| 1. |
|
|
| 2. |
- Ahlfors, Agneta, et al.
(author)
-
Mätning av stresstillstånd hos skogsträd
- 1984
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Luftföroreningar utgör ett hot mot våra skogar, sjöar och på sikt även oss människor. Redan 1981 kunde skador konstateras på 7 % av det tyska skogsbeståndet. Skogskadorna ökar i allt snabbare takt och i området omkring Hamburg har på ett år skadorna på tall ökat från 18-25 % och på gran från 7-12 % (Ny Teknik 1983:39). Det anses ännu inte vetenskapligt bevisat, att luftförorenignar är den primära orsaken till skogsskadorna. Medan vi väntar på hlålfasta bevis fortsätter skogen att dö i accelererande takt. Det står klart för allt fler att något måste göras óch det snabbt. Mot denna bakgrund har IVL fått till uppgift att inventera metoder för fastställande av stresstillstånd hos skogsträd. Vi förutsätter att luftföroreningar kan skada träden och att det går att påvisa stresstillständ hos träden innan synliga skador uppstått. En sammanställnign har gjorts av en rad olika diagnosticeringsmetoder som använts för att undersöka tillståndet hos växter som utsätts för olika typer av stress. Vi gör inte anspråk på att detta ska vara en fullständig katalog över metoder, men den ska spegla främst vad som hittills är gjort inom luftföroreningsforskningen.
|
|
| 3. |
- Boman, Bengt, et al.
(author)
-
Biologisk rening av avloppsvatten från koksverk.
- 1981
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Toxiska ämnen i avloppsvatten medför ofta att biologisk rening, enligt främst aktivt slamprocessen, uppvisar stor driftstabilitet och låg reningseffekt. Ett exempel härpå utgör koksverksavloppsvatten. Projektet avsåg att genom försök i pilotskala studera dessa förhållanden vid koksverket i Luleå och belysa olika möjligheter till förbättring av aktivt slamprocessen vid rening av avloppsvatten med karaktäristika av koksverksvattentyp. Försöken i pilotskala har dock inte kunnat förbättra de resultat, som normalt erhålles i den fullstora reningsanläggningen.
|
|
| 4. |
- Boman, Bengt, et al.
(author)
-
Energibesparande vid extern avloppsvattenbehandling inom skogsindustrin.
- 1985
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inom ramen av ett nordiskt samarbetsprojekt, energisparande vid intern och extern avloppsvattenbehandling, undersöktes möjligheterna att bättre kunna styra externa reningsanläggningar inom skogsindustrin. Målsättningen har varit att minsksa den totala energiförbrukningen vid minst oförändrat reningsreultat. Arbetet, som genomfördes gemensamt vid IVL och STFI, koncentrerades på biologisk avloppsvattenbehandling enl aktivtslammetoden, vilken har hög potential för energibesparande åtgärder. De framtagna resultaten visar att i huvudsak två väsentliga energibesparingsmöjligheter föreligger: - automatisk styrning av syrehalten i luftningsbassängen, - automatisk styrning av kemikaliedoseringen. Resultaten visar dock också att den potentiella energibesparingen vid reduktion av fiberutsläpp genom fabriksinterna åtgärder är betydligt större än vid styrning av den externa reningsanläggningen.
|
|
| 5. |
- Boman, Bengt, et al.
(author)
-
Nordiskt energiprojekt. Energisparande vid extern avloppsbehandling inom skogsindustrin.
- 1983
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inom projektet studerades metodik och teknik för extern rening av skogsindustriella avloppsvatten i syfte att nedbringa energiförbrukningen vid minst oförändrat reningsresultat. Projektet klarlägger entydigt förhållandet mellan energisparmöjligheterna genom interna åtgärder för innehållande av tillfälliga fiberutsläpp och processtyrning i externreningsanläggningen vid ett modernt kartongbruk. Endast några få procent av den totala kalkylerade årliga kostnadsbesparingen i Fors, genom interna och externa åtgärder, faller på 'styrning av externreningsanläggningen'. Dessa förhållanden gäller i stort sett även för andra typer av massa- och pappersbruk.
|
|
| 6. |
- Fridell, Erik, et al.
(author)
-
Utformning av miljölagstiftning för transporter - hur påverkas företagens expansionsmöjligheter?
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Införandet av Miljökvalitetsnormer (MKN) avseende luftföroreningar innebär delvis nya spelregler för industrin och för övriga samhället. För industrin innebär det att förutsättningarna i den aktuella regionen blir allt mer viktigt då det är de gemensamma utsläppen från alla aktiviteter som påverkar luftkvaliteten. För samhället innebär det att istället för att enbart reglera utsläpp skall medborgarna garanteras en viss kvalitet på bl a luft, i syfte att minskar risken för hälsoproblem. För att kunna garantera detta måste ansvariga myndigheter samverka betydligt mer effektivt än tidigare. Det är viktigt att studera effekterna av dessa förändringar i bägge sektorer. I denna rapport presenteras en utredning av hur införandet av MKN för luft påverkar näringslivet, specifikt två större företag i Göteborg. Skälet till att utredningen studerar utvecklingen i Göteborg är att där överskrids MKN för kvävedioxid och i områden där MKN antingen överskrids eller kan förväntas överskridas skall åtgärdsprogram upprättas. I sådana områden blir det då svårt att få tillstånd för ny eller utökad verksamhet om denna kan förväntas bidra till halterna av de aktuella föroreningarna. Detta innebär att en ny verksamhet kan stoppas även om utsläppen är mycket små. En speciell situation uppstår då trafik ofta är en viktig källa till luftföroreningar och eftersom de flesta verksamheter involverar transporter kan de sägas bidra till att MKN överskrids. Målen för denna studie var följande: Att genom två fallstudier utreda möjlighet till tillståndsprövning för ett företag utifrån ett systemperspektiv. Att diskutera och analysera miljötillstånd baserat på systemperspektiv, konsekvenser på lokal, regional och global nivå. Att inleda diskussion mellan samhälle och näringsliv rörande miljöbedömningar ur ett systemperspektiv. I två fallstudier har verksamheter vid AB Volvo och Göteborgs Hamn studerats i relation till MKN för luftföroreningar. I Volvos fall kan man konstatera att omfattande arbete med tillstånd har behövts i ett fall där utbyggnaden av en fabrik genererar ett ökat transportarbete som i sin tur bidrar till att MKN för NO2 överskrids. Bidraget från de aktuella transporterna visar sig dock vara mycket små. I fallet med hamnen så konstateras att det inte finns någon mekanism som gör att samhällets tillståndsprövning tar hänsyn till globala effekter. MKN med nuvarande utformning beaktar endast lokala förhållanden. Denna utformning är inte i linje med den övergripande Europeiska politik som, för att motverka de negativa effekterna av ständigt ökande vägtransporter, vill flytta över transporter av gods från väg till sjö och järnväg. För hamnar är en central och strategisk fråga huruvida miljöbelastningen, kopplad till en expanderande hamns verksamhet, minskar eller ökar. Oftast förknippas en hamns expansion med en negativ inverkan (netto) på miljön lokalt, men det är inte alls givet att miljöpåverkan är negativ vid en samlad bedömning. De beräkningar som gjorts på denna komplicerade problemställning i denna utredning visar att ur ett systemperspektiv har sjöfart lägre samhällskostnader, t ex vad gäller buller, än andra transportslag. Studien visar även i ett exempel att genom att använda Göteborgs Hamn som omlastningshamn för gods till Östersjöhamnar, som alternativ till Hamburg, kan utsläppen till luft för dessa transporter minska. Om sjöfarten dessutom utnyttjar de möjligheter som påvisas för att minska luftföroreningar är sjöfart i många fall det mest attraktiva transportalternativet. Det är viktigt att fortsätta diskutera och analysera miljötillstånd baserat på systemperspektiv, men det är också viktigt att identifiera var resultatet från dessa diskussioner skall presenteras. Systemet med MKN involverar olika myndighetsnivåer och det är fortfarande otydligt för många hur dessa nivåer samverkar. Normerna fastläggs i EU som även kontrollerar att staterna följer dem. Svenska staten stiftar motsvarande lagar men kan även besluta om skärpningar relativt EU-nivån i de fall direktivet är ett minimidirektiv. Regeringen avgör ifall åtgärdsprogram ska tas fram. Förslag till åtgärdsprogram utarbetas av regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer. Ansvaret för genomförandet av åtgärdsprogrammet ligger på myndigheter och kommuner. I praktiken utformas och genomförs åtgärdsprogram på kommun eller länsnivå vilken också behandlar miljötillstånd. Utredningens resultat pekar på att det kommer ta tid innan det finns erfarenhet av samarbete mellan dessa nivåer. Utredningen föreslår att samhället dock bör fortsätta att förtydliga hur strukturen ser ut för att underlätta arbetet för näringslivet. Under projektets tid har IVL bidragit till en ökad diskussion mellan samhälle och näringsliv rörande miljöbedömningar ur ett systemperspektiv. Det har varit ett flertal lyckade arbetsmöten kring utredningen och utöver det har IVL medverkat vid hearingar och seminarier arrangerade av samhälle och näringsliv. Vid dessa arrangemang har IVL presenterat frågeställning och bakgrund till utredningen vilket bidragit till en fördjupad insikt bland nya aktörer
|
|
| 7. |
- Frostell, Björn, et al.
(author)
-
Biogas i Kina 1981. En reserapport.
- 1982
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Biogas bildas vid anaerob nedbrytning av organiskt material. I Kina finns ca 7 miljoner biogasanläggningar i familjestorlek spridda över hela landet. Biogasen framställs ur gödsel, latrin och halm. Gasen används framförallt för matlagning och belysning i hemmen. Andra fördelar med biogasen är att vedeldningen har minskat drastiskt, hälsotillståndet i byarna har förbättrats och utflödet ur biogasanläggningarna är ett utmärkt växtnärings- och jordförbättringsmedel. En slutsats från besöket är att Sverige har mycket att lära av det kinesiska biogasprogrammet. Inte så mycket vad gäller teknikutveckling, men väl beträffande spridningen av biogastekniken.
|
|
| 8. |
- Frostell, Björn, et al.
(author)
-
Biologiska fluidiserade bäddar, framtidens reningsteknik.
- 1980
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med denna rapport är att ge en aktuell bild av biologisk rening i fluidiserad bädd. Nedbrytningshastigheten i en fluidiserad bädd kan vara 10 ggr högre än i en aktivt slamanläggning. Metoden kan användas för aerob och anaerob BOD-reduktion, nitrifikation och denitrifikation. Investeringskostnaderna för en fluidiserad bädd är låga, medan driftkostnaderna är beroende av processutformningen. Vid aerob behandling är driftkostnaderna höga, medan de vid anaerob BOD-reduktion är låga.
|
|
| 9. |
- Gullbransson, Berit, et al.
(author)
-
Analys av hur Sverige ska genomföra EU:s miljöhandlingsplan ETAP fram till år 2010
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sammanfattning Här följer en kort sammanfattning av utredningen. Sammanfattningen följer rapportens kapitelindelning med avsikt att ge en överblick av innehållet. Kapitel 1: Uppdragets utformning Detta kapitel ger en kort presentation av uppdraget, dess genomförande samt en introduktion till rapporten. Kapitel 2: Mer europeisk miljöteknik på marknaden Tillsammans arbetar EU:s medlemsländer med att öka andelen miljöteknik på den europeiska marknaden. Målsättningen är att minska miljöbelastningen men till exempel också att minska beroendet av importerad energi. Ambitionen är att miljötekniklösningar ska levereras av europeiska företag, detta för att inte minska sysselsättningen i Europa och för att samtidigt stärka europeiska företags konkurrenskraft på marknader utanför Europa. För att samordna åtgärder på EU-nivå samt nationell nivå finns en gemensam handlingsplan för miljöteknik. Handlingsplanen för miljöteknik (Environmental Technologies Action Plan, ETAP) godkändes vid Europeiska rådets vårmöte 2004. Istället för bindande regler enades man om gemensamma mål där varje land strävar efter att uppnå målen på lämpligast sätt. Vilka framsteg länder har gjort samt hur strategin ser ut för de närmaste åren inrapporteras med nationella färdplaner. Vid den senaste utvärderingen av de nationella färdplanerna fick Sveriges färdplan omdömet att de svenska åtgärderna har en bra spridning över de områden som utpekats som viktiga för miljöteknik. En generell kommentar från EU-kommissionen rörande hela den europeiska omställningen var att den inte tagit fart ordentligt. Miljöbelastningen fortsätter att öka och den internationella konkurrensen på miljöteknikmarknaden ökar med risk att europeiska företag hamnar efter. EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att öka andelen åtgärder som stärker efterfrågan av miljöteknik på de nationella marknaderna. Åtgärder som stödjer svenska miljötekniksatsningar involverar en mängd olika myndigheter och aktörer. EU har till exempel olika stödprogram med koppling till företagsutveckling och miljöteknik, vilka fördelas både på nationell och på regional nivå. Det finns kommunala satsningar och det finns privata aktörer som specialiserat sig på att investera i miljöteknikbolag. I den här utredningen avgränsas analysen till att främst beröra svenska centrala myndigheter med utgångspunkten att utreda hur dessa kan samordna sina program med de andra initiativen för att skapa bästa möjliga synergier för miljöteknik. Följande myndigheter erbjöds att vara med i samrådsprocessen: Boverket, Energimyndigheten, Formas, Miljöstyrningsrådet, Naturvårdsverket, Nutek, Sida samt Vinnova. 4 Utredningen görs på uppdrag av näringsdepartementet som ett underlag i regeringskansliets praktiska arbete med att ta fram regleringsbrev och förordningar för myndigheterna. Representanter från närings- och miljödepartemenen deltog i samverkansmötet den 27 augusti. Kapitel 3: Miljöteknik i Sverige, Europa och globalt Detta kapitel presenterar ETAP och dess pågående aktiviteter och resultatet av den senaste utvärderingen. I kapitlet presenteras situationen på den svenska miljöteknikmarknaden samt vad som sker i andra länder, både i och utanför EU. Handlingsplanen för miljöteknik godkändes vid Europeiska rådets vårmöte 2004. Målet med handlingsplanen är att tillvarata alla de möjligheter som miljötekniken erbjuder för att minska belastningen på naturresurserna, förbättra EU-medborgarnas livskvalitet och främja ekonomisk tillväxt. Med tanke på hur viktig denna handlingsplan är anser EU-kommissionen att den ”öppna samordningsmetoden” är det lämpligaste sättet att gå vidare. Denna metod innebär att det inte finns några bindande regler utan det är upp till varje land att finna metoder för att nå de gemensamma målsättningarna. Länderna inrapporterar, ofta årligen, vilka framsteg de har gjort. Istället för möjligheten att ta ett land till EG-domstolen är det framförallt trycket från de andra ländernas förväntningar och oviljan att utpekas som eftersläntrare, som ska leda till en ökad reformtakt. EU-kommissionens senaste utvärdering, som kom under våren 2007, presenterade generellt en försiktigt positiv bild av arbetet, med många nya åtgärder på EU-nivå. Det betonades i utvärderingen att miljösituationen fortfarande är alarmerande och gapet mellan vad som görs och vad som behöver göras är mycket stort. EU-kommissionens analys av de nationella färdplanerna visar att FoU-åtgärder som avser miljöteknik systematiskt genomförs i nästan alla medlemsstater, medan åtgärder för att öka efterfrågan är betydligt ovanligare. EU- kommissionen anser att mer måste göras för att stärka efterfrågan av miljöteknik, även i Sverige, till exempel pekas grön upphandling ut som en viktig åtgärd. Kommissionen föreslår också att fokus skulle kunna läggas på de sektorer där man har bedömt att de största vinsterna skulle kunna göras. De sektorer som lyfts fram är: byggnader, livsmedelssektorn, persontransporter och återvinningssektorn. De gemensamma åtgärderna inom EU rör flera områden: Tillämpad forskning bedrivs inom ramen för Framework Programme for reasearch (FP7) Life+, som i huvudsak ger ekonomiskt stöd till demonstrationsprojekt, Competitiveness and Innovation Framework Programme (CIP), som bland annat syftar till att öka europeiska miljöföretags konkurrenskraft, regionala strukturfonder, vilka delvis stödjer miljöteknik, Landsbygdsprogrammet, som bland annat vänder sig till miljöinriktad näringsverksamhet på landsbygden. 5 De gemensamma programmen har bidragit till att det i dag finns gott om goda nationella exempel på åtgärder som gynnat miljöteknik. Genom att dela med sig av goda exempel inom EU kan arbetet förhoppningsvis påskyndas. Högre takt är nödvändig för att säkerställa konkurrenskraften hos europeiska företag. Utveckling i andra delar av världen går också framåt och många nationer har höga ambitioner vad det gäller den internationella miljöteknikmarknaden. Internationellt är Sverige en liten aktör när det gäller marknad och miljökrav. Regleringar, styrmedel och marknadskrav formuleras i stor utsträckning av EU och av en global marknad samt genom internationellt samarbete. Sverige anses ändå vara en internationellt viktig miljöpolitisk nation. Sverige kan öka sina marknadsandelar genom framsynta statliga insatser, genom lagstiftning/regleringar, stimulanser, styrmedel, upphandlingar med hänsyn till miljöprestanda samt genom stöd till forskning och utveckling. Den totala omsättningen hos de svenska miljöteknikföretagen var år 2005 102 miljarder kronor. Exporten av miljöteknik var 24 miljarder kronor. Värt att notera är att exporten har ökat med 36 procent sedan 2003 men ändå bara står för knappt en fjärdedel av den totala omsättningen hos miljöteknikföretagen. Störst ökning av exporten sedan 2003 har skett inom undergrupperna energi & klimat, 80 procent, och avfall, 50 procent. Statistiken visar att trenden för miljöteknikbranschen är positiv – omsättningen och exporten har ökat. Kapitel 4: Svenska myndigheters ETAP-aktiviteter Detta kapitel redovisar vilka aktiviteter svenska myndigheter genomför. Dessutom presenteras resultatet av de intervjuer som genomfördes som en del av samverkansprocessen. Sverige har inga problem att, formellt sätt, uppfylla ETAP (se tabell nedan). Myndigheterna är generellt sett väl insatta och redovisar ett växande intresse för miljöteknikfrågor och ETAP. I summeringen av antalet aktiviteter syns det tydligt att Sverige, liksom många andra länder har en tonvikt på åtgärder för att förbättra innovationsprocessen och se till att uppfinningar hittar sin väg från laboratorierna till marknaden, det vill säga. Forskning och utveckling (åtgärd 1-2). Samt på medvetandehöjande åtgärder med inriktning på konsumenterna som kan stimulera efterfrågan på sådan teknik genom att främja produkter och tjänster med mindre miljöpåverkan, det vill säga. öka medvetenhet och riktad utbildning (åtgärd 22-23). 6 Tabell: En sammanställning över de ETAP-relaterade aktiviteter som genomförs av svenska myndigheter. För varje ansvarig myndighet har antalet aktiviteter listats utefter respektive ETAPområde. Notera att tabellen även innehåller aktiviteter från myndigheter/organisationer utöver de åtta som har identifierats som berörda myndigheter i denna utredning. Forsning och utveckling (åtgärd 1-2) Testning och standardisering (åtgärd 3) Prestandamål (åtgärd 5- 6) Mobilisering av finansiella instrument (åtgärd 7-15) Marknadsbaserade instrument och statligt stöd (åtgärd 16-18) Upphandling av miljöteknik (åtgärd 19-21) Öka medvetenhet och riktad utbildning (åtgärd 22-23) Agera globalt (åtgärd 24-25) Almi 1 Banverket 1 Boverket 1 Energimyndigheten 1 1 1 1 1 2 Exportrådet 1 Formas 4 1 Jordbruksverket 1 Miljöstyrningsrådet 2 2 Naturvårdsverket 1 1 2 1 NUTEK 2 1 Sida 2 3 Swedfund 1 1 Swentec 1 VINNOVA 10 Vägverket 1 Summa aktiviteter 19 1 0 6 3 3 11 4 Enligt EU-kommissionens rekommendationer bör också Sverige försöka få fram resurser för fler satsningar på åtgärderna 7-18. Intervjuerna med tillfrågade myndigheter var informativa och det framkom också intressanta problemformuleringar. Till exempel efterfrågas informationsspridning av ETAP-aktiviteter inom och utom Sverige, tydligare rollfördelning mellan myndigheter inom miljöteknikområdet, samordning av 7 ETAP-aktiviteter för ett starkare och effektivare miljöteknikstöd. Dessa formuleringar har lett till rekommendationer i följande kapitel. Kapitel 5: Sammanställning, analys och rekommendationer Detta kapitel presenterar analyser av Sveriges situation, rekommendationer för hur Sverige ska genomfö
|
|
| 10. |
|
|
