| 1. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Killing of spent laying hens using CO2 in poultry barns
- 2014
-
Ingår i: Animal Welfare. - : Cambridge University Press (CUP). - 0962-7286 .- 2054-1538. ; 23, s. 445-457
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, laying hens are killed using the following methods: i) traditional slaughter; ii) on-farm with CO2 in a mobile container combined with a grinder; or iii) with CO2 inside the barn. The number of hens killed using the latter method has increased. During these killings a veterinarian is required to be present and report to the Swedish Board of Agriculture. Data were registered during four commercial killings and extracted from all official veterinary reports at CO2 whole-house killings in 2008-2010. On-farm monitoring showed that temperature decreased greatly and with high variability. The time until birds became unconscious after coming into contact with the gas, based on time until loss of balance, was 3-5 min. Veterinary reports show that 1.5 million laying hens were killed, in 150 separate instances. The most common non-compliance with legislation was failure to notify the regional animal welfare authorities prior to the killings. Six out of 150 killings were defined as animal welfare failures, eg delivery of insufficient CO2 or failure to seal buildings to achieve adequate gas concentration. Eleven were either potentially or completely unacceptable from the perspective of animal welfare. We conclude that, on the whole, the CO2 whole-house gas killing of spent hens was carried out in accordance with the appropriate legislation. Death was achieved reliably. However, there remain several risks to animal welfare and increased knowledge would appear vital in order to limit mistakes related to miscalculations of house volume, improper sealing or premature ventilation turn-off.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hogland, William, et al.
(författare)
-
Baling of Waste Fuels: Risk of Fire
- 2000
-
Ingår i: The 7th Danish-Polish Workshop on Biomass for Energy.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hogland, William, et al.
(författare)
-
Risk of Fires in Storage with Baled Waste Fuels
- 2001
-
Ingår i: Eurowaste Proceedings Sardinia 01, The 8th International Waste Management and Landfill Symposium, Sardinia, Italy.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Karlsson, Anna, et al.
(författare)
-
Hållbarhet av golv i grisningsboxen : en jämförande studie mellan obehandlade och plastade betonggolv samt hur golvkvaliteten kan påverka smågrishälsan
- 2015
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Skador bland smågrisar är vanligt förekommande inom smågrisproduktionen. Golvet har en betydande roll för skadornas utbredning. Låg avnötningsgrad minskar skaderisken, men kan även innebära lägre friktion vilket i sin tur innebär en ökad skaderisk. Golvet bör ha god värmebehaglighet för att skydda smågrisarna från att bli nedkylda. I detta faktablad redovisas resultaten från ett försök där hållbarheten av betonggolv och plastbehandlat golv i grisningsboxar har jämförts. Friktion, avnötningsgrad och värmebehaglighet har mätts i 15 grisningsavdelningar med golv av olika åldrar. Resultaten visade att de plastbehandlade golven hade en lägre avnötningsgrad, men en likvärdig friktion jämfört med betonggolven i studien. Värmebehagligheten var oberoende av golvtyp. Utifrån resultaten i försöket tros plastbehandling kunna öka golvens hållbarhet och den tycks även ha potential att till viss del gynna smågrishälsan.
|
|
| 9. |
- Löfkvist, Klara, et al.
(författare)
-
Nästa generations täckmaterial för växthus
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie har olika nyare typer av glas som täckmaterial till växthus undersökts. Fokus har varit att hitta material som är energisparande samtidigt som de släpper igenom sa mycket ljus inom PAR (Photosynthetic active radiation) området som möjligt. De täckmaterial som valts ut har varit planglas med låg järnhalt, planglas med den mjuka lågemissionsbeläggningen optitherm, planglas med den hårda lågemissionsbeläggningen KHglas samt planglas med den självrengörande beläggningen Active. Valen har gjorts utifrån deras egenskaper vad gäller funktion, energibesparing, ljusgenomsläpplighet samt kostnaderna för materialet så att det blir ekonomiskt rimligt för dagens växthusproduktion. Täckmaterialen har placerats i taket respektive väggarna med tanke på vad som ansågs vara mest lämpligt utifrån växthusproduktion. Exempelvis har självrengörande ytor placerats i takets insida eftersom det är den yta som man i växthusproduktion befarar bli mest smutsig. För de utvalda materialen har livscykelkostnaderna (LCC) beräknats utifrån vissa givna produktionsförutsättningar för två storlekar på växthus; 1 000 m2 respektive 5 000 m2. De bästa kombinationerna av tak- respektive väggmaterial har sedan kombinerats i ett idealhus och beräkningar har gjorts. Resultaten visade att vid nybyggnation av växthus där investeringskostnaden for värmesystemet räknas med kan man i idealhuset få en livscykelkostnad som ger en besparing på 14 % jämfört med ett standardreferenshus. Investeringskostnaderna för de förbättrade glasmaterialen är då visserligen högre än för vanligt standardglas men då den beräknade energibesparingen var 30 % blir den totala kalkylen lovande.
|
|
| 10. |
- Löfkvist, Klara, et al.
(författare)
-
Pengar att spara vid nybyggnation av växthus
- 2014
-
Ingår i: Viola. - 0042-6407. ; 119, s. 24-25
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Med nya växthus är det idag möjligt att förbättra det ekonomiska resultatet med nio procent om du väljer nyare glasmaterial och inte bara fortsätter med standardglas. Att välja ett energieffektivt glas innebär inte med automatik att investeringen blir dyrare. Tvärtom kan det faktiskt vara billigare att bygga växthus med ett modernt glasmaterial.
|
|
