indikerar också att de konsumtionsbaserade utsläppen i det Territoriella klimatmålsscenariot ligger på en högre nivå 2050 än flertalet av dessa studier. Beteende- och teknikscenariot motsvarar i stort studiernas uppskattade utsläppsnivå år 2050, men det är under förutsättningen att den svenska omställningen kombineras med en global klimatomställning. Omfattande beteende- och teknikscenariot kan nå nivåer så låga att de motsvarar studier där globala medeltemperaturökningen begränsas till 1,5°C grader utan stora behov av negativa utsläpp, men också detta under förutsättningen att det sker en global klimatomställning. En övergripande slutsats är att de sammantagna konsumtionsbaserade utsläppen som kan uppnås genom ett fokus på avancerad teknisk utveckling inte är tillräckliga för att med säkerhet ligga i linje med Parisavtalet. Det gäller även om resten av världen också genomför en klimatomställning. Resultaten visar också att enbart omfattande beteendeförändringar, och ingen avancerad teknik, ligger ännu längre ifrån målen i Parisavtalet. En kombination av både avancerad teknik och vissa beteendeförändringar skulle däremot kunna ge en utveckling som ligger i nivå med de genomsnittliga utsläppen per person som Parisavtalets mål motsvarar år 2050. Frågorna om ett land som till exempel Sverige bör besluta om ett konsumtionsbaserade klimatmål som ett komplement till det territoriella målet, och vilken ambitionsnivå som målet i så fall borde ligga på, är naturligtvis politiska och inte vetenskapliga. En viktig aspekt att ta hänsyn till är att dessa scenarier inte omfattar potentialen för negativa utsläpp. En möjlighet är att anta ett netto-noll mål även för konsumtionsbaserade utsläpp, där kompletterande åtgärder, såsom negativa utsläpp, kompenserar för en viss mängd kvarvarande utsläpp. DEL 2 - Om utsläppsmål utifrån Parisavtalet och internationella rättviseprinciper Enligt Parisavtalet så ska nationella målsättningar gällande utsläppsminskningar uppnås med hänsyn taget till (i) att utvecklingsländer kan behöva mer tid för att vända sina respektive utsläppskurvor nedåt, (ii) rättvisa, och (iii) med hänsyn till en hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Dessutom ska genomförandet vägledas av Klimatkonventionens övergripande princip om ”rättvisa och gemensamma men olikartade ansvar och respektive förmågor, i ljuset av olika nationella förhållanden”. Det finns dock ingen konsensus kring hur de mål som beskrivs på global nivå i Parisavtalet kan översättas till nationella målsättningar för utsläppsminskningar. Det är i grunden en värderingsfråga och en politisk avvägning hur de globala utsläppsminskningarna ska fördelas över världens nationer samt hur Parisavtalet och Klimatkonventionens mål och principer bör tolkas för svenska målsättningar. Forskare och analytiker har däremot bidragit med konsekvensanalyser av olika metoder och principer för att fördela utsläppsutrymmet, som även har diskuterats inom klimatförhandlingarna. Globala genomsnittliga netto-utsläpp av växthusgaser om -0,3 till 3,3 ton CO2e per person år 2050 kan vara i linje med Parisavtalets temperaturmål, se första spannet i figuren ovan som är baserat på IPCC:s scenarier. Detta gäller dock under förutsättningen att utsläppen redan från 2020 minskar i linje med respektive scenario och att respektive scenarios behov av negativa utsläpp möts. En högre utsläppsnivå omkring 2050, och långsammare utsläppsminskningstakt fram till dess, förutsätter betydande netto-negativa utsläpp efter 2050 om ambitionen är att långsiktigt begränsa den globala medeltemperaturökningen till 1,5°C. Det är därför viktigt att ta hänsyn till utsläppskurvan från nu fram till ett eventuellt målår f
|
|
| 3. |
- Kamb, Anneli, 1987, et al.
(author)
-
Klimatpåverkan från svenska befolkningens internationella flygresor. Metodutveckling och resultat för 1990 – 2014
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Flygets klimatpåverkan är stor och ökande för rika länder som Sverige. Dagens produktionsbaserade uppföljningssystem bygger på hur mycket flygplanen tankar i respektive land (bunkring) och återspeglar bara utsläppen till första mellanlandning. I denna rapport utvecklas en beräkningsmetod som återspeglar utsläppen från den svenska befolkningens internationella flygresor. Metodiken appliceras sedan för tidsperioden 1990-2014 med hjälp av både resvaneundersökningar och totalstatistik. Beräkningarna visar att antalet internationella resor som svenska invånare gör har ökat med 130 % från 1990 till 2014. Den genomsnittliga flygsträckan för en tur-och-retur-resa har emellertid inte förändrats avsevärt under tidsperioden. Utsläppen per person-km har dock minskat med 37 % mellan 1990 och 2014. År 2014 var utsläppen 190g CO2-ekvivalenter per person-km. En betydande andel av denna effektivisering kan tillskrivas en ökning av kabinfaktorn. De totala utsläppen från svenska invånares internationella flygresor ökade drastiskt 1993-2000, fluktuerade kring samma nivå under perioden 2000-2009, för att sedan åter öka från 2010. När effekterna av utsläpp på hög höjd inkluderas så närmar sig utsläppen 11 Mt CO2-ekvivalenter för 2014 vilket ungefär motsvarar utsläppen från alla personbilstransporter i Sverige. Utvecklingen av utsläpp från flyget kan jämföras med de totala klimatpåverkande utsläppen som Sverige orsakar. Medan utsläppen från svenska invånares internationella flygresor har ökat med 61 % sedan 1990 så har Sveriges officiellt rapporterade totala utsläpp från samtliga sektorer minskat med 24 %. Utan effektiva klimatstyrmedel för flyget riskerar utsläppen från flygandet att bli större än de totala officiella utsläppen redan år 2040.
|
|
| 4. |
- Larsson, Jörgen, 1966, et al.
(author)
-
Measuring greenhouse gas emissions from international air travel of a country's residents methodological development and application for Sweden
- 2018
-
In: Environmental Impact Assessment Review. - : Elsevier BV. - 0195-9255 .- 1873-6432. ; 72, s. 137-144
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Global civil aviation accounts for 4–5% of total greenhouse gas emissions and these emissions are increasing. In the absence of sufficiently effective global climate instruments, national instruments might be considered as a complement, in which case some way of allocating emissions from international air travel between countries is needed. The purpose of this paper is to develop an accounting method that reflects one country's greenhouse gas emissions from international air travel, and to apply this methodology to Sweden. The new methodology consists of three parts: the number of international air trips made by the country's residents; the average distance of these trips; and the greenhouse gas emissions per passenger km. For Sweden, data for 1990 to 2014 show an increase in the number of trips by Sweden's population of 3.6% per year, resulting in, on average, one international journey (round trip 5800 km) per capita in 2014. The average distance to the final destination has increased only marginally due to simultaneous growth in both long and short trips. However, global average greenhouse gas emissions per passenger km have decreased by 1.9% per year between 1990 and 2014. Because the increase in the number of their trips has outweighed the decrease in emissions per km, the total emissions from Swedish residents' international air travel have increased by 61% between 1990 and 2014. The total emissions from Swedish residents' air travel, including both CO2and non-CO2-effects, were 11 Mt CO2equivalents in 2014, which is the same level as the emissions from Swedish car traffic. This type of reliable data is important when designing policies and for getting public support for new policies.
|
|
| 5. |
- Larsson, Jörgen, 1966, et al.
(author)
-
SvD Debatt: Forskare - Ohållbart att vi svenskar flyger allt mer
- 2016
-
In: Svenska Dagbladet.
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Utsläppen från svenskarnas internationella flygresor riskerar att bli högre än hela Sveriges övriga rapporterade utsläpp år 2040. Nu krävs politiska styrmedel för att vända denna ohållbara utveckling, skriver fyra forskare.
|
|
| 6. |
- Åkerman, Jonas, et al.
(author)
-
Low-carbon scenarios for long-distance travel 2060
- 2021
-
In: Transportation Research Part D: Transport and Environment. - : Elsevier BV. - 1361-9209 .- 1879-2340. ; 99
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In many industrialised countries, the climate impact from long-distance travel is greater than that from short-distance travel. In this paper, we present five scenarios for long-distance travel in 2060, which are consistent with a 67% probability of limiting global warming to 1.8 degrees. The scenarios concern travel by the Swedish population, but per capita travel volume and fuel use could be generalised globally. A key result is that all scenarios require reductions in Swedish per capita air travel in the range of 38–59% compared to 2017. The direct effect on air travel of implementing a high-speed rail network in Sweden and Northern Europe was found to be modest. A higher emission reduction could be achieved if mixed mode trips comprising rail and air legs were more widely adopted. Finally, the pros and cons of future aviation fuels are discussed, the main candidates being biofuel, electrofuel, and liquid hydrogen.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Åkerman, Jonas, 1964, et al.
(author)
-
Styrmedel för att begränsa det globala flygets klimatpåverkan – ett svenskt perspektiv. Uppdaterad och korrigerad version 200702
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den globala, kommersiella luftfartens koldioxidutsläpp beräknas 2018 ha uppgått till drygt 900 miljoner ton. Det motsvarar ca 2,5 procent av de globala, energirelaterade koldioxidutsläppen, som i sin tur beräknas svara för 75-80 procent av den av mänskliga aktiviteter orsakade förstärkningen av växthuseffekten. Inkluderas även s.k. höghöjdseffekter, som orsakas av flygtrafik på höjder över cirka 8 000 meter, ökar andelen väsentligt. Beträffande inrikesflyg har alla länder, åtminstone på pappret, stora möjligheter att genom egna beslut påverka flygets klimatpåverkan med hjälp av t.ex. bränsleskatter. Även klimateffekter från internationellt flyg kan i viss mån påverkas med nationella åtgärder, t.ex. passagerarskatter eller krav om biobränsleinblandning. Förutsättningarna för effektiva, nationella åtgärder avgörs dock i hög grad av det internationella regelverket. Den främsta möjligheten för Sverige att bidra till att den internationella luftfartens klimatpåverkan begränsas är att påverka EUs agerande. Reglerna för EUs utsläppshandeln är avgörande, liksom reglerna för beskattning av flygbränsle. För att Sverige ska kunna påverka det globala regelverket är ett samlat agerande med övriga EU centralt. Klimatpåverkan från det internationella flyget berörs inte i Paris-avtalet, utan hanteras istället inom ICAO, FNs luftfartsorgan. ICAO bildades för att främja den civila luftfarten, vilket kan ha bidragit till att organisationen har varit sen och långsam när det gällt att ta sig an klimatproblemen. 2016 beslöts dock att etablera CORSIA, ett system för utsläppskompensation som ska börja fungera 2021. Målet med CORSIA är inte primärt att minska utsläppen från flyget. Istället är syftet att skapa en mekanism för flygbolagen att kompensera för den ökning av utsläppen från internationell flygtrafik jämfört med 2019/2020 som förväntas. I besluten om CORSIA sägs att de deltagande länderna inte får tillämpa andra, parallella ekonomiska styrmedel. EU-länderna har trots detta förklarat att flyget även fortsättningsvis ska omfattas av utsläppshandel, samtidigt som man försäkrat att den internationella flygtrafiken till och från EU-länderna ska inkluderas i CORSIA fr.o.m. 2021. Hur detta ska fungera, och om flygindustrin och resten av världen kommer att acceptera agerandet, är oklart. Inom EU och enskilda medlemsstater pågår parallellt en diskussion om att beskatta flygbränsle för såväl inrikes- som internationell trafik, en åtgärd som sannolikt kan komma att ifrågasättas av resten av världen, bl.a. med hänvisning till CORSIA. Samtidigt kan livskraften hos CORSIA ifrågasättas. Stora länder som Kina, Indien, Ryssland och Brasilien har distanserat sig från systemet, och väntas delta tidigast från 2027. Hur allvarlig en kollaps för CORSIA skulle vara från klimatsynpunkt kan diskuteras – de incitament för att begränsa utsläppen som systemet ger är svaga samtidigt som svårigheterna att hitta kompensationsåtgärder som är effektiva och trovärdigt additionella är uppenbara och väl kända. Mot denna bakgrund identifieras följande handlingsalternativ för den svenska klimatpolitiken inom luftfartsområdet. (Förslagen baserade på läget vid årsskiftet 2019/2020.) 1. Reformering av EUs utsläppshandel a. Höjning av den linjära reduktionsfaktorn (=begränsa den ytterligare utgivningen av utsläppsrätter) b. Minskad gratistilldelning av utsläppsrätter c. Incitament för minskade höghöjdseffekter 2. EUs utsläppshandel är viktigare än CORSIA a. Verka för att flygtrafik inom EES inte ska omfattas av CORSIA b. Hålla öppet för att utvidga utsläppshandeln till ”full scope” (=allt flyg till/från flygplatser inom EES) c. Bjuda in länder utanför EES att delta i en utsläppshandel för flyget 3. Reformering av EU-regler kring beskattningen av flyget a. Slopande av förbudet mot beskattning av flygbränsle – EU-gemensam minimiskatt på flygbränsle b. Verka för att momsfrågan löses 4. Nationella styrmedel a. Passagerarskatt b. Differentiering av landningsavgifterna c. Samarbete kring beskattning av flygbränsle med andra intresserade länder inom ECAA (EES + Balkanländerna) d. Reduktionsplikt även för flyget. Utred möjligheterna att på sikt koncentrera den fysiska inblandningen av biodrivmedel till flyg med destination utanför EES.
|
|
| 9. |
- Andersson, David, 1979, et al.
(author)
-
DN Debatt: LRF och Svenskt flyg svarar inte om klimatmålen
- 2015
-
In: Dagens Nyheter. - 1101-2447.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Sammantaget ser vi inget i motdebattörernas argument som talar emot att införa styrmedel, till exempel konsumtionsskatter, inom dessa områden där inga stora tekniska lösningar finns i sikte, skriver 14 miljö- och energiforskare i slutrepliken till sin text om flyg- och köttskatt (26/2).
|
|
| 10. |
- Andersson, David, 1979, et al.
(author)
-
Estimating car use rebound effects from Swedish microdata
- 2019
-
In: Energy Efficiency. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1570-646X .- 1570-6478. ; 12
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The direct rebound effect for private car transport was estimated by following a large sample of Swedish households (28,876) that acquired a new car in 2009. For some households, this resulted in an improvement in fuel efficiency, whereas others acquired a less or similarly fuel efficient car. The households' travel distances were measured and analysed for a period of 3 years before and 3 years after the car was replaced. This approach differs from previous econometric analyses in which fleet-average changes in distance travelled were studied, often using fluctuations in fuel cost as a proxy for changes in fuel efficiency. No significant bivariate relationship was found between changes in fuel efficiency and annual distance travelled but a multivariate analysis that also included changes in income, number of cars in the household, car weight and car power, resulted in a significant rebound effect of 24 %. Households who bought a car that was labelled 'green' did not exhibit any rebound effect, while households who bought a 'normal' car displayed a rebound effect of 32 %. This could indicate that households that buy a car with improved fuel efficiency for environmental reasons also avoid the economically induced rebound effect. The analysis did not indicate any significant differences in the rebound effect between different socio-demographic groups.
|
|
