| 1. |
- Danielsson, Henrik, Professor, 1974-
(författare)
-
Randomiserade kontrollerade studier av interventionsprogram för elever med tidiga läs- och matematiksvårigheter
- 2023
-
Ingår i: Resultatdialog 2023. - : Vetenskapsrådet. - 9789189845107 ; , s. 15-18
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningens syfte var att utveckla och utvärdera två interventioner för elever med tidiga lässvårigheter eller tidiga mattesvårigheter. Resultaten visade att bägge interventionerna hade en medelstor till stor effekt på förbättring för interventionsgrupperna direkt efter interventionerna. Ett år efter interventionerna hade de flesta av de positiva effekterna minskat till ungefär hälften.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Grönlund, Agneta, 1959-, et al.
(författare)
-
When documentation becomes feedback : tensions in feedback activity in Learning Management Systems
- 2021
-
Ingår i: Education Inquiry. - Umeå : Taylor & Francis Group. - 2000-4508. ; 14:2, s. 194-212
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Teachers’ feedback via Learning Management Systems (LMSs) isstudied within the subject of social studies at upper secondaryschool in Sweden. A qualitative study involved classroom observationswithin LMSs, gathering teachers’ feedback on pupils’ submittedassignments, and semi-structured interviews with sixteachers. With the support of activity theory, the interest of thestudy was directed towards the tensions that arise in an activitysystem consisting of teachers’ feedback actions in a digital assessmentcontext. The results reveal tensions in the relationshipbetween grading documentation in the LMS and the subject’straditions in the form of discussions, for example. Tensions weredistinguished in the interaction between a school policy of usinga feedback matrix and teachers’ formative ideals. Tensions werealso distinguished between teachers’ need to legitimise gradesand give feedback according to formative ideals. Finally,a tension was distinguished between the time available for providingfeedback and teachers’ formative ideals for giving feedback.
|
|
| 4. |
- Grönlund, Agneta, 1959-
(författare)
-
Återkoppling i analoga och digitala klassrum : Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens syfte är att synliggöra lärares återkoppling i samhällskunskap i analog och digital kontext med särskilt intresse för återkopplingens formativa syfte. Studien är genomförd med ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. I delstudie ett utforskas återkoppling i det analoga klassrummet och i delstudie två återkoppling i lärplattform. I studien används kvalitativ metod med inspiration från etnografin. Datamaterialet består av skriftliga dokument med återkoppling, observationer av återkoppling i klassrum och i lärplattformars kursrum samt kvalitativa intervjuer med sammanlagt 11 gymnasielärare.Resultaten visar att olika sammanhang och redskap ger olika möjligheter för formativ återkoppling. Såväl i den analoga kontexten som i lärplattformen framträder en summativ återkoppling med ett fokus på betyg. De sammanhang som framstår som gynnsamma för formativ återkoppling är när återkoppling ges under pågående arbetsprocess. Likheter framträdde mellan de bägge delstudierna i form av både formativt och summativt orienterade verksamheter. Dessa präglas av skilda normer, traditioner och roller men är sammanvävda i undervisningspraktiken. Spänningar mellan verksamheterna har beskrivits där handlingar i den ena verksamheten kan te sig kontraproduktiva i den andra verksamheten.En skillnad mellan de olika kontexterna är förekomsten av den dokumenterande verksamheten i den digitala kontexten. Denna verksamhet är orienterad mot skolans och lärarens behov av dokumentation av betygsunderlaget i lärplattformarna. Den skapar en sammanblandning av återkoppling och betygsdokumentation som inte förekom i den analoga kontexten och en slutsats är att användning av lärplattform har bidragit till formandet av denna summativt orienterade verksamhet.Förutsättningar för formativ återkoppling diskuteras i termer av ett ökad intresse för återkoppling, i relation till ämnets tradition och till de spänningar mellan ideal och rådande praktik som framträder. Vidare betraktas de möjligheter att skapa sammanhang för återkoppling där fokus riktas mot elevers lärande som förutsättningar för förändring.
|
|
| 5. |
- Kerekes, Klara
(författare)
-
Undervisning om växande geometriska mönster : En variationsteoretisk studie om hur lärare behandlar ett matematiskt innehåll på mellanstadiet
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien är att analysera och beskriva hur lärare behandlar innehållet när de undervisar om växande geometriska mönster. Lärares handlingar och undervisning, där vissa aspekter av undervisningsinnehållet fokuseras och andra lämnas ofokuserade, ses som potential för förändringar i elevers erfarande av det undervisade innehållet. I studien analyseras vilka aspekter av innehållet växande geometriska mönster som är fokuserade i undervisningen. Centrala frågor i studien är vilka dimensioner av variation öppnar lärare upp och vad ges möjligt för eleverna att lära.Studien omfattar fyra lärare, deras undervisning om växande geometriska mönster och elever i klasser som är undervisade av dessa lärare. Samtliga lärare undervisar i årskurserna 4-6. Fyra videofilmade matematiklektioner, en för varje lärare, där växande geometriska mönster behandlas utgör studiens data. Materialet har analyserats i fyra steg. Vid analysen användes variationsteori och variationsteoretiska begrepp.Resultatet visar att samtliga lärare behandlar det matematiska innehållet på ett sådant sätt att de åstadkommer, medvetet eller omedvetet, någon form av innehållsvariation. Beroende på vilka aspekter av växande geometriska mönster som varieras och hålls konstanta öppnas olika dimensioner av variation i undervisningen och eleverna erbjuds att erfara ett ämnesinnehåll med skilda innebörder. De öppnade dimensionerna av variation resulterar i konstitution av olika lärandeobjekt i de fyra lärarnas undervisning, trots att lärarna undervisar om samma matematiska innehåll. Tre av dessa lärandeobjekt kan relateras till innehållet växande mönster. Dessa lärandeobjekt benämns i studien som 1. Beskriva ett matematiskt mönster, 2. Fortsätta på redan påbörjat matematiskt mönster och konstruera egna matematiska mönster samt 3. Uttrycka generellt hur ett mönster växer med matematiskt symbolspråk. Två lärandeobjekt hör till annat matematiskt innehåll. Det identifierades fler skillnader än likheter mellan hur fyra lärare behandlar innehållet växande geometriska mönster. En av likheterna är att samma variationsmönster iscensätts i olika lärares undervisning. En annan likhet är att flera lärare öppnar samma dimension av variation. Däremot skiljer sig sättet att öppna en och samma dimension av variation åt i de olika lärares undervisning när olika aspekter i en och samma dimension varieras. Det kan bidra till att eleverna förstår samma ämnesinnehåll på olika sätt. Vissa lärare öppnar fler dimensioner av variation än andra vilket kan bidra till en större möjlighet till elevernas lärande. I vissa klasser är det lärare som riktar elevernas uppmärksamhet mot en aspekt genom att variera värden inom aspekten. I andra klasser är det elever som öppnar en dimension av variation.
|
|
| 6. |
- Lindström-Sandahl, Hanna, 1979-
(författare)
-
Early Elementary School Interventions in Reading and Mathematics
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Supplemental special education support in reading and mathematics is essential for some children who struggle to learn basic reading or mathematics skills in their first years of schooling. Previous research shows that supplemental phonics and early numeracy and arithmetic instruction help students at risk for reading or mathematics difficulties. Few intervention studies have been conducted in the Swedish elementary school context evaluating the effectiveness of early reading and mathematics instruction, limiting evidence-based practices guiding special education in Sweden. This thesis aimed to develop and test the impact of two intensive instructional programs on word reading and reading comprehension skills and number knowledge, arithmetic and problem solving. Transfer-effects of training across the reading and mathematics domains and the long-term impact of the programs were also investigated. The study enrolled 753 first grade students who were screened for low performance (≤25th percentile) in decoding, spelling, number knowledge and arithmetic. To evaluate how the impact of the interventions differ from regular school instruction, students were randomized to intervention and control groups and pre-tested with extended assessment of reading and mathematics skills (n=32 vs. 30 in mathematics, n=34 vs. 34 in reading). Both interventions were implemented at the start of second grade. The intervention programs spanned 36 lessons of supplemental explicit, one-to-one instruction with a special education teacher. Control group students received support planned by their schools. The results were evaluated at post-test and followed-up after 1 year. Both programs indicated significant intervention effects at post-test compared with controls with the reading intervention showing medium impact on decoding and reading comprehension and a strong effect on word recognition. The mathematics intervention program displayed significant moderate impact on number knowledge, arithmetic and basic problem solving. For both interventions, these effects declined at follow-up one year later. In addition, no transfer across reading and mathematics interventions were found. A main conclusion drawn from these randomized controlled studies is that students’ performance in basic reading and mathematics can be substantially accelerated by a time-limited and intense effort, adding to the evidence-base of explicit phonics and early numeracy and arithmetic intervention as recommended practices also in a Swedish school context. As many previous studies have shown, intervention gains tend to fade over time. The longevity of intensive intervention impacts should be considered in post-intervention efforts to support learning. Alignment between supplemental programs and general classroom instruction is suggested.
|
|
| 7. |
- Samuelsson, Marcus, 1967-, et al.
(författare)
-
Berättelser om goda lärare förs vidare
- 2013
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det råder brist på lärare. Det slutar fler lärare än det utbildas nya. Fler måste lockas till att bli lärare. Nya vägar måste hittas för att nå ut till blivande lärarstudenter. Unga människor tillbringar numera mer tid framför datorn än de sitter framför tv:n eller läser tidningar. Det framstår därför som logiskt att söka nya lärare, unga människor, via kampanjer på internet och via sociala medier. Det framstår kanske lika logiskt att ge en alternativ bild av skolan och läraren än den vi vanligtvis nås av i medierna. För den bilden berättar inte hela historien.
|
|
| 8. |
- Samuelsson, Marcus, 1967-, et al.
(författare)
-
Gender differences in boys’ and girls’ perception of teaching and learning mathematics
- 2016
-
Ingår i: Open Review of Educational Research. - : Taylor & Francis. - 2326-5507. ; 3:1, s. 18-34
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Gender differences between boys and girls in the perception of the classroom setting, and their relationship to achievement in mathematics and aspects of self-regulated learning skills are the focus for this article. Throughout the component analysis of answers from 6758 Swedish students we found some differences in how boys and girls perceive their classroom setting and some differences in boys’ and girls’ relationship to mathematics. According to the classroom setting, we found that boys feel that they use group work more than the girls do. Boys also feel that they have an influence over the content and are more involved during the lesson than girls. With respect to students’ relations to mathematics we found that boys perceive mathematics to be more important than girls do. One implication for teachers from the study points out how different aspects of a perceived learning environment affect students’, boys’ and girls’, achievement in mathematics.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Samuelsson, Marcus, 1967-, et al.
(författare)
-
Lärarstudenters möten med didaktiska dilemman i en virtuell praktik
- 2022
-
Ingår i: Digitala didaktiska dilemman. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127460263 ; , s. 165-194
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är inte särskilt djärvt att påstå att lärare är den enskilt viktigaste faktorn för en hög kvalitet i skolan. Lärares förmåga att bedriva god undervisning är avgörande för ett framgångsrikt skolsystem. Grunden för lärares undervisningskompetens läggs i lärarutbildningen. Därför är det viktigt att lärarutbildningen kan erbjuda lärarstudenter möjligheter att utveckla sin förmåga att undervisa. Forskare påpekar att nyutbildade lärare ofta drabbas av en verklighetschock, bland annat på grund av att de inte har tillägnat sig tillräckliga färdigheter för att leda undervisning. Erfarenhet av att undervisa elever erbjuds de flesta lärarstudenter under begränsad tid under deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Men VFU erbjuder inte alltid studenter tillräckligt med tid, rimligt säkra omständigheter, möjligheten att upprepa och fördjupa moment eller tillräckligt omfattande feedback för att de ska utveckla kunskaper och färdigheter, så att de får tilltro till sin egen förmåga att genomföra undervisning. Detta är ett didaktiskt dilemma för varje lärarutbildning då lärarstudenter ofta efterfrågar mer undervisningsträning.
|
|
