| 1. |
|
|
| 2. |
- Ahlström, Björn, 1972-, et al.
(författare)
-
Normaliserande processer av ojämlika villkor
- 2020. - 1
-
Ingår i: Att arbeta för lika villkor. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144135045 ; , s. 213-234
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Berg, Martin, 1977-, et al.
(författare)
-
Digital sociologi : Att undervisa i sociologi under en pandemi
- 2021
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Huddinge : Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 58:4, s. 467-482
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vi bad fyra sociologikollegor, verksamma vid olika svenska lärosäten, att svara på några frågor utifrån sina erfarenheter som lärare, utbildningssamordnare och forskare. I texten reflekterar de medverkande över sina undervisningserfarenheter. De förhåller sig till specifika kurser, exempelvis en masterskurs om befintliga och framtida medieteknologiers sociala, ekonomiska, kulturella samt tekniska uttryck och förutsättningar (Martin Berg) eller kurser i utbildningssociologi och vid lärarutbildningarna(Ida Lidegran). I Ulrika Schmauchs och Glenn Sjöstrands fall knyts reflektionernaäven till mer allmänna erfarenheter av undervisning på olika kurser, på olika program och vid olika fakulteter. Zhanna Kravchenko i Sociologisk Forsknings redaktion anordnade och modererade samtalet.
|
|
| 4. |
- Carleheden, Mikael, 1958-, et al.
(författare)
-
Sociologförbundet har ordet
- 2006
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Uppsala : Sveriges sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; :3, s. 89-90
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Giritli Nygren, Katarina, 1971-, et al.
(författare)
-
Picturing inclusive places in segregated spaces : a participatory photo project conducted by migrant women in Sweden
- 2012
-
Ingår i: Gender, Place and Culture. - : Routledge. - 0966-369X .- 1360-0524. ; 19:5, s. 600-614
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article uses participatory photography to explore contradictory processes of inclusion and exclusion in contemporary Sweden. Our aim is to analyse the social relations that shape the kinds of places recently arrived migrant women experience as ‘safe’, as well as their everyday experiences of inclusion and exclusion. The use of photography – wherein the women choose how, when and where to shoot photos – helps us highlight what otherwise would not be immediately evident with regard to the experience of such places. We argue that there are inclusive places in segregated spaces, and that issues of ethnic inclusion and exclusion are linked to ethnic hegemony and other relationships of power. Drawing on theories of relational space in general, and transgressive space in particular, we demonstrate that our informants' daily existence is simultaneously integrated and segregated, included and excluded, and that emancipatory processes that are already under way must be allowed to proceed if the social landscape of integration is to be an open and equal one.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hübinette, Tobias, et al.
(författare)
-
SIF sprider traditionell rasism : Om SIFs kampanj som sprider den rasistiska föreställningen om
- 2006
-
Ingår i: Dagens Media: Affärstidningen om marknadsföring och medieval. - 1403-8498. ; 9:11, s. 43-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det råder som bekant, och som tur är, numera en ovilja i Sverige att använda bilder som framställer andra etniska grupper på ett negativt och nedsättande sätt. Den ramsa som man för inte så länge sedan fick lära sig i skolan, ”negern blir så ren och fin, titta på hans glada min”, illustrerad med bilden av ett afrikanskt barn i en badbalja med en tvål som skulle tvätta honom ren från den bruna färgen, har idag som en del av ett ökat antirasistiskt medvetande tagits bort av bokförlagen. Tyvärr visar det sig nu att denna typ av texter och bilder inte bara tillhör det förgångna: i Svenska industritjänstemannaförbundets, SIF:s, pågående annonskampanj som publicerats på helsidor och tidningsuppslag i landets morgontidningar, framställs asiatiska barn som ett hot mot den svenska välfärden. Barnen kommer emot oss i mängder, uniformerade och marscherandes i räta led, och annonstexten meddelar att Sverige måste se upp för den hotande konkurrensen ”utifrån”. Det tycks tyvärr, antirasistiska framgångar till trots, fortfarande vara rumsrent att som SIF gör framställa asiater som ett hot mot den svenska välfärden.
|
|
| 8. |
- Hudson, Christine, 1950-, et al.
(författare)
-
A place for culture? Building an Alternative House of Culture in the context of the 2014 European Capital of Culture in Umeå, Sweden
- 2018
-
Ingår i: Participations. - 1749-8716. ; 15:2, s. 170-188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the context of Umeå2014 as European Capital of Culture (ECOC) where the ideal of the inclusive co-creation of culture formed a central part of the programme, we explore the rise, fall and aftermath of an alternative house of culture – Lokstallarna (the Engine Sheds). In its ECOC bid, Umeå stressed its strong alternative, grassroots tradition and ‘Do-It-Yourself’ culture. However, these groups increasingly questioned the inclusiveness of the participatory process around the development and implementation of the programme for the ECOC year. We study one of these alternative movements which occupied disused engine sheds with the aim of turning them into a house of culture ‘for all’ as a counter to the Umeå2014 programme. The focus is on the narrative of Lokstallarna and the creation of an alternative house of culture both from the point of view of those actively involved in its creation and in the local media coverage. We have collected a variety of empirical materials, both on and offline. We approach Lokstallarna as a form of place-based resistance where meanings of activism, culture and the city are negotiated and contested. The ECOC Year in Umeå opened up the opportunity to negotiate both culture and place.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hudson, Christine, 1950-, et al.
(författare)
-
Ruralt flyktingmottagande – En (ny) strategi för mindre kommuners överlevnad?
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att belysa förutsättningarna, utmaningarna och möjligheterna för flyktingmottagande och integrationsarbete på mindre orter, med särskilt fokus på glesbygdskommuner i norra Sverige. Tills nyligen har Sverige haft en relativt generös migrationspolitik och de svenska kommunerna har haft en nyckelroll i mottagandet och integrationen av flyktingar. Många små, glesbefolkade landsbygdskommuner har tagit emot en hög andel individer i förhållande till sin befolkningsstorlek. Flyktingmottagande har setts som en möjlighet att utveckla kommunen. Många av de små kommuner i norra Sverige som står inför en minskande befolkning har sett mottagandet som en möjlighet till sysselsättning, genererad av de uppgifter som en tillströmning av flyktingar innebär, men också som en grund för att utveckla den kommunala verksamheten. Kommunernas flyktingmottagande är dock beroende av politiken på nationell nivå och förändringar i denna politik som påverkar antalet flyktingar som kommunerna kan ta emot. När politikerna beslutar att strama åt flyktingpolitiken och stänga ned verksamheter som kommit att utgöra ett hopp inför framtiden, utvecklas en känsla av maktlöshet. Besluten om antal och kvoter fattas någon annanstans, och detta bidrar till en process där små glesbygdskommuner hamnar ännu längre bort från maktens centrum. Att ta emot flyktingar har för dessa kommuner, åtminstone inledningsvis, varit en strategi som gett hopp för framtiden, inte bara för de flyktingar som tas emot i dessa små samhällen, utan också för de små kommunerna själva. Den lilla orten blir således perifer genom att den marginaliseras i såväl politiska som ekonomiska processer och alltså inte (enbart) på grund av sin rumsliga position.Rapporten är organiserad utifrån forskningsprojektets tre delstudier. Delstudierna baseras på olika material och besvarar olika frågor. Den första handlar om hur integration som fenomen beskrivs i ansökningar om projektmedel från Länsstyrelserna och vilka problem som kommunerna beskriver som särskilt centrala att adressera. Den andra delstudien fokuserar på de sätt på vilka flyktingmottagande framställs i lokala och regionala nyhetsmedier i Västerbotten och Västernorrland. Den tredje och sista delstudien fokuserar på erfarenheter och vardagliga arbetsvillkor för flyktingmottagare och integrationsarbetare i två mindre orter. I en sammantagen analys av resultatet från de tre delstudierna identifieras fyra mer övergripande berättelser varigenom flyktingmottagande i glesbygd skildras 1) engagemang och frustration, 2) förutsättningarna för mottagandet och organiseringens betydelse, 3) integration och svenskhet och 4) periferiseringsprocesser.
|
|
