| 1. |
- Anselm, Jonas, et al.
(author)
-
Bannlys alla politiska beslut som ger mer klimatutsläpp
- 2014
-
In: Dagens Nyheter.
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Torftig valdebatt. Dagspolitiken klarar inte att hantera ödesfrågan om klimatet, vilket oroar oss. Vi föreslår därför ett ”utsläppsmoratorium”: inga beslut får tas som ökar utsläppen av växthusgaser. Principen måste kopplas till mål om exempelvis förnybar energi och grön infrastruktur, skriver 23 forskare och debattörer.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Eckerberg, Katarina, et al.
(author)
-
Varför brister politikerna när det gäller miljömålen?
- 2012
-
In: Dagens Nyheter. - 1101-2447.
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Vad ska vi svara? Politikernas ambitiösa miljömål uppfylls sällan eller aldrig. När våra elever frågar oss varför blir vi ofta svaret skyldiga. Om politikerna inte vill att väljarna ska dra slutsatsen att de har misslyckats, måste de ange en realistisk väg att nå de uppsatta målen. Det skulle väcka respekt, skriver ledande forskare och samhällsplanerare.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Larsson, Jörgen, 1966, et al.
(author)
-
Låt staten betala sänkt arbetstid för föräldrar
- 2006
-
In: DN Debatt.
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Forskare: Den borgerliga alliansens vårdnadsbidrag får negativa konsekvenser för barnfamiljer. Föräldrar måste ges möjlighet att sänka sin arbetstid. Det ökar jämställdheten och ger ett bättre familjeliv. Arbetsgivare, fack och anställda borde agera gemensamt. Erbjud ¬mammor och pappor sänkt arbetstid med fem timmar per vecka, skriver svenska och utländska forskare. Nästan alla föräldrar som arbetar 40-timmarsveckor upplever att vardagen präglas av stress och brist på tid för de nära relationerna. Det är därför lätt att förstå att det finns en politisk jordmån för förslag som sägs underlätta för föräldrar som vill lägga sina yrkesambitioner på hyllan under några år för att i stället ge sina barn en lugn start i livet. Det gängse namnet på sådana system är vårdnadsbidrag. Kristdemokraterna har länge drivit denna fråga och numera har alla partierna i alliansen liknande förslag. I en färsk Sifoundersökning ansåg 64 procent att staten ska göra det ekonomiskt möjligt för föräldrar att vara hemma med barnen tills de fyller fyra år. Vi är ett antal svenska och utländska forskare som vill peka på de allvarliga negativa konsekvenserna av vårdnadsbidrag, och samtidigt lägga fram ett förslag som både minskar barnfamiljers tidspress och ökar jämställdheten. I Finland och Norge, där vårdnadsbidrag finns, är över 95 procent av dem som utnyttjar bidraget kvinnor. Därmed återgår man till gamla tiders könsroller där kvinnor ansvarar för barn och hem och män tjänar pengar. Detta får långsiktigt negativa konsekvenser både ekonomiskt och yrkesmässigt för kvinnorna, men även för samhället i stort. I Finland är de som tar ut vårdnadsbidraget, under mer än några få månader, ofta unga kvinnor som dessutom ofta är lågutbildade och utan fast jobb. Efter tiden med vårdnadsbidrag riskerar de att få ännu svårare att finna ett jobb som de är nöjda med. Risken för att de ska hamna i ett långvarigt bidragsberoende ökar. Ytterligare en nackdel är att barnen och pappan får mindre tid tillsammans när han ges hela försörjningsansvaret och därmed sannolikt kommer att förvärvsarbeta ännu mer. När mamman inte är hemifrån för att förvärvsarbeta får pappan också mindre av egen tid med barnet som är så viktig för en nära relation. Vårdnadsbidraget förvärrar alltså även dagens "mansfälla" där fäder utestängs från nära relationer till sina barn. Men det viktigaste är givetvis att dessa kvinno- och mansfällor riskerar att i längden gå ut över barnen eftersom deras välbefinnande är starkt beroende av att föräldrarna mår bra. Sannolikt innebär vårdnadsbidraget också att en del av de barn som allra mest behöver förskolan inte skulle gå där, till exempel barn till föräldrar som inte talar svenska. Det allvarliga problemet med barnfamiljers tidspressade situation kan alltså inte lösas på ett förtjänstfullt sätt genom vårdnadsbidrag. Det är i stället vår övertygelse att lösningen måste handla om hur arbetslivet kan göras mer familjevänligt. Dagens arbetsliv har utformats på basis av en situation där den anställde hade full markservice hemma, det vill säga att någon annan tog hand om barn och hushållsarbete. Trots att detta inte längre gäller så har prestationskraven i arbetslivet inte sänkts - snarare tvärtom. Flexibilitet är modeordet för dagen men förhoppningen att flextid och möjligheter att arbeta hemifrån skulle underlätta för föräldrarna har inte infriats. Flextid riskerar exempelvis snarare att skapa otydligare gränser mellan arbete och privatliv. Forskning visar att flexibla arbetstider inte kan kompensera för de negativa effekterna av långa arbetstider. Vi anser att det som behövs är ett föräldraspår i arbetslivet - det vill säga ett sätt att delta i arbetslivet som är förenligt med ett fungerande familjeliv. Det är orimligt att som i dag förvänta samma beteende från småbarnsföräldrar som från personer utan barn. För att ett föräldraspår ska etableras krävs förändrade normer och agerande hos arbetsgivare, fack och anställda. För att bidra till förverkligandet av ett föräldraspår föreslår vi en politisk reform där varje mamma och pappa erbjuds möjlighet att sänka sin arbetstid med fem timmar per vecka med tillräcklig kompensation för lönebortfallet från staten. Småbarnsmammors arbetstid har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Det har inneburit ett viktigt steg för ökad jämställdhet. Samtidigt skapar föräldrarnas långa sammanlagda arbetstid en problematisk situation. Forskning visar att en fjärdedel av alla heltidsarbetande föräldrar har en total arbetstid på över 80 timmar per vecka (inklusive hemarbete och vård av barn). Detta är en nivå som ger förhöjd risk för stressrelaterade hälsoproblem. Även om många andra också är tidspressade så är föräldrar den grupp som har det klart tuffast. Missnöjet med dagens långa arbetstider är så starkt att en tredjedel av alla mammor och pappor som arbetar 40-timmarsveckor uppger att de skulle vilja ha kortare arbetstid även om lönen minskar i motsvarande grad. Att föräldrar med barn under åtta år inte förverkligar detta önskemål, trots att de har laglig rätt till det, visar att 40-timmarsnormen är extremt rigid. En frivillig arbetstidsförkortning för föräldrar, med viss lönekompensation, skulle kunna bidra till förbättrad hälsa och bättre fungerande familjer. I slutskedet av utarbetandet av denna artikel så lanserade miljöpartiet en modell som har vissa likheter med vårt förslag. Miljöpartiets förslag har kritiserats för att vara en kvinnofälla genom att det bara skulle anammas av kvinnor. Kritikerna glömmer dock att det finns en växande grupp män som förmår att omfatta både en yrkesidentitet och ett verkligt aktivt föräldraskap i sin maskulinitet. Vi tror att en del av de män som har varit föräldralediga skulle vilja sänka sin arbetstid för att få en fortsatt nära vardaglig relation med barnen. Vårt förslag är, till skillnad från miljöpartiets, utformat för att attrahera så många pappor som möjligt. Vårt förslag med en så pass kort arbetstidsförkortning som fem timmar per vecka har flera fördelar. En fördel är att den förälder som har ett vanligt 40-timmarsjobb normalt kan ha kvar samma arbete. Det som krävs är att den anställde och chefen gemensamt går igenom hur arbetet kan omorganiseras (här skapas också ett tillfälle till rationalisering). En annan fördel med en kort arbetstidsförkortning är att båda föräldrarna behöver utnyttja möjligheten för att det ska bli en påtagligt minskad belastning för familjen. Om förslaget genomförs tror vi att många moderna par skulle ta ett gemensamt beslut om att båda ska bidra till att få vardagen att fungera. För att locka än fler att göra detta föreslår vi en kraftig jämställdhetsbonus. Vårt förslag är att om en förälder utnyttjar arbetstidsförkortningen så ges en ersättning från staten motsvarande 30 procent av inkomstbortfallet. Jämställdhetsbonusen skulle kunna vara att om båda förkortar sin arbetstid så skulle ersättningen till den som tjänar mest vara hela 90 procent. Detta skulle eliminera ekonomiska argument för att bara mamman förkortar arbetstiden. Precis på samma sätt som pappamånaderna har ökat acceptansen för mäns föräldraledighet så tror vi att vårt förslag skulle öka acceptansen på arbetsplatserna för att pappor anpassar arbetet efter familjens behov. Vårt förslag är alltså ingen kvinnofälla utan skulle tvärtom kunna skapa det föräldraspår i arbetslivet som är så viktigt för ökad jämställdhet. Med ovanstående ersättningsnivåer skulle den frivilliga arbetstidsförkortningen innebära en total inkomstsänkning med knappt fem procent - och detta oavsett om en eller två föräldrar utnyttjar möjligheten. Fem procent är en nivå som de allra flesta familjer med två 40-timmarslöner skulle klara med lite planering (för att ge föräldrar med ensam vårdnad bra villkor skulle ersättningen till dem kunna vara 100 procent). Vi tror att vårt förslag, till skillnad från vårdnadsbidraget, skulle vara attraktivt för många föräldrar. Om reformen endast skulle gälla för mammor och pappor med barn under fyra år så skulle statens bruttokostnad enligt våra preliminära beräkningar "bara" motsvara ungefär en femtedel av vad föräldraförsäkringen kostar i dag. Genom att förslaget erbjuder föräldrar ett mer hälsosamt sätt att delta i arbetslivet kan det, till skillnad mot vårdnadsbidraget som lockar människor bort från arbetslivet, ses som ett försvar av den svenska "arbetslinjen" med möjliga samhällsekonomiska vinster. Förslaget skulle också bidra till att både luckra upp dagens rigida könsrollsmönster och 40-timmarsnormen - detta skulle innebära en reellt ökad valfrihet. Men ytterst handlar det naturligtvis om politiska prioriteringar och om vilket samhälle vi vill skapa.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Larsson, Jörgen, et al.
(author)
-
Self-help books on avoiding time shortage
- 2005
-
In: Time & Society. - 0961-463X .- 1461-7463. ; 14:2-3, s. 213-230
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Self-help books are tokens of our reflexive individualized society. The widespread experience of too high a pace in daily life and too little time for recovery and for social relations have resulted in books focusing on avoiding time shortage. In our analysis of the advice in such books we found time-management categories such as streamlining activities and buying services. Other identified categories focus on life-management strategies such as setting limits to time-consuming aspirations. Questioning personal aspirations in areas such as work and consumption appears to be an adequate way of avoiding time shortage and increasing one's quality of life but this is also a challenging task due to the importance most people attach to these areas for identity creation and social acceptance.
|
|
| 8. |
- Sanne, Christer
(author)
-
Hur vi kan leva hållbart 2030
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den miljöpåverkan vår konsumtion ger upphov till har under senare år uppmärksammats allt mer. Naturvårdsverket har bidragit till uppmärksamheten genom att ge ut flera rapporter som berör konsumtionens miljöpåverkan, dvs. den miljöpåverkan som uppkommer av Sveriges konsumtion oavsett var en vara eller tjänst produceras. I rapporten Konsumtionens klimatpåverkan från 2008 konstateras att de svenska utsläppen av växthusgaser är minst 25 % större om man mäter dem i ett konsumtionsperspektiv än om man mäter dem i ett produktionsperspektiv, dvs. endast beräknar utsläppen från det som produceras i Sverige. På initiativ från Miljömålsrådet tog Naturvårdsverket, tillsammans med Kemikalieinspektionen, 2010 fram rapporten Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. Rapporten behandlar den svenska konsumtionens miljöpåverkan inom fem områden: klimat, luft, vatten, mark och kemikalier. I rapporten Köttkonsumtionens klimatpåverkan från 2011 konstateras att produktionen av kött (främst nötkött) står för betydande utsläpp av växthusgaser (främst metan) och att utsläppen har ökat med ökad köttkonsumtion. Även i den fördjupade utvärderingen av miljömålen, Steg på vägen, som Naturvårdsverket presenterade i juni 2012 betonas betydelsen av att hantera konsumtionens miljöpåverkan. I rapporten lyfts tre förslag till fokusområden för miljöpolitiken fram varav ”Utveckla strategier för hållbar konsumtion” är ett av dessa fokusområden. Även i den här rapporten utgör konsumtionen och dess miljöpåverkan en central del. Här stannar författaren dock inte vid att beskriva påverkan utan diskuterar också vad man skulle kunna gör åt problemet genom att skissa en bild av hur vi kan leva hållbart i Sverige 2030. En annan central del i rapporten handlar om hur mycket vi bör arbeta i framtiden. Författaren knyter ihop frågan med nödvändigheten att minska miljöbelastningen och menar att arbetstiden måste minska. Frågan om hur mycket vi bör arbeta i framtiden har i andra sammanhang uppmärksammats mycket i den allmänpolitiska debatten men då ofta med utgångspunkten att vi behöver arbeta mer än idag för att försörja en åldrande befolkning. Naturvårdsverket önskar med denna rapport bidra till en fortsatt diskussion om konsumtionens miljöpåverkan och hur vi kan minska den miljöpåverkan vår konsumtion ger upphov till i Sverige och i andra länder.
|
|
| 9. |
- Sanne, Christer
(author)
-
The consumption of our discontent
- 2005
-
In: Business Strategy and the Environment. - : Wiley. - 0964-4733 .- 1099-0836. ; 14:5, s. 315-323
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The concept of 'sustainable consumption' is gaining interest as a key factor of sustainable development. This evokes issues of vested interests in continued economic growth versus change in lifestyle towards a less consumptive balance of work and leisure. It is shown that such a development is attractive to many people. It may still be stalled by various interest groups who actually thrive on an 'organized dissatisfaction'.
|
|
| 10. |
|
|
