| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Alexius, Susanna, 1976-, et al.
(författare)
-
Market Means to Political Mission Ends : Scrutinizing the Social Meaning of Moneyin the Swedish Federation for Sexual Education (RFSU)
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the nonprofit debate, there is an assumption that market means lead to market ends, oftentimes with grim consequences for nonprofit organizations. By drawing on a theoretical framework related to the social meaning of money in hybrid organizations, and by applying the framework to a longitudinal mixedmethod single case study ofmoneymanagement in the Swedish Federation for Sexual Education (RFSU), we argue in this paper instead that management of market means may also promote political mission ends. Empirical findings suggest that there are different social currencies at play that help explain why some money (income of a lower perceived social status) may be used by the organization simply as a means to get access to higher status money (and the legitimacy that comes with it). Hence, contrary to common assumptions of mission-drift as a consequence of market means, in this case study, business dividends and royalties commercially generated in fully owned subsidiaries have been informally and formally earmarked as lower status money and then used as means to secure higher status political mission ends.
|
|
| 4. |
- Alexius, Susanna, et al.
(författare)
-
Vad har ni för värden på kontot?
- 2017
-
Ingår i: Kurage. - Stockholm : Idealistas förlag. - 2001-175X. ; :23
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Alexius, Susanna, et al.
(författare)
-
Vad har ni för värden på kontot?
- 2017
-
Ingår i: Kurage. - 2001-175X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kan en organisations olika intäkter användas till samma saker? Eller är det skillnad på en medlemsavgift och ett testamente? Eller ett offentligt bidrag? Ledare i organisationer verkar värdera olika intäkter på olika sätt och frågan är om en krona alltid är en krona. Forskarna Susanna Alexius och Ola Segnestam Larsson funderar på om pengar har olika värden.
|
|
| 6. |
- Andersen, Rebecka, et al.
(författare)
-
Att göra frivilligt arbete ekonomiskt värdefullt : En litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade rapporter
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapports syfte har varit att genomföra en litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade dokument som behandlar frågor relaterade till att värdera frivilligt arbete i ekonomiska termer. Utifrån ett antal forskningsfrågor sammanställdes och analyserades de empiriska resultaten i relation till exempel till de definitioner, metoder och resultat som presenterades i materialet. För- och nackdelar med olika metoder samt med att värdera icke-monetära värden har också diskuteras. De empiriska resultaten analyserades sedan i ett andra steg med hjälp av ett ramverk om hur värden skapas, befästs och kommuniceras i allmänhet och mer specifikt utifrån frågan om vilken idealtypisk relation som bäst kan beskriva eventuella samband mellan olika metoder för att värdera det frivilliga arbetet och det frivilliga arbetet i sig.En sammanfattning av de empiriska resultaten visar för det första att det finns ett antal förespråkare och argument till varför frivilligt arbete bör värderas i ekonomiska termer. Ett par av argumenten är exempelvis att synliggöra och uppmärksamma det frivilliga arbetet samt att identifiera dess bidrag till samhällsekonomin. Följaktligen har forskare och policyprofessionella ägnat tid och resurser åt att utveckla olika metoder och tillvägagångssätt för att genomföra denna typ av värderingar. Tre övergripande metoder lyfts fram som konkurrerande alternativ, inklusive frivilligarbetaren som ersättare, som tidsdonator och som samhällsnyttig. En integrerad del av presentationen av de olika metoderna verkar vara att identifiera specifika eller allmänna utmaningar med en viss eller alla försök till att värdera det frivilliga arbetet. Några exempel på dessa utmaningar är risken med att överskatta värdet på det frivilliga arbetet eller problematiken med att beräkna och fastställa ett generellt och applicerbart marknadsvärde på det arbetet som utförs av frivilliga.I den analytiska delen av rapporten framkommer det att de flesta artiklarna och rapporterna härbärgerar fler än en definition av det frivilliga arbetet och fler än en metod för att värdera det frivilliga arbetet. Vidare visar analysen att det finns stora likheter samt till och med överlapp mellan de olika metoderna i form av likartade utgångspunkter och tillvägagångssätt för att värdera det frivilliga arbetet. Utifrån dessa analytiska resultat argumenterar denna rapport för att relationen mellan de tre metoderna som förordas och det frivilliga arbetet i hög grad präglas av en omvänd relation. Det vill säga att de tre övergripande metoderna i första hand verkar ha utvecklats i relation till tidigare versioner av metoderna och konkurrerande metoder snarare än till det frivilliga arbetet i sig och dess egenskaper.Tolkningen att de metoder som figurerar för att ekonomiskt värdera frivilligt arbete i första hand präglas av en omvändrelation kan förklaras på två kompletterande vis. Den första förklaringen är att de som arbetar med att utveckla metoder kopierar och översätter värderingsmekanismer från andra fält. Den andra är att aktörer inom området strävar efter att framstå som innovativa och originella. Båda förklaringarna lyfter fram hur fler studier behövs för att studera och analysera detta fält som exempelvis en teater eller ett skådespel, med tillhörande praktiker, mekanismer och teknologier, som alla är mer eller mindre oberoende av eller till och med särkopplat från det frivilliga arbetet i sig.Ett antal mer praktiknära förslag till framtida forskning och utredningsarbete kan också identifieras. Ett förslag skulle vara att genomföra ytterligare översikter av metoder och resultat för att värdera objekt som saknar antingen värderings-, kalkyler- eller jämförbara egenskaper eller en marknad där objektets värde kan bestämmas i ett utbyte mellan olika aktörer. Med största sannolikhet finns det områden och fält där denna typ av metoder har utvecklats och prövats i en högre utsträckning än de som återfinns inom området för frivilligt 4 arbete. Ett annat förslag är att applicera de tre metoderna, inklusive de olika tillvägagångssätten som förordas, på data och forskning från Sverige. Vilken andel av det svenska BNP skulle det frivilliga arbetet kunna utgöra? Vilken avkastning ger investeringar i det frivilliga arbetet i Sverige? Vad är en rimlig timpeng för det frivilliga arbetet i Sverige? Slutligen, med tanke på både de processuella och principiella invändningar som återfinns i det empiriska materialet, vore det värdefullt och relevant att genomföra en receptionsstudie av hur frivilliga och andra aktörer inom fältet skulle reagera på och påverkas av olika försök till att ekonomiskt värdera frivilligt arbete.Avslutningsvis, utifrån denna rapports inledande citat om de tre domarna, och baserat på rapportens empiriska och analytiska resultat, kan en fjärde domare introduceras. Till skillnad från den första domarens objektivistiska, den andra domarens subjektivistiska eller den tredje domarens relativistiska position, skulle den fjärde domaren antagligen förorda en mer omvänd position i relation till exempelvis det frivilliga arbetet. En position som skulle härbärgera de praktiker, mekanismer och processer som konstituerar frivilligt arbete och som i sin tur skapar, befäster och kommunicerar värden, inklusive huruvida frivilligt arbete är meningsfullt för de som utför det eller bör ses som en gemensam och kollektiv nytta i samhällets tjänst. Denna position ger också utrymme till undersökningar om i vilken grad det frivilliga arbetet främst konstitueras av samtal och konflikter forskare och policyprofessionella emellan.
|
|
| 7. |
- Andersen, Rebecka, et al.
(författare)
-
Svenska ideella organisationers mervärde i biståndet
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att beskriva och analysera olika aktörers uppfattningar om svenska ideella organisationers mervärde inom biståndet. Med hjälp av intervjuer med ett antal representanter för olika aktörer med kunskap och erfarenhet av det svenska biståndsarbetet och analyser av existerande dokument behandlas i denna rapport de svenska ideella organisationernas roller, särarter och mervärden inom det svenska biståndet. De empiriska resultaten visar att organisationernas roller visserligen har förändrats över tid, från att fungera som pionjärer till att mer fungera som röstbärare och organisatörer av tjänster, men att de ideella organisationerna anses vara fortsatt betydelsefulla i biståndet, även i framtiden. Särarterna framträder tydligast i jämförelser med antingen ideella organisationer i andra länder eller med företag och offentliga organisationer i Sverige, och inkluderar alltifrån organisationernas historia och folkrörelsebakgrund till den icke‐vinstdrivna profilen, organisationernas värdegrund samt förmågan att kunna agera autonomt och verka i olika kontexter. Ett antal mervärden identifieras också, till exempel den svenska kontexten och folkrörelseförankring, mångfalden i det svenska civila samhället, arbetet med demokratiska och mänskliga rättigheter, röstbärarrollen och påverkansarbetet, effektivitet till följd av lång erfarenhet och kunskap, lokal förankring och välutvecklade nätverk samt ett partnerskap där stödet sträcker sig utöver det finansiella och långsiktigheten i partnerskapen. Rapporten visar också hur det förekommer föreställningar om att särarterna och mervärdena har förändrats över tid. Det är dock oklart om de minskar eller ökar i kraft eller om det mer handlar om förändringar från en form till en annan. Avslutningsvis efterlyses ett mer nyanserat förhållningssätt till svenska ideella organisationers mervärde i biståndet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
