| 1. |
- Norén, Katja, et al.
(författare)
-
Uppföljning och utvärdering av miljötillståndet till följd av slängda tobaksprodukter
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien har till syfte att sammanställa kunskapsläget rörande slängda tobaksprodukters miljöpåverkan och är uppdelad i tre områden: litteraturbaserad undersökning av kunskapsläget, mindre enkätstudie och exemplifierande beräkningar.Inom litteraturstudien har internet och forskningsdatabaser använts för att söka efter svensk- och engelskspråkiga artiklar och rapporter. Enkätstudien har riktats till ca 55 personer vid reningsverk och reningsverksorganisationer. De exemplifierande beräkningarna har utformats efter tillgången på information. De har bland annat syftat till att kvantifiera mängder av kadmium, bly, nickel och kvicksilver som uppkommer från tobaksanvändare inom ett definierat område.Utifrån antagandet att all konsumerad röktobak (cigaretter, rulltobak, piptobak och cigarr/cigariller) samt snus når reningsverken så har mängderna satts i relation till andra källor till metaller i samma område t.ex. avloppsvatten från hushåll och luftdeposition. Beräkningar har också utförts för att försöka uppskatta tobaksskräpets påverkan på vattenmiljö och vattenlevande organismer. Här har enbart mängder från tobaksskräp i form av röktobak beräknats eftersom det finns viss information om antalet fimpar som ligger på gatan medan sådan information saknas helt för snus.I och med att tobaksskräp hamnar på gatan kan det via dagvattnet transporteras till en recipient och påverka denna. Då graden av miljöpåverkan beror av den koncentration som uppstår i recipienten har bidraget av tobakskräp beräknats för den kända ytan Kungsholmen ö och den kända volymen Karlbergskanalen som används som exempelrecipient och således mottagare av dagvatten från Kungsholmen ö.Baserat på tillgänglig information har tre scenarier för vilka mängder tobaksskräp som kan uppkomma beräknats utifrån: 1. Antalet fimpar som har hittats på gatan (dvs. en ögonblicksbild där vi inte vet hur länge skräpet har ansamlats. 2. Enkätstudier av hur många fimpar som rökare slänger på gatan per dag. 3. Worst case scenario som innebär att allt kadmium i konsumerad röktobak alternativt alla fimpar som uppstår under en dag når recipienten.Med antagandet att dessa olika tobaksmängder når Karlbergskanalen har de uppnådda koncentrationerna i Karlbergskanalen beräknats och satts i relation till dels EU:s gränsvärde för kadmiumEG i inlandsytvatten och dels ett eget beräknat gränsvärde för fimpar (Predicted No Effect Concentration, PNECfimp) där ingen effekt i miljön förväntas. Gränsvärdet för fimpar har beräknats utifrån resultat från ekotoxicitetstester för att kunna bedöma fimparnas påverkan i miljön.Tobak innehåller ett stort antal ämnen och då den brinner bildas ytterligare ämnen som kan hamna i fimpen. Dessa ämnen kan vart och ett vara toxiskt men tillsammans kan de också ha en additiv effekt så att fimpens totala toxicitet är summan av de ingående ämnenas toxicitet. Det är inte heller ovanligt att ämnen i blandningar har en synergistisk effekt i förhållande till varandra, vilket innebär att blandningens samlade toxicitet till och med kan vara större än summan av de ingående ämnenas toxicitet. Att det beräknade gränsvärdet PNECfimp är mycket lägre än gränsvärdet för kadmiumEG illustrerar att fimpen innehåller flera giftiga ämnen.Sammantaget visar analysen att fimpars toxicitet skulle kunna utgöra ett problem för vattenmiljöer. Dvs. den giftighet alla de ämnen som finns i fimparna uttrycker sammantaget gör att framförallt mindre recipienter riskerar att påverkas negativt. I analysen har Karlbergskanalen använts som mottagare av fimpar från Kungsholmen ö och vid antagandet att varje rökare slänger 1,7 fimpar per dag så överskrids gränsvärdet för fimpar redan efter en dags fimpansamling. Även om inte alla fimpar når recipienten så hamnar nya fimpar på gatan varje dag vilket gör att recipienter med dåligt vattenutbyte blir extra känsliga.Resultaten indikerar således att det antal fimpar som hamnar på gatan i storstadsområden riskerar att ha en påverkan på mindre vattenrecipienter och det bör vara av intresse att analysera vart dagvattnet från de mest fimpnedsmutsade områdena leds. Miljöeffekten i exempelrecipienten baserat på kadmium från slängd tobak visade sig vara obetydlig då den beräknade kadmiumkoncentration blev mycket lägre än det befintliga gränsvärdet för kadmium också för worst case scenariot.Som jämförelse är tillskottet från luftdeponerat kadmium betydligt större än det maximala tillskottet från röktobak inom det analyserade området. På samma sätt är tillskottet av nickel, bly och kvicksilver från luftdeposition mycket högre än tillskottet från röktobak som slängs på gatan. Om allt tobaksrelaterat kadmium i värsta fall skulle nå reningsverket så utgör bidraget trots detta enbart en tredjedal av bidraget från urin + fekalier från samma område. Vad gäller tillskottet av nickel, bly och kvicksilver från tobak så är bidraget, även om all tobak når reningsverket, mycket litet i jämförelse med de mängder som tillförs reningsverken från hushållens avloppsvatten.
|
|
| 2. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017 : Resursöversikt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och sju skaldjursarter.Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, till exempel sötvattens- och kustlevande arter som abborre, gädda, gös, lax, röding och öring, liksom marina arter som torsk och hummerÖversikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 5. |
- Bergenius Nord, Mikaela, et al.
(författare)
-
Benchmark workshop on Pandalus stocks (WKPRAWN)
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Northern shrimp (Pandalus borealis) in divisions 3.a and 4.a East (Skagerrak and Kattegat and northern North Sea in the Norwegian Deep)An ensemble model was developed to incorporate uncertainty in natural mortality (SS3 model). A distribution of possible natural mortalities at age was constructed based on a suite of M life history and other type models. Three M scenarios were developed: a low, median and high M. An objective weighting approach was used based on model performance statistics and diagnostics to develop the final assessment. The reference points were estimated using a shortcut MSE approach testing a range of fishing mortalities and biomass thresholds in relation to virgin stock size (B0). Northern shrimp (Pandalus borealis) in subareas 1 and 2 (Northeast Arctic)For the Barents Sea stock, the accepted assessment model fell on SPiCT. The commercial CPUE used in the assessment was thoroughly investigated and standardized using a non-spatial model. A spatio-temporal modelling approach (sdmTMB) for the joint Norwegian/Russian Barents Sea Ecosystem Survey (BESS) was presented and compared to the design-based estimators currently used. There was some retrospective error on F/Fmsy but Based on the presented diagnostics, the reference model was considered adequate and acceptable. The standard approach for short-term forecasts and reference points was agreed.Flemish Cap shrimp (NAFO Div. 3M)There was limited progress on the Flemish Cap stock (pra.27.3M). An excellent long-term EU survey from 1988-present is available for the stock covering the period of the moratorium. This shows an increase from 2016 to 2019 with a subsequent decrease. Length-composition data are also available from the survey for this assessment. In future, it may be possible to explore an SS3 model for this stock given the partial and patchy nature of the available data.
|
|
| 6. |
- Börjesson, Patrik, et al.
(författare)
-
Occurrence of sharks, rays and rabbit fish in the Greater North Sea – and catches in Swedish fisheries
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report was written in response to a request from the Swedish Agency for Marine and Water Management to update an earlier technical note from SLU Aqua “Occurrence of skates and rays in northern European waters and catches in Swedish fisheries in the Skagerrak/Kattegat and the eastern North Sea”. The aim was to provide a comprehensive overview of elasmobranchs present in Swedish waters and to what extent these species are caught in Swedish fisheries. To describe the occurrence and spatial distribution of sharks, rays and rabbit fish we used fisheries-independent survey data from 1967–2020, as well as data from the national on-board observer program and official landing data. During this time a total of 21 species of sharks, rays and rabbit fish were reported from the Skagerrak, Kattegat and the Sound. Seven of the species were common in both the fishery independent and the commercial data supporting that they are native to Swedish waters. These species included three shark species; velvet belly (Etmopterus spinax), lesser spotted dogfish (Scyliorhinus canicula) and spurdog (Squalus acanthias); three species of rays; starry ray (Amblyraja radiata), thornback ray (Raja clavata), and sailray (Rajella lintea); and the rabbit fish (Chimaera monstrosa). The round ray (Rajella fyllae) was also relatively common in survey catches from the deeper parts of the Skagerrak. All common species were present year round, but spurdog also showed a seasonal trend, being more common along the Norwegian coast and in offshore part of the Skagerrak in the first quarter, and closer to the Swedish coast in the third and fourth quarter. There are no longer any targeted fisheries for elasmobranchs by Swedish vessels but by-catches occur, predominantly in demersal trawl fisheries in the deeper parts (> 200 m) of Skagerrak and the Norwegian trench where a majority the observed hauls had by-catch of one or more species. Usage of a sorting device (grid) in the Nephrops and Pandalus trawl fisheries appear to reduce the amount of by-catches. Historical and anecdotal information suggest that by-catch of spurdog in gillnets could be significant, but as landing were prohibited in 2010, no data is available since then. Starry ray and spurdog represents > 75 % of the estimated total catch weight of shark and rays combined. More than 90 % of elasmobranchs was discarded, which is not surprising given that landing of spurdog, starry ray, common skate and thornback ray are prohibited in 3a. Sailray is the only species landed to some extent (few tonnes per year) by Swedish vessels during the last five years. Swedish landings of sailray mainly come from the Pandalus fishery and from demersal trawl fishing without grids in the deeper parts of Skagerrak.
|
|
| 7. |
- Chen, Ruoqing, et al.
(författare)
-
Psychiatric disorders among children of parents with cancer : a Swedish register-based matched cohort study
- 2018
-
Ingår i: Psycho-Oncology. - : John Wiley & Sons. - 1057-9249 .- 1099-1611. ; 27:7, s. 1854-1860
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: To investigate the risk of psychiatric disorders among children of parents with cancer in a nationwide population-based setting.METHODS: Based on Swedish national registers, the study included 101,339 children with parental cancer diagnosed either during pregnancy (N=1,047) or after birth (N=100,292) that were born during 1983-2000. For each exposed child, we randomly selected 10 unexposed children from the general population after individual matching by year of birth and sex. The matched cohort was followed during 2001-2010. Clinical diagnoses of psychiatric disorders and use of prescribed psychiatric medications were identified for all children. Cox regression and logistic regression were used to evaluate the associations of parental cancer with psychiatric disorder diagnosis and psychiatric medication use respectively.RESULTS: Parental cancer during pregnancy was not associated with the risk of psychiatric disorders overall, although paternal cancer during pregnancy was associated with a higher risk of psychiatric medication use among females. Parental cancer after birth was associated with higher risks of psychiatric disorder diagnoses, particularly stress reaction and adjustment disorders (males:hazard ratio[HR]:1.24, 95% confidence interval[CI]:1.08-1.43; females:HR:1.27, 95%CI:1.14-1.41), and use of psychiatric medication (males:odds ratio[OR]:1.09, 95%CI:1.04-1.13;females:OR:1.14, 95%CI:1.10-1.18). The positive associations were stronger for parental cancer with poor expected survival and for parental death after cancer diagnosis.CONCLUSIONS: Parental cancer, primarily the life-threatening cancer, might confer a higher risk of psychiatric disorders among children. These findings have potential implications for healthcare professionals in providing targeted support to children living with a parent with cancer.
|
|
| 8. |
- Hansen, Karin, et al.
(författare)
-
Integrating ecosystem services in Swedish environmental assessments : an empirical analysis
- 2018
-
Ingår i: Impact Assessment and Project Appraisal. - : Routledge. - 1461-5517 .- 1471-5465. ; 36:3, s. 253-264
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Given the growing number of policies and laws that encourage inclusion of ecosystem services (ES) in processes, we have investigated environmental impact assessments (EIA) and strategic environmental assessments (SEA) conducted in Sweden in order to analyse whether ES maybe integrated to enhance and improve environmental assessment of today. Representative Swedish environmental projects were reviewed. Three cases with different geographic and environmental settings were selected to allow us to study consideration of a wide range of different ES. We investigated the processes and discussions taking place using documentation from the cases. We formalized and labelled the expected impacts into an ES framework. Summarizing each case, we described conformities and divergences in explicit and implicit prioritizations between the actors. We discussed the benefits of integrating ES into current practices and possible improvements in the processes and methodologies. When ES could be integrated into EIAs and SEAs more aspects would be visualized and a larger stakeholder engagement stimulated leading to improved support for decision-making.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Malmaeus, Mikael, et al.
(författare)
-
Ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar och samhällsekonomiska konsekvensanalyser : Slutrapport
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att uppmärksamma de ekosystemtjänster som naturen erbjuder innebär ett perspektiv där relationen mellan människa och natur står i centrum och där ekosystemens värde för människan synliggörs på ett effektivt sätt. I denna studie undersöker vi hur ekosystemtjänster kan användas i samband med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och samhällsekonomiska konsekvensanalyser (SKA). Både MKB och SKA utgör viktiga beslutsunderlag rörande projekt, planer och program där naturen och ekosystemen på olika sätt påverkas.Vår bedömning är att ekosystemtjänster kan hjälpa till att skapa en bättre helhetssyn och att synliggöra ett flertal aspekter som idag inte kommer fram tillräckligt i MKB och SKA. Detta kan exempelvis gälla värden knutna till vardagslandskapet och fler sammanhang i tid och rum. Genom detta kan potentiellt också fler människor komma till tals och känna sig delaktiga i beslutsprocesser. Ekosystemtjänster kan därmed även bidra till att identifiera viktiga frågor som bör hanteras i beslutsprocesser.Detta kan komma att innebära att MKB och SKA behöver innehålla mer information. Men det kan också medföra att betydelsefulla frågor identifieras tidigare i processen och att mindre tid för kompletteringar och besvärliga förhandlingar går åt i slutändan. Ett ekosystemtjänstperspektiv kan innebära att beslut baseras på nya avvägningar och andra prioriteringar, vilket i vissa fall troligen också leder till ett annat utfall. Det är inte självklart att ekosystemen i och med detta generellt sett kommer att skyddas eller förvaltas bättre. Vad som skyddas eller bevaras kommer i högre grad att bero på vilka värden detta skapar för människor. Samtidigt skapas en begreppsapparat som synliggör vårt beroende av ekosystemen som också ger en grund för ett hållbart nyttjande.Våra slutsatser baseras till stor del på tre relativt utförliga fallstudier där vi undersökt miljökonsekvensbeskrivningar, samråds- och yttrandematerial.Kallak Norra – riksintressen i konfliktDen första fallstudien gäller en ansökan om koncession för gruvdrift i Kallak, Jokkmokks kommun. I området finns stora naturvärden, inte minst världsarvet Laponia fyra mil från den tilltänkta gruvan. Platsen är också viktig för rennäringen vintertid och en gruvetablering skulle skära av en viktig flyttled för renarna. Förekomsten av två motstående riksintressen – för rennäringen och för mineralresurser – gör att konflikter varit svåra att undvika. Ett ekosystemtjänstperspektiv skulle kunna förbättra kommunikationen mellan olika aktörer och därmed underlätta för en konstruktiv dialog. Kattegatt Offshore – ökad betydelse av rekreationsvärden Vår andra fallstudie handlar om en vindkraftsetablering till havs i Kattegatt utanför Falkenberg. Den tilltänkta platsen för vindkraftparken ligger inom ett lekområde för torsk och det finns en risk för att vindkraftverken kommer att inverka negativt på det redan hotade torskbeståndet. Dessutom påverkas landskapsbilden både till havs och på land. Samtidigt bidrar vindkraften till produktionen av förnybar energi, vilket skulle ha en positiv effekt på klimatet. Det är troligt att ett ekosystemtjänstperspektiv skulle leda till en annan avvägning i den komplicerade tillståndsprocessen där förekomsten av torsk och tumlare inte nödvändigtvis skulle ses som den viktigaste aspekten att väga mot nyttan av en exploatering, utan att påverkan på rekreation och landskapsbild skulle tillmätas större eller åtminstone likvärdig betydelse.Översiktsplan i Storvreta – lågprioriterade ekosystemtjänster från jord- och skogsbruksmarkDen tredje fallstudien behandlar en fördjupad översiktsplan i Storvreta utanför Uppsala. Området utgörs av en bostadsort med villabebyggelse samt angränsande skogs- och jordbruksmark. I MKB:n och yttrandematerial har vi kunnat identifiera ekosystemtjänster kopplade till jordbruk men också till den värdefulla natur- och kulturmiljö som finns i området. Medan bevarandet av kulturmiljö och rekreationsområden vägt tungt i planeringen bedöms byggnation på jord- och skogsbruksmark endast ha ”små konsekvenser” på naturmiljön. Med andra ord ges liten prioritet åt de ekosystemtjänster som icke skyddade miljöer inom jordbruksmark, ängar, skog och våtmarker levererar i form av bland annat biodiversitet, habitat, kolinlagring, vattenrening och översvämningsreglering. I rapporten har vi också analyserat hur bedömningsprocesser, SKA och ekosystemtjänstanalyser kan kopplas ihop och tillsammans bidra till att ett så bra beslutsunderlag som möjligt kan tas fram för projekt, planer och program. Vår slutsats är att SKA och ekosystemtjänstanalys utgör ett värdefullt komplement till de analyser som normalt ingår i MKB, och att det går att utnyttja synergieffekter mellan dem för att stärka helheten och därmed få fram ett så bra underlag som möjligt för en samlad bedömning av projekt, planer och program. För att genomföra dessa analyser inom ramen för dagens bedömningsprocesser kommer delvis nya metoder att behöva utvecklas för att identifiera, analysera och kommunicera miljöpåverkan. Ett första steg för att få till stånd detta kan vara att ta fram vägledningar från myndigheternas sida.
|
|
