| 1. |
|
|
| 2. |
- Petersson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Internal validity of the Swedish Maternal Health Care Register
- 2014
-
Ingår i: BMC Health Services Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1472-6963. ; 14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The Swedish Maternal Health Care Register (MHCR) is a national quality register that has been collecting pregnancy, delivery, and postpartum data since 1999. A substantial revision of the MHCR resulted in a Web-based version of the register in 2010. Although MHCR provides data for health care services and research, the validity of the MHCR data has not been evaluated. This study investigated degree of coverage and internal validity of specific variables in the MHCR and identified possible systematic errors.Methods: This cross-sectional observational study compared pregnancy and delivery data in medical records with corresponding data in the MHCR. The medical record was considered the gold standard. The medical records from nine Swedish hospitals were selected for data extraction. This study compared data from 878 women registered in both medical records and in the MHCR. To evaluate the quality of the initial data extraction, a second data extraction of 150 medical records was performed. Statistical analyses were performed for degree of coverage, agreement and correlation of data, and sensitivity and specificity.Results: Degree of coverage of specified variables in the MHCR varied from 90.0% to 100%. Identical information in both medical records and the MHCR ranged from 71.4% to 99.7%. For more than half of the investigated variables, 95% or more of the information was identical. Sensitivity and specificity were analysed for binary variables. Probable systematic errors were identified for two variables.Conclusions: When comparing data from medical records and data registered in the MHCR, most variables in the MHCR demonstrated good to very good degree of coverage, agreement, and internal validity. Hence, data from the MHCR may be regarded as reliable for research as well as for evaluating, planning, and decision-making with respect to Swedish maternal health care services.
|
|
| 3. |
- Petersson, Kerstin, et al.
(författare)
-
User perspectives on the Swedish Maternal Health Care Register
- 2014
-
Ingår i: BMC Health Services Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1472-6963. ; 14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Established in 1999, the Swedish Maternal Health Care Register (MHCR) collects data on pregnancy, birth, and the postpartum period for most pregnant women in Sweden. Antenatal care (ANC) midwives manually enter data into the Web-application that is designed for MHCR. The aim of this study was to investigate midwives? experiences, opinions and use of the MHCR.Method: A national, cross-sectional, questionnaire survey, addressing all Swedish midwives working in ANC, was conducted January to March 2012. The questionnaire included demographic data, preformed statements with six response options ranging from zero to five (0 = totally disagree and 5 = totally agree), and opportunities to add information or further clarification in the form of free text comments. Parametric and non-parametric methods and logistic regression analyses were applied, and content analysis was used for free text comments.Results: The estimated response rate was 53.1%. Most participants were positive towards the Web-application and the included variables in the MHCR. Midwives exclusively engaged in patient-related work tasks perceived the register as burdensome (70.3%) and 44.2% questioned the benefit of the register. The corresponding figures for midwives also engaged in administrative supervision were 37.8% and 18.5%, respectively. Direct electronic transfer of data from the medical records to the MHCR was emphasised as significant future improvement. In addition, the midwives suggested that new variables of interest should be included in the MHCR ? e.g., infertility, outcomes of previous pregnancy and birth, and complications of the index pregnancy.Conclusions: In general, the MHCR was valued positively, although perceived as burdensome. Direct electronic transfer of data from the medical records to the MHCR is a prioritized issue to facilitate the working situation for midwives. Finally, the data suggest that the MHCR is an underused source for operational planning and quality assessment in local ANC centres.
|
|
| 4. |
- Andersson, Karin, et al.
(författare)
-
A two-year clinical lifestyle intervention program for weight loss in obesity
- 2008
-
Ingår i: Food & nutrition research. - : Co-Action Publishing. - 1654-661X .- 1654-6628. ; 52, s. 1656-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: In recent randomised prospective studies, lifestyle intervention induced a weight loss of approximately 5%. OBJECTIVE: To describe and evaluate a 2-year on-going group intervention program in clinical practice in terms of weight loss and changes in metabolic risk factors, i.e. sagital abdominal diameter (SAD), triglycerides, fasting blood glucose and blood pressure. DESIGN: The aim of the intervention program was to motivate lifestyle changes concerning food intake and physical activity. The emphasis was on lifestyle modification, followed up at regular visits during 2 years. Subjects evaluated were 100 women with mean BMI 37.6 kg/m(2) and 26 men with mean BMI 36.5 kg/m(2). RESULTS: One hundred of 151 enrolled women and 26 of 36 men completed the program. Mean weight decreased by 3.8 kg in women (from 103.5 to 99.7, p<0.001) and 4.4 kg in men (from 116.5 to 112.1, p<0.05), respectively. SAD decreased by 5% (p=0.001 in women, p=0.01 in men), and triglycerides by 16% in women (p=0.01) and 24% in men (p=0.001), however systolic and diastolic blood pressure increased slightly but significantly. CONCLUSION: It is possible to perform a clinical lifestyle intervention program for outpatients on an ongoing basis with weight loss, lowered SAD and triglycerides, and a similar or lower dropout rate compared to clinical trials.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bredmar, Margareta, et al.
(författare)
-
Pengarna, barnen och livet : en kvalitativ studie av familjer med sammansatta problem och deras möte med socialtjänsten: familjer i socialtjänsten - ett FoU-projekt om barn, ungdomar och deras föräldrar i sex kommuner i Östergötland : slutrapport fas 2
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Familjer i socialtjänsten bedrivs av FoU-Centrum inom vård, omsorg och socialt arbete i samarbete med medlemskommunerna Linköping, Motala, Mjölby, Kinda, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet. Projektet bygger också på ett nära samarbete med det norska nationella forskningsprojektet Det nye Barnevernet, som leds av Nordlandsforskning, Bodö. Projekt är organiserat enligt en interaktiv design som syftar till ett nära samspel mellan forskning och praktik. Detta yttrar sig i att projektgruppen, förutom en projektledare och tre forskare, omfattar nio socialsekreterare som gör del av sin tjänst som medforskare i projektet.Projektet syftar övergripande till att öka kunskapen om vilka familjer som har kontakt med socialtjänsten och familjernas och barnens levnadsvillkor. Projektet syftar också till att öka kunskapen om hur familjerna upplever mötet med socialtjänsten och de insatser som ges. Vidare är syftet att kunna bidra till utveckling av det sociala arbetet med barn och familjer i de deltagande kommunerna.Projektet startade 2010 pågår till och med 2014 och genomförs i tre faser. Den första fasen omfattade 202 familjer med barn aktuella inom socialtjänsten i de medverkande kommunerna, och baserades på intervjuer med föräldrarna samt data som samlats in om familjerna genom deras handläggare på de aktuella socialkontoren. Fokus i intervjuerna var familjernas livssituation och behov, upplevelser av mötet med socialtjänsten och de stödinsatser som ges. Projektets andra fas innebar en fördjupad analys av 30 familjer med en sammansatt problematik vilka valdes ut ur gruppen som medverkade i den första fasen. Datainsamlingen genomfördes i form av livsloppsintervjuer med föräldrar och intervjuer med ett mindre urval av barn, intervjuer med socialarbetare samt en avslutande uppföljande telefonintervju med föräldrar. Den tredje fasen, som pågår i skrivande stund, syftar till att på basis av kunskaper från projektet stimulera utvecklingsarbete av kommunernas sociala arbete med familjer. I föreliggande rapport redovisas analyser av livsloppsintervjuerna med föräldrarna samt den uppföljande telefonintervjun i fas 2.Syftet i föreliggande rapport är att belysa livssituationen för de familjer som har en sammansatt problematik samt att få en bild av vilka faktorer som har betydelse för familjernas förutsättningar att dra nytta av socialtjänstens arbete. Syftet har brutits ned i fyra frågeställningar: Hur beskriver föräldrarna sin uppväxt och sina livsvillkor? Vilka utmaningar och förutsättningar karaktäriserar familjerna? Hur upplever föräldrarna mötet med socialtjänsten och de stödinsatser som ges? Vad kännetecknar de familjer som kan, respektive inte kan, dra nytta av socialtjänstens insatser?Den teoretiska ramen i rapporten utgår från socialt kapital, forskning om socialt arbete och dess förutsättningar och vad utsatthet kan innebära i en välfärdsstat i förändring. Utfallet av livsloppsintervjuerna diskuteras avslutningsvis i relation till denna teoretiska ram. I intervjumaterialet utkristalliseras olika mönster kring föräldrarnas berättelser om sina erfarenheter och sin livssituation och hur deras tillvaro har kommit att gestalta sig. Dessa erfarenheter bildar grund för fem kategorier som benämns familjetyper och som presenteras i kapitel 5, nämligen:Traumatiska händelser i förälderns egen barndom (n = 11)Traumatiska händelser i vuxen ålder (n = 10)Tidigare långvarigt missbruk (n = 2)Problem med barnet i pubertetsåldern (n = 3)Barnets funktionshinder (n = 4)Resultatet visar att familjetyperna 1 – 3 uppvisar vissa gemensamma drag, exempelvis har föräldrarna större problematik kring egen fysisk och psykisk ohälsa, flertalet är ensamstående och har en knaper och ansträngd ekonomi och föräldrarna står idag utanför arbetsmarknaden. Överlag har dessa föräldrar brister i sitt sociala nätverk, och i de fall ett nätverk med släkt och vänner finns, ger det ingen avlastning beträffande barnen.I familjetyperna 4 och 5, är livsvillkoren och livssituationen märkbart annorlunda. Föräldrarna är här, som regel, förankrade på arbetsmarknaden med fasta anställningar och de har högre utbildning jämfört med föräldrarna i familjetyp 1 – 3. De har ett fungerande socialt nätverk som också ger avlastning beträffande barnen, vilket ger föräldrarna tid till återhämtning. Dessa föräldrar, vilket särskilt gäller familjetyp 5, har också ekonomiska resurser som ger dem möjligheter att hantera och bekosta familjens behov av aktiviteter och ett eget mer bekvämt boende. Vidare har samma livsloppsintervjuer analyserats med fokus på hur föräldrarna uppfattar socialtjänsten och den hjälp de fått. Utfallet av denna analys redovisas i kapitel 6 och innebär grovt att familjetyperna 1 – 3 har en mera negativ uppfattning om socialtjänsten och den hjälp de får jämfört med familjetyp 4 och 5.I den uppföljande intervjun med föräldrarna har frågor om insatser de senaste 2 – 3 åren ingått, och om insatserna hjälpt samt om föräldrarna önskar mer hjälp och i så fall vilken hjälp. Familjetyp 1 – 3 har i högre grad erhållit insatser till föräldrarna samt att barnen placeras i högre grad jämfört med familjetyp 4 och 5. Familjetyp 1 – 3 uppger också att insatserna hjälper i lägre grad jämfört med familjetyp 4 och 5, samt att man även fortsättningsvis önskar mer hjälp både till vuxna och barn jämfört med familjetyperna 4 och 5 som önskar mera hjälp till barnet.Slutsatsen är att de mest utsatta familjerna, det vill säga familjerna med de största och mest sammansatta problemen och med de minsta resurserna, är de som upplever sig ha blivit minst hjälpta av socialtjänstens insatser. Avslutningsvis diskuteras möjliga implikationer för socialtjänstens arbete med denna typ av familjer, t.ex. vad gäller att kunna betrakta familjens problem ur ett helhetsperspektiv som även omfattar strukturella faktorer i relation till familjens sociala kapital, att kunna välja och samordna stödinsatser på ett bättre sätt, samt att utveckla socialarbetarens roll och funktion mot att kunna vara ett ombud och en röst för familjen.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Elmståhl, Sölve, et al.
(författare)
-
Treatment of dysphagia improves nutritional conditions in stroke patients
- 1999
-
Ingår i: Dysphagia. - 1432-0460. ; 14:2, s. 61-66
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Dysphagia is a common symptom in stroke patients, and malnutrition is prevalent among these patients. Thus far, nutritional effects of dysphagic treatment have not been evaluated. The aim of the present report was to study the effects of swallowing techniques on nutritional and anthropometric variables. A survey with follow-up was performed at the Departments of Geriatric Medicine and Neurology, Malmo University Hospital, Sweden. Thirty-eight stroke patients, 53-89 years of age, with subjective complaints of dysphagia and oral/pharyngeal dysfunction according to videofluoroscopic barium swallowing examination (VSBE), were given swallowing treatment. The treatment included oral motor exercise, different swallowing techniques, positioning, and diet modification. Plasma protein levels, body composition, VSBE, and a viso-analogical scale for subjective complaints were repeated before and after treatment. At baseline, 94% of cases had signs of penetration and 50-72% had plasma protein levels below recommended levels. Treatment reduced the degree of oral dysfunction, (dissociation) and pharyngeal dysfunction (penetration and constrictor paresis). Sixty percent of cases showed an improved overall VSBE score, and improved levels of albumin and total iron-binding capacity were restricted to this group. In cases with unchanged or decreased VSBE score, body weight was reduced and a negative correlation to total iron-binding capacity was noted (r = -0.60, p < 0.05). Changes of subjective complaints did not correlate with swallowing function or nutritional improvements. Swallowing treatment improves swallowing function, and improved swallowing function is associated with improvements in nutritional parameters. Subjective complaints is not sufficient to evaluate the clinical course, and nutritional parameters should be monitored in patients with oral or pharyngeal dysfunction.
|
|
| 9. |
- Eriksson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Occupation of Elderhood
- 2015. - 4
-
Ingår i: Occupational therapy. - Thorofare, NJ, USA : SLACK Incorporated. - 9781617110504 ; , s. 169-183
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Eriksson, Magnus, 1956-, et al.
(författare)
-
Författarnas Lagerkvist
- 2013
-
Ingår i: Författarnas Lagerkvist. - Växjö : Pär Lagerkvist-Samfundet. - 1102-6545. - 9789197558983
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
