| 1. |
- Balling, Gitte, et al.
(författare)
-
E-bogen. Skandinaviske perspektiver på forskning og uddannelse
- 2014
-
Ingår i: Nordisk Tidsskrift for informations- og kulturformidling. - : Det Informationsvidenskablige Akademi, Köbenhavns Universitet. - 2245-2931 .- 2245-294X. ; 3:1, s. 5-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract: De skandinaviske lande har endnu ikke oplevet den samme udbredelse af e-bogen og påvirkning af bogmarkedet som det er tilfældet i de engelsksprogede lande. Alligevel er der en voksende interesse i e-bøger, ikke mindst i forsknings- og folkebibliotekerne. Denne artikel giver en oversigt over tre skandinaviske biblioteks- og informationsvidenskabelige skoler og deres forskning og undervisning i e-bøger. De respektive institutioner præsenterer deres aktuelle forskningsinteresser og -perspektiver på e-bøger og digital læsning, og hvorledes e-bøger er integreret i curriculum og uddannelser. Artiklen ender med at fremhæve fire områder, som artiklens forfattere mener, kalder på yderligere forskning inden for bibliotek- og informationsvidenskab:•Deep reading og læseoplevelser på digitale læseenheder • Den fysiske bogkulturs betydning for læsere • Aftalegrundlaget for udlån af e-bøger og ophavsret i biblioteker • E-bogens integration med andre teknologier
|
|
| 2. |
- Bergström, Annika, 1964, et al.
(författare)
-
Books on Screens : Players in the Swedish e-book market
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The music and film industries have long come to terms with the digital, and now the traditional printed book is challenged by digital formats. The e-book has become established in most countries, but is still a small part of the book industry. In this book a group of researchers follow the actors involved in the Swedish e-book market, from authors and publishers to libraries, booksellers and readers during 2012-2016. Using surveys, interviews and other sources the main actors were researched and it is shown how they act and react towards the e-book and towards each other. While the main focus in on Sweden as a small language country, several international comparisons are made. Are printed books disappearing soon? How are reading habits changing when the book becomes digital? Which forces are driving radical change and which are holding it back? The book discusses these and related questions and shows that after a period of rapid increase in the production and use of e-books, several factors slow down the rate of adoption, but digitisation of the book is an ongoing process and the current e-book is not the end of the story.
|
|
| 3. |
- Bergström, Annika, et al.
(författare)
-
Conclusion
- 2017
-
Ingår i: Books on screens. - Gothenburg : Nordicom. ; , s. 209-218
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Bergström, Annika, et al.
(författare)
-
Reading and readers
- 2017
-
Ingår i: Books on screens. - Gothenburg : Nordicom. ; , s. 181-207
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Dahlström, Mats, et al.
(författare)
-
Wet Feet
- 2013
-
Ingår i: Libraries, Black Metal and Corporate Finance: Current Research in Nordic Library and Information Science. - : Högskolan i Borås. - 9789185659951 ; , s. 169-182
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- So far, this conference has focused on research. Let us now devote our attention to issues of education and training in library and information science (LIS). Specifically, I will address issues of education in the field of digitization.1 During one of the keynote addresses yesterday, we were presented with examples of superbly crafted cultural heritage digitization projects, where the digitized collections and artifacts are lavishly presented and browsable in a creative visualization manner and based on, one would assume, the highest demands on technical standards. I, too, will be talking about digitizing cultural heritage artifacts, but in the form of student-run projects, at an undergraduate and master’s level, where the methods and the work process are the aim, rather than the finished digital product itself.
|
|
| 6. |
- Frenander, Anders, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Kuzmičová, Anežka, 1982-, et al.
(författare)
-
Reading and company : embodiment and social space in silent reading
- 2018
-
Ingår i: Literacy. - : Wiley. - 1741-4350 .- 1741-4369. ; 52:2, s. 70-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Reading, even when silent and individual, is a social phenomenon and has often been studied as such. Complementary to this view, research has begun to explore how reading is embodied beyond simply being ‘wired’ in the brain. This article brings the social and embodied perspectives together in a very literal sense. Reporting a qualitative study of reading practices across student focus groups from six European countries, it identifies an underexplored factor in reading behaviour and experience. This factor is the sheer physical presence, and concurrent activity, of other people in the environment where one engages in individual silent reading. The primary goal of the study was to explore the role and possible associations of a number of variables (text type, purpose, device) in selecting generic (e.g. indoors vs outdoors) as well as specific (e.g. home vs library) reading environments. Across all six samples included in the study, participants spontaneously attested to varied, and partly surprising, forms of sensitivity to company and social space in their daily efforts to align body with mind for reading. The article reports these emergent trends and discusses their potential implications for research and practice.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Litteratur som livskunskap : tvärvetenskapliga perspektiv på personlighetsutvecklande läsning
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Litteraturen diskuteras av hävd livligt, och så har det också varit på senare tid. Tydliga exempel är kanondebatten för några år sedan och den nu aktuella debatten om fakta och fiktion. Mindre uppmärksamhet har däremot i både forskning och media ägnats litteraturens betydelse och funktion för läsarens existentiella och sociala personlighetsutveckling. I syfte att stärka detta viktiga område anordnades därför det tvärvetenskapliga symposiet ”Litteratur som livskunskap” i Borås den 23–24 september 2008. Det var ett samarrangemang mellan Institutionen för biblioteks och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås (Skans Kersti Nilsson)och Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet (Torsten Pettersson). Evenemanget finansierades av Riksbankens jubileumsfond. Symposiets utgångspunkt var att lyfta fram det intellektuella, emotionella och funktionella samspelet mellan litteraturen och läsaren, litteraturens möjlighet att stimulera tankar och känslor inom individen men också tankeutbyte mellan individer. Denna litteratursyn förekommer inom många områden och ämnesdiscipliner. Att bedriva och utveckla motsvarande forskning är en uppgift för litteraturvetenskap, för biblioteks- och informationsvetenskap, för svenskämnets didaktik och i lärarutbildningen, för medicin och vårdvetenskap, för psykologi, psykiatri och psykoterapiutbildning, för filosofi och teologi. Här finns det sammantaget en stor potential för nya insikter. Det positiva gensvar som vi fick då vi kontaktade forskare från dessa områden visar också att en tvärvetenskaplig samling uppfattas som angelägen. Samtliga sjutton föredrag som hölls vid symposiet levererades sedan också – ibland i något omarbetad form – för denna volym. Ordet ”livskunskap” har av volymens redaktörer valts med anknytning till den amerikanska filosofen Martha Nussbaums banbrytande arbete om filosofi och litteratur, Love’s Knowledge (New York 1990). Nyaristotelikern och dygdeetikern Nussbaum har i sin forskning ställt frågan om hur vi bör leva. Målet för människans liv är, menar hon, självförverkligande. Det uppnås då vi väljer att leva ett gott liv, och svaret på frågan ”Hur bör vi leva?” finner vi inom oss själva. Detta svar är alltså i viss mening subjektivt men, som hon tydligt markerar, därför inte relativistiskt. Det råder betydande enighet om vad som är grundläggande för ett gott mänskligt liv. Martha Nussbaum betraktar således relationen mellan litteratur och etik som mycket intim. Vi läser för att förverkligas, vi ”läser för livet” (”reading for life”, Love’s Knowledge, s. 29): för att ställa våra egna frågor till de texter vi älskar, för att söka bilder och förebilder att spegla våra liv i. Litteraturläsning ger, menar Nussbaum, den typ av kunskap som Aristoteles kallar ”fronesis”, d.v.s. praktisk kunskap baserad på en positiv uppfattning om människans förmåga till empati och medkänsla. Denna förmåga är väsentlig även för det demokratiska samhället. Den svenska terminologin på området är ännu inte etablerad och vårt ordval ”livskunskap” och ”personlighetsformande” motsvaras ibland av andra uttryck om ”verklighetsförståelse” och ”identitetsbyggande”. Gemensamma antaganden för denna volym och det symposium som den utgår från kan dock sägas vara: ”Litteraturen gestaltar en syn på livet”; ”Litteraturläsning skapar en dialog mellan text och läsare”; ”Denna dialog kan påverka läsarens livssyn och personlighetsutveckling”; och ”Denna påverkan är värd att studera i ett tvärvetenskapligt perspektiv”. Sammantaget, men i många fall också var för sig, kombinerar bidragen åtskilliga perspektiv. En gruppering av dem har därför inte varit alldeles lätt men ändå nödvändig för att läsaren skall se en grundläggande struktur. Boken liksom symposiet inleds med Juhani Ihanus keynoteföredrag, som ger ett historiskt och teoretiskt perspektiv på hur ordens och litteraturens betydelse kan uppfattas. Tillsammans med fem andra principiellt inriktade bidrag bildar det en första avdelning ”Historiska och teoretiska utgångspunkter”. Därefter följer ”Möten med litteraturen”, en avdelning som redogör för läsningens betydelse såväl individuellt som i (terapi)grupper och för möjligheterna att bedriva forskning kring detta. Den sista avdelningen ”Litteraturens roll inom skolan, biblioteken och högskolan” belyser, som rubriken anger, försöken att mer eller mindre målmedvetet utnyttja litteraturens potential som livskunskap inom utbildnings- och biblioteksväsendet. Genomgående för alla avdelningar är att många artikelförfattare också föreslår nya forskningsuppgifter. En ofta återkommande gemensam nämnare är då behovet att främja växelverkan mellan å ena sidan textorienterade vetenskaper och å andra sidan vetenskaper som koncentrerar sig på människans psyke. Det är en naturlig följd av ett enkelt men fundamentalt faktum, nämligen det att litteraturens värdefulla potential för livskunskap alltid i sista hand bygger på samspelet mellan textens beskaffenhet och läsarens psykiska konstitution. Det är en integrerad process – men den västerländska vetenskapssamhället splittrar upp den nödvändiga forskningskompetensen i olika discipliner. Denna volym är ett första litet steg i en mer integrerad riktning. Det är vår förhoppning att den skall stimulera svensk forskning till att fortsätta dess inriktning: att bättre förstå det intrikata samspelet mellan text och psyke för att kunna stöda och utveckla det i olika mänskliga sammanhang.
|
|
