| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bergström, Kerstin, 1945, et al.
(författare)
-
Barns intresse för mat och hälsa
- 2014
-
Ingår i: Nordisk nutrition. - 1654-8337. ; :4/2014, s. 20-22
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att barn är intresserade av hälsa vet vi från olika forskningsprojekt. Vanligtvis utgår forskning kring barns hälsa från ett utifrånperspektiv i meningen att vuxna studerar utfallet av barns hälsa. Inom forskningsprojektet BAMM (Barn som medforskare av matlandskap) är barnen själva medforskare. Som seniora forskare söker vi förstå dels vad barnen kan om hälsa i relation till mat, dels hur de visar att de kan ämnet och förmedlar det till omvärlden. Medforskande är komplext och intressant.
|
|
| 4. |
- Bergström, Kerstin, 1945, et al.
(författare)
-
Children and Taste: Guiding Foodservice
- 2012
-
Ingår i: Journal of Foodservice Business Research. - : Informa UK Limited. - 1537-8020 .- 1537-8039. ; 15:1, s. 84-100
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Taste has been neglected in science, and school foodservice suffers from huge amounts of food waste when children do not eat what is served. This article highlights the importance of taste in terms of children's food preferences, and the awareness of this fact has been recognized while working with children as co-researchers. The children formulated research questions themselves, chose research methods, gathered information, and analyzed and presented results. In this way, taste developed as the most important aspect of food for them. It is suggested to not just let them be a panel, but also to let children participate from the very beginning in planning school foodservice.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bergström, Kerstin, 1945, et al.
(författare)
-
Professional food purchasers' practice in using environmental information
- 2005
-
Ingår i: British food journal. - : Emerald. - 0007-070X. ; 107:5, s. 306 - 319
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Food consumption impacts heavily on the environment. It is therefore highly relevant to study food‐purchasing processes and needs for environmental information in the food supply chain. The objective of this article is to report findings from a study identifying practices in using environmental information when making decisions on what food to procure and purchase.Design/methodology/approachUsing a phenomenographic approach, professional purchasing managers at food production companies and wholesalers in public and commercial food services as well as retailing were interviewed with the aim of identifying practices when using environmental information in decisions on what food to procure for purchasing.FindingsThe findings show that purchasers are dependent on corporate policy when it comes to environmental considerations related to food. Purchasers are mainly guided by business parameters with respect to price, quality and service. These factors are given priority over co‐operation along the food supply chain. Such co‐operation has been shown to have the potential to encourage environmentally friendly purchasing decisions.Originality/valueThe study places the issue of the use of and need for environmental information in the food supply chain on the national agenda in Sweden. Thus, the study contributes to increasing the awareness of the importance of professional food purchasers as actors for change towards more environmentally friendly food consumption.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(författare)
-
Barn som medforskare av matlandskap. Del 1: Medforskning
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att ta med barn i forskningsprocessen är undantag snarare än regel i barndomsforskning. Det är även mycket ovanligt när det gäller forskning inom fältet mat och hälsa som domineras av kvantitativa studier. De flesta av dessa studier har folkhälsovetenskapliga eller kostvetenskapliga utgångspunkter där man försöker följa, mäta effekterna av och utvärdera olika interventioner riktade mot barn. Forskarna i BAMM ville inte forska om barn utan med dem. Deras utgångspunkt var barnen och deras intressefokus och frågeställningar. Vad är intressant för dem? Vad har de för kunskaper och vad är de nyfikna på att få veta mer om? Hur tar de reda på mer om det de är intresserade av? Hur sammanställer och presenterar de sin forskning? Hur föreslår och visualiserar de förändringar? Kan barns forskning göra skillnad? För dem? För samhället? Detta metodiska angreppssätt innebar också med nödvändighet en kritik av gängse uppifrån-och-ner-modeller för interventioner riktade mot barn. Fältarbetet bedrevs i två fjärdeklasser med totalt 45 barn på en skola i en av Göteborgs kranskommuner. Medforskarna arbetade i grupper på 7-8, med en eller två av forskarna som handledare. Forskarnas ambition som handledare var att uppmärksamma medforskarnas intressen och önskemål och låta dem leda forskarna runt i sina matlandskap. Det var inte bestämt i detalj hur medforskandet skulle gå till utan forskningssamarbetet fick växa fram tillsammans med barnen. Genom BAMM fick forskarna uppslag för hur barns matmiljöer kan bli mer hälsofrämjande. Det behövs insatser på såväl individ, som skol- och kommunnivå. Utgångspunkten är att barn ska bemötas som individer med resurser att tillföra i ett hälsofrämjande arbete. Det innebär att ta vara på barns erfarenheter och kunskaper och att ge dem möjligheter, både i och utanför skolan, att ta reda på mer om det de är intresserade av. Det är också viktigt att ta matglädje och sinnlighet på allvar och inte minst att ge barn reell möjlighet att vara delaktiga i beslut som fattas rörande deras matlandskap.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
