| 1. |
|
|
| 2. |
- Bagerius, Henric, 1974, et al.
(författare)
-
Vad vill vi med historielärarutbildningen?
- 2022
-
Ingår i: Historisk tidskrift. - 0345-469X. ; 142:4, s. 607-618
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En central del av verksamheten vid nästan alla institutioner som bedriver undervisning och forskning i historia är att utbilda historielärare. Historiker av facket diskuterar emellertid sällan frågor om lärarutbildningens innehåll och uppläggning, utöver de som knyter an till specifika historievetenskapliga sakområden. Vad behöver framtida historielärare kunna, och hur skiljer det sig eventuellt från vad framtida historiker bör kunna? Hur förhåller sig ämnesstudier till ämnesdidaktik och utbildningsvetenskap? Svaren på den typen av frågor har stor betydelse inte bara för lärarutbildningen utan för universitetsämnet historia och dess utövare i stort. Hur ska vi som historiker förhålla oss till det? Som en utgångspunkt för en sådan diskussion har en grupp historiker verksamma inom lärarutbildningen vid Göteborgs och Örebro universitet genomfört en inventering av historiedidaktiken i ämneslärarutbildningen vid tio av totalt sjutton svenska lärosäten där sådan utbildning med inriktning mot historia inom gymnasieskolan bedrivs idag. Med hjälp av publikt tillgänglig information och en enkät via epost till de ansvariga för utbildningarna har gruppen kartlagt historiedidaktiska kursmål och kurslitteratur, examensarbetenas inriktning och vem som undervisar i historiedidaktik. Medan det finns vissa gemensamma drag i hur målen för utbildningarna formuleras, visar genomgången på betydande variationer mellan lärosätena avseende kurslitteratur, examensarbeten och bemanning. Mot den bakgrunden diskuteras i denna idé- och debattartikel vad likheter och skillnader kan bero på samt om, och i så fall hur, det är ett problem att historielärarutbildningarna är så olika.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ekström, Magnus, et al.
(författare)
-
Exertional breathlessness related to medical conditions in middle-aged people: the population-based SCAPIS study of more than 25,000 men and women.
- 2024
-
Ingår i: Respiratory research. - : BioMed Central (BMC). - 1465-993X .- 1465-9921. ; 25:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Breathlessness is common in the population and can be related to a range of medical conditions. We aimed to evaluate the burden of breathlessness related to different medical conditions in a middle-aged population.Cross-sectional analysis of the population-based Swedish CArdioPulmonary bioImage Study of adults aged 50-64years. Breathlessness (modified Medical Research Council [mMRC]≥2) was evaluated in relation to self-reported symptoms, stress, depression; physician-diagnosed conditions; measured body mass index (BMI), spirometry, venous haemoglobin concentration, coronary artery calcification and stenosis [computer tomography (CT) angiography], and pulmonary emphysema (high-resolution CT). For each condition, the prevalence and breathlessness population attributable fraction (PAF) were calculated, overall and by sex, smoking history, and presence/absence of self-reported cardiorespiratory disease.We included 25,948 people aged 57.5±[SD] 4.4; 51% women; 37% former and 12% current smokers; 43% overweight (BMI 25.0-29.9), 21% obese (BMI≥30); 25% with respiratory disease, 14% depression, 9% cardiac disease, and 3% anemia. Breathlessness was present in 3.7%. Medical conditions most strongly related to the breathlessness prevalence were (PAF 95%CI): overweight and obesity (59.6-66.0%), stress (31.6-76.8%), respiratory disease (20.1-37.1%), depression (17.1-26.6%), cardiac disease (6.3-12.7%), anemia (0.8-3.3%), and peripheral arterial disease (0.3-0.8%). Stress was the main factor in women and current smokers.Breathlessness mainly relates to overweight/obesity and stress and to a lesser extent to comorbidities like respiratory, depressive, and cardiac disorders among middle-aged people in a high-income setting-supporting the importance of lifestyle interventions to reduce the burden of breathlessness in the population.
|
|
| 5. |
- Essen, Jessica Parland-von, et al.
(författare)
-
Historia i en digital värld
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av de grundläggande förändringsprocesser som påverkat alla vetenskapliga discipliner under de senaste decennierna är digitaliseringen av både själva forskningsarbetet och den vetenskapliga kommunikationen. Därmed blir det allt viktigare att historiker, liksom de som ansvarar för insamling och bevarande av kulturarvet, har en grundläggande förståelse för de tekniska aspekterna av sitt arbete och de frågor detta aktualiserar för forskning och samverkan både inom och utom kulturarvssektorn. Syftet med denna bok är att mot den bakgrunden ge en introduktion till det som allt oftare kallas "digital historia", och till några av de mer principiella kunskapsteoretiska och metodologiska frågor som den digitala utvecklingen väcker. Fokus ligger huvudsakligen på historisk forskning och bevarandefrågor knutna till material som används där, men stora delar av innehållet har relevans även för det humanistiska fältet i vidare mening. Boken, ursprungligen publicerad som en serie blogginlägg på http://digihist.se och nu fritt tillgänglig för nedladdning i PDF-format där, vänder sig till såväl yrkesverksamma som studerande och andra intresserade.
|
|
| 6. |
- Hodacs, Hanna, 1971-, et al.
(författare)
-
Introduction : de-centring and re-centring Linnaeus
- 2018
-
Ingår i: Linnaeus, natural history and the circulation of knowledge. - Oxford : Voltaire Foundation. - 9780729412056 ; , s. 1-24
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
- Hodacs, Hanna, et al.
(författare)
-
Introduction: de-centring and re-centring Linnaeus
- 2018
-
Ingår i: Linnaeus, natural history and the circulation of knowledge / edited by Hanna Hodacs, Kenneth Nyberg and Stéphane Van Damme. - Oxford : Voltaire Foundation. - 0435-2866. - 9780729412056 ; , s. 1-24
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The aim of the book introduced here is to both de-centre and re-centre Carl Linnaeus in the context of the recent upsurge in the history of early modern natural history, a tradition which is surveyed in the first part of this introduction. Linnaeus’s position in different historiographical discussions provides the theme for the second part, while the third introduces the different chapters that together provide a mosaic exemplifying the many ways in which we can trace the application and development of Linnaean science, and trace the contours of the field of Linnaean studies. The historical circumstances that can help us frame and explain Linnaean studies in a broader chronology in the form of global history are discussed in the final section of the introduction.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
-
Linnaeus, natural history and the circulation of knowledge
- 2018
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The name of Carl Linnaeus (1707-1778) is inscribed in almost every flora and fauna published from the mid-eighteenth century onwards; in this respect he is virtually immortal. In this book a group of specialists argue for the need to re-centre Linnaean science and de-centre Linnaeus the man by exploring the ideas, practices and people connected to his taxonomic innovations. Contributors examine the various techniques, materials and methods that originated within the ‘Linnaean workshop’: paper technologies, publication strategies, and markets for specimens. Fresh analyses of the reception of Linnaeus’s work in Paris, Königsberg, Edinburgh and beyond offer a window on the local contexts of knowledge transfer, including new perspectives on the history of anthropology and stadial theory. The global implications and negotiated nature of these intellectual, social and material developments are further investigated in chapters tracing the experiences and encounters of Linnaean travellers in Africa, Latin America and South Asia. Through focusing on the circulation of Linnaean knowledge and placing it within the context of eighteenth-century globalization, authors provide innovative and important contributions to our understanding of the early modern history of science.
|
|
| 10. |
|
|
