| 1. |
- Nordén, Birgitta, Dr. 1952-
(författare)
-
Att öppna upp för delaktighet och naturvetenskap på förskolegården
- 2021. - Första
-
Ingår i: <em>Möjligheter och utmaningar för förskola </em>. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144124773 ; , s. 65-84
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- "Då hade man kunnat göra lite tvärgrupper, kanske – en av oss, och en eller två av er, sådär – och att vi sysslar med olika saker, för det är ju begränsat med både tid och möjligheter, och var och en har sina intressen".- I detta kapitel belyses ambitionen att väcka intresse och motivation för att undervisa i hållbarhet, miljöfrågor och naturfenomen genom att öppna möjlighetsrum för barns delaktighet och lärande. Citatet ovan kommer från en diskussion mellan förskollärarna på Sjöstjärnan, där några pedagoger diskuterade möjligheten att skapa temagrupper för samarbete med att utveckla verksamheten på förskolans gård. Denna reflektion gjordes under arbetet med en aktion inom ramen för projektet ”Möjligheter för förskolan i en migrerande värld” som mellan 2016 och 2019 genomfördes i en förskola i Malmö. Detta var ett aktionsforskningsprojekt, vilket innebär att pedagoger och barn samarbetade med en grupp forskare. Projektet startade på en introduktionsavdelning för barn som är nya i Sverige, men kom senare att omfatta hela förskolan, där introduktionsavdelningen ligger. Syftet med projektet var att undersöka förutsättningar att förändra och att utveckla verksamheten på avdelningen, som präglades av stor språklig mångfald. Som en del i projektet genomfördes en aktion i syfte att se på förståelsen av utepedagogik och hållbart gårdsarbete. Aktionens fokus var hur pedagogernas handlingsutrymme i miljöundervisning på förskolans gård kunde ökas, liksom barnens möjligheter att bli delaktiga i undervisningen.
|
|
| 2. |
- Nordén, Birgitta, Dr. 1952-
(författare)
-
Doing Agenda 2030: Transformative learning in professional school development perspectives.
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Most Swedish higher education institutions are far from their commitment to equip students with adequate sustainability thinking according to UKÄ's evaluation in 2017. Static silo thinking has dominated, but some systematic efforts focus on different dimensions of sustainable development. Within the framework of Agenda 2030 meaningful cross-sectoral holistic and phenomenon-based knowledge formation is needed, combined with the sustainable development goals (SDGs). Nordén & Avery`s (2021) review in the special issue "South/North Perspectives on Global Learning for Sustainable Development" that the challenge for higher education, lacking competence in what of and how the UN SDGs can be implemented on advanced level - threatens the existence of the students' trust, risking being lost if they encounter ignorance in school contexts. Still, informal global and local networks for educators and students want to change and strengthen knowledge formation on sustainability (Sonesson & Nordén, 2020). Nordén (2016) has applications of theoretical approaches linked to transdisciplinary teaching, as a foundation for the research question focusing on empirical mapping of initial understanding of the SDGs analysed regarding teacher students' transformed prior knowledge conceptualized in interaction with teacher students' knowledge formation through previous education offered. The study meets the need to specifically understand and develop transformative learning in a professional and school development perspective, as a contribution to creating an in-depth transdisciplinary knowledge formation at the advanced level in teacher education. The study focuses on how transformative learning develops in practice, how the learners interpret and reinterpret their experience of the world around them to create new meaning and thus learning. In Mezirow's research theory and as a qualitative method here, transformative learning has been revised to the study of external learning; progression of existing frameworks of reference, development of new frameworks of reference, reformation of intellectual experience and changed perception and focused mainly on teacher students. Additional knowledge contributions are obtained through the project's design, when contingency, opportunities and application of SDGs in local-global learning contexts are described and analyzed with a phenomenographic approach. Extensive digital "on-site content" is developed in collaboration between faculties and sustainability developers at Malmö University and the IIIEE at Lunds university masters and MOOC programs. The analysis is deepened in knowledge formation on Agenda 2030 in interaction with theory and previous research to construct a theoretical model via participatory action research (Kemmis, 2009) in challenge-driven transdisciplinary teaching. The research is expected to result in urgent empirical and theoretical contributions to it the field of educational science research with a special focus on strengthening the teaching profession on advanced level, in the field of development of transformative learning, critical knowledge skills and subject didactics for the design of transdisciplinary Agenda 2030 transition in teacher education.
|
|
| 3. |
- Nordén, Birgitta, Dr. 1952-, et al.
(författare)
-
Global Learning for Sustainable Development : A Historical Review
- 2021
-
Ingår i: Sustainability. - Basel : MDPI. - 2071-1050. ; 13:6
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Despite continued efforts by educators, UN declarations and numerous international agreements, progress is still limited in handling major global challenges such as ecosystem collapse, accelerating climate change, poverty, and inequity. The capacity to collaborate globally on addressing these issues remains weak. This historical review of research on global learning for sustainable development (GLSD) aims to clarify the diverse directions that research on GLSD has taken, to present the historical development of the research area, and highlight emerging research issues. The review summarizes key findings of 53 peer-reviewed publications, published in English in the period 1994-2020 identified with the search terms "global learning" and "sustainable development", sustainability or GLSD, respectively. The review documented a gradually growing knowledge base, mostly authored by scholars located in the global North. Conclusions point to what we might achieve if we could learn from one another in new ways, moving beyond Northern-centric paradigms. It is also time to re-evaluate core assumptions that underlie education for sustainable development more generally, such as a narrow focus on formal learning institutions. The review provides a benchmark for future reviews of research on GLSD, reveals the emerging transformative structure of this transdisciplinary field, and offers reference points for further research.
|
|
| 4. |
- Nordén, Birgitta, Dr. 1952-
(författare)
-
"Globalt lärande – tänk först, handla sedan"
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Föreläsningen "Global learning - tänk före, handla sedan" gavs av Birgitta Nordén den 21 september 2015 i samband med fotoutställningen "Världar av liv" med Mattias Klum på Malmö Arena (1 aug - 11 okt 2015). Birgitta Nordéns populärvetenskapliga presentationen på Arenan i Malmö behandlar formellt, informellt och icke-formellt lärande kring miljö- och hållbarhetsfrågor i global-lokala kontexter utifrån min forskning och mina erfarenheter av lärande, undervisning och nätverksarbete i skolans värld - även utbyte genom ideellt miljö- och hållbarhetsengagemang bland lärare och skolungdomar (13-19 år).
|
|
| 5. |
- Nordén, Birgitta, Dr. 1952-
(författare)
-
Halfway to SDG 4.7 is not enough! Time to advance Agenda 2030 through university collaboration and transformative learning in a professional and school development perspective. : Abstract Category: Sustainable Universities.
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction: Most Swedish higher education institutions are far from their commitment to equip students with adequatesustainability knowledge according to UKÄ's evaluation 2017. So far, static silo thinking has dominated,although some systematic efforts have focused on different dimensions of sustainable development. Withinthe framework of Agenda 2030, meaningful cross-sectoral wholes are needed for more meaningful andphenomenon-based knowledge formation where the global goals are combined thematically.Research questions / Purpose of the program: The project meets the need to specifi cally understand and develop transformative learning in a professional and school development perspective, as a contribution to creating an in-depth transdisciplinary knowledgeeducation at the advanced level in teacher education. In particular SDG 4.7 is mapped to shed light on theconnection between health, climate and education.This project studies teachers' and teacher students' understanding of the UN's SDGs in teacher educationprograms and master courses based on some interventions. The study focuses on how transformative learning develops in practice, how the learners interpret and reinterpret their experience of the worldaround them to create new meaning and thus learning.The main issues for the project are:What is the initial understanding of teachers 'and teacher students' SDGs regarding a professionaldevelopment perspective?In what ways does the design of interventions infl uence the teacher students'meaning-making?What do these different teaching offers mean for teachers and student teachers'knowledge formation?Methodology / Program description: Transformative learning has in Mezirow's research theory been revised to the study of learning viaprogression of existing and development of new frames of reference, reformation of intellectual experienceand changed perception focused mainly on teacher students.Findings / Experience and evaluation: Knowledge contributions are obtained through the project's design, when contingency, opportunities andapplication of the sustainability goals in local-global learning contexts are described and analyzed. Digital on-site content is developed in collaboration between faculties and sustainability developers at Malmö University and the International Institute for Industrial and Environmental Economics's Master's and MOOCprograms at Lund University.Conclusion & recommendations for theory and practice: The analysis of knowledge formation and previous research on SDG 4.7 is deepened in an attempt todevelop a model for participant-driven action research via challenge-driven transdisciplinary teaching.References:Disterheft, A., Azeiteiro, U.M., Leal Filho, W. & Caeiro, S. (2015). Participatory processes in sustainableuniversities what to assess? International Journal of Sustainability in Higher Education, 16, 748–771. Kemmis, S. (2009). Action research as a practice-based practice. Educational Action Research, 17(3), 463–474.Mezirow, J. (1997). Transformative learning: Theory to practice. New directions for adult and continuingeducation, (74), 5-12.
|
|
| 6. |
- Nordén, Birgitta, Dr. 1952-
(författare)
-
Hållbarhet i globala och lokala klassrum.
- 2016
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Populärvetenskaplig föreläsning 16 maj 2016 på Malmö Stadsbibliotek: En Akademisk Kvart: Hållbarhet i globala och lokala klassrum. Ett samarbete mellan Malmö Stad och Malmö Högskola. Film tillgänglig via: https://www.youtube.com/watch?v=5baKLv2OX6o
|
|
| 7. |
- Nordén, Birgitta, Dr. 1952-, et al.
(författare)
-
Hållbarhetsdilemman och platsbaserat arbete i förskolelärarutbildningen.
- 2016
-
Ingår i: NU;2016.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förskolelärares kompetens är strategisk för hållbarhetsarbete i förskolan. En kursuppgift om intressekonflikter kring hållbarhet för studenter på förskolelärarprogrammet presenteras här. Uppgiften tar sin utgångspunkt i en plats i närområdet. Studenter får därigenom både problematisera och använda sin erfarenhet och kännedom om den lokala platsen i utformandet av relevanta pedagogiska aktiviteter. Utvidgat abstrakt: Hållbar utveckling i högre utbildning är ett brett fält som inbegriper såväl formuleringar i övergripande måldokument som konkreta handlingsplaner på institutionsnivå, gällande allt från miljöanpassning av universitetet som fysisk verksamhet, till frågan om hållbarhetsperspektiv i utbildningarnas eller forskningens innehåll (ue4sd outcomes). Bland de utbildningar som ges har lärarutbildningarna (Rauch & Steiner 2013; UNESCO 2005; Wals 2014) ett särskilt intresse avseende att utveckla kompetenser för samhällets övergång till hållbarhet. Skolan når de flesta medborgare och bildar grund för ungas fortsatta utveckling, men påverkar även deras syn på kunskapsparadigm, värderingar och expertis. Medan utbildning och yrkesutövning efter grundskolan delas upp i olika specialiseringar, kan elever i skola och förskola bilda grund för en integrerad transdisciplinär syn på samhället och den värld vi lever i. Avseende förskola och yngre barns introduktion till hållbarhetsfrågor har det argumenterats att de tidiga åren har stor betydelse för barnets syn på sig själv och på sin plats i världen. De tidiga åren är också viktiga för barnets relation till andra livsformer (Askerlund, Almers, Hyltse-Eckert & Avery, 2014). Samtidigt är det inte helt oproblematiskt att introducera högkomplexa hållbarhetsfrågor i förskolan, eftersom denna syftar att stärka barnets utveckling och socialisering genom lek-baserad pedagogik (Thulin, 2011; Edwards & Cutter-MacKenzie, 2013). Ytterligare problem är att naturvetenskaplig kunskap förmedlas genom lärare som inte själva har en stark utbildning inom naturvetenskaper (Nilsson, 2012). En möjlig ansats för att undvika några av dessa risker är att arbeta praktiskt med lokala frågeställningar, och därigenom koppla reflektioner till lärarstudenternas erfarenheter. Relaterade till plats har identifierats som väsentlig i engagemang för hållbarhet (Beery & Wolf-Watz, 2014), samtidigt som det är viktigt att knyta till förståelse av globala samband (McInerney, Smyth & Down, 2011). Avgörande för utsträckningen i vilken lärarutbildningar skapar utrymme för lärarstudenter att utveckla kompetens i utbildning mot hållbarhet är även: kopplingar till forskningsmiljöer som fokuserar hållbarhetsfrågor; möjligheter att arbeta på tvärs över samhälls- och naturvetenskaper; handlingsorienterad kunskap (Avery & Nordén, 2015). Som exempel presenteras här en uppgift som gavs till studenter på förskolelärarprogrammet inom kursen Naturvetenskap och teknik i förskolan. Uppgiften handlade om hållbar utveckling och intressekonflikter (Öhman & Öhman, 2012). Studenterna skulle utifrån en plats i närområdet med hjälp av omgivningen gestalta och problematisera en intressekonflikt kring hållbarhet. Uppgiften syftade att utmana studenternas och andras tänkande kring hållbarhetsperspektiv, eftersom värderingar av vad som ses som hållbart kan bero på vilket perspektiv som antas, och för vem det skall vara hållbart. Studenterna skulle också fråga sig vilka prioriteringar och bortprioriteringar vi kan bli tvungna att göra för att fatta beslut som på sikt kan ge ett mer hållbart sätt att leva för människa och miljö. Diskussion och problematisering var i fokus i uppgiften. Genom att studenterna kunde välja vilken intressekonflikt de ville arbeta med, hade de möjlighet att relatera till frågeställningar som de själva hade kunskap om. Övningen var placerad i en utomhusmiljö, vilket gjorde att syftningar och de naturvetenskapliga implikationerna blev konkreta och mer entydiga än om de hade enbart representerats verbalt. Flera element i uppgiftsupplägget skulle kunna användas för andra kurser för hållbarhet.
|
|
| 8. |
- Nordén, Birgitta, Dr. 1952-
(författare)
-
Lärarnätverk för hållbarhet : Undervisningens återupptäckt möjliggör bildning
- 2022
-
Ingår i: Geografiska Notiser. - Lund. - 0016-724X. ; 80:2-3, s. 63-75
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna artikel belyser några centrala perspektiv i gränslandet mellan informell och formell bildning. Avsikten är att kartlägga och visa exempel på konkreta åtgärder för lärande och bildning med förflyttning av hållbarhetsdimensioner genom samarbete över olika utbildningsnivåer och gränser inomramen för FN:s Agenda 2030. Genom att koppla formellt institutionaliserat lärande med informellt idébundet lärande kan vi överskridade begränsningar som ryms i etniskt ursprung, nation, kön, religion eller andra identiteter. Betydelsen av och synergier mellan informellt lärande och (allmän)bildning kommer av en didaktisk tolkning av Bildung. Eko-reflexivt lärande och Bildung är centrala begrepp i ett framstegsinriktat tidevarv. Öhman och Sund (2021) saknar och uppmuntrar till ytterligare didaktisk forskningsom fördjupar kunskapen om sambandet mellan specifika undervisningsinsatseroch elevers utveckling av hållbarhetsengagemang. De poängterar att för mycket av forskningen för närvarande består av enstaka djupdykningar i klassrumspraktiker, där långtgående slutsatser dras från enstaka lektioner. De förordar longitudinella studier som täcker samspelet mellan undervisning och elevers utveckling över flera år, kombinerat med möten, samtal och intervjuer för att avgöra hur unga människor resonerar kring, känner för och värdesätter de akuta, komplexa och allvarliga hållbarhetsutmaningar som vi står inför idag. Den här artikeln avser vara ett bidrag, ett steg i efterfrågad riktning, eftersom den berör den väsentliga didaktiska frågan om hur. Det vill säga vilka är de bästa metoderna för undervisning för att uppmuntra ett hållbarhetsengagemang hos elever som hållbarhetsmedborgare? Vilka ska kunna delta i samskapandet av nya system och tillhörande rutiner och framstå som mer hållbara än de som finns? Syftet med föreliggande artikel är att diskutera ett utvidgat bildningserbjudande för lärande via fördjupad handlingsbaserad ämnesdidaktik samt att belysa olika lärandemöjligheter, vilka CEI-nätverket erbjuder eftersom det utvecklar hållbarhet som livsstil vilken vilar på empowerment. Det vill säga ett engagemang som en viktig utgångspunkt för att stärka individer så att de kan ta större ansvar för att kontrollera sina liv.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Nordén, Birgitta, Dr. 1952-, et al.
(författare)
-
Redesign of an Outdoor Space in a Swedish Preschool : Opportunities and Constraints for Sustainability Education
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Early Childhood. - : Springer. - 0020-7187 .- 1878-4658. ; 52, s. 319-335
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract: Children’s early engagement in design of outdoor spaces can form the basis of laterattitudes and responsible action for sustainability. The present study is part of a participatoryaction research project in an urban multi-ethnic preschool in Sweden,involving children, parents, preschool staff and management with a focus on improvingthe preschool playground. The methodology involved children taking pictures ofthe outdoor space, informal participant observation by one researcher and conversationswith children and teachers. Analyses completed of selected fieldwork excerptsfocus on learning opportunities for children and adults, children’s participation,cooperation and leadership for sustainability. Deeper awareness and confidence, andpractical pedagogies for staff in preschools are required for effective sustainabilityeducation. A joint frame of reference on pedagogical practices and processes forreflection is needed within and across early childhood institutions. More continuoustraining of staff and preschool leadership would be of benefit. However, such commitmentis ultimately a matter of policy to invest in giving preschools the means todevelop and realise ambitions for environmental and sustainability education. Résumé: L’engagement précoce des enfants dans la conception des espaces extérieurs peutconstituer une base d’attitudes ultérieures et d’action responsable en faveur de ladurabilité. La présente étude fait partie d’un projet de recherche-action participa-* Birgitta Nordénbirgitta.norden@mau.se1 Department of Science, Mathematics and Society, Faculty of Education and Society, MalmöUniversity, Nordenskiöldsgatan 10, 211 19 Malmö, Sweden2 Centre for Middle Eastern Studies and Centre for Environmental and Climate Research, LundUniversity, Lund, Sweden3 Department of Languages, Faculty of Arts and Humanities, Linnaeus University, Kalmar,SwedenB. Nordén, H. Avery1 3tive (RAP) dans un établissement préscolaire multiethnique urbain en Suède, oùles enfants, les parents, le personnel et la direction sont impliqués dans un objectifd’amélioration du terrain de jeux de leur maternelle. La méthodologie utilisée faitappel à des prises de photos de l’espace extérieur par les enfants, une observationinformelle des participants par une personne de la recherche et une discussion avecles enfants et les enseignants. Les analyses réalisées sur des extraits sélectionnés detravaux de terrain sont centrées sur: les occasions d’apprentissage pour les enfants etles adultes, la participation des enfants, et la coopération et le leadership des adultesenvers la durabilité à l’intérieur des institutions et entre celles-ci. Une éducation efficaceà la durabilité exige une sensibilisation et une confiance plus profondes, ainsique des pratiques pédagogiques chez le personnel des établissements préscolaires.Un cadre de référence commun sur les pratiques pédagogiques et les processus deréflexion est nécessaire à l’intérieur et entre les établissements de la petite enfance.Il serait bénéfique d’assurer davantage de formation professionnelle continue chez lepersonnel, y compris pour la direction d’établissements préscolaires. Toutefois, detels engagements relèvent en fin de compte des politiques d’investissement pour donneraux établissements préscolaires les moyens d’établir et de réaliser leurs ambitionsen matière d’éducation à l’environnement et au développement durable.
|
|
