| 1. |
- Nordenfors, Mikael, 1972, et al.
(författare)
-
Generell och ämnesspecifik skrivkompetens
- 2015
-
Ingår i: Del 5 i Modulen: Att tolka och skriva text i skolans alla ämnen, Läs- & skrivportalen.. - Stockholm : Skolverket.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Grice, Marie, 1962, et al.
(författare)
-
Ansvar i profession och praktik
- 2013
-
Ingår i: K. Rönnerman & P. Erlandson (Red.). Doktorander som kreativa brobyggare. Centrum för Utbildningsvetenskap och Lärarforskning. Tema: Läraryrkets Praktik. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789198143003 ; , s. 24-32
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Lyngfelt, Anna, 1965, et al.
(författare)
-
Att tolka och skriva text i skolans olika ämnen.
- 2015
-
Ingår i: Del 1 i Modulen: Att tolka och skriva text i skolans alla ämnen, Läs- & skrivportalen.. - Stockholm : Skolverket.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Rönnerman, Karin, 1952, et al.
(författare)
-
Doktorander som kreativa brobyggare – samtal om läraryrkets praktik ur ett nordiskt perspektiv
- 2013
-
Ingår i: Paper presenterat på Högskolepedagogisk konferens vid Göteborgs universitet(HKG2013), 17 oktober 2013..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En vanlig undervisningsform i forskarutbildningen är föreläsningar av en kunnig forskare inom sitt område. En annan är seminarier där litteraturen bearbetas, diskuteras och reflekteras över. Ofta avslutas en kurs på forskarnivå med ett individuellt skriftligt paper där doktoranden ska relatera kursinnehållet till sin avhandling. Mindre vanligt är att det förekommer interaktiva former för doktoranders lärande. I detta paper presenteras en interaktiv workshop, i vilken 12 doktorander och två lärare deltog. Temat för detta event var nordisk forskning om lärarprofessionen. Syftet med paperet är att presentera och diskutera lärandet hos doktoranderna utifrån att de deltagit i både planering och genomförandet av en workshop där de tagit ansvar för både helheten och specifika delar. Planeringen av workshopen tog ungefär ett år, en tid då samtliga doktorander var delaktiga i de olika diskussioner och urval som krävdes för att hitta ett antal forskare att bjuda in. I ett första steg gjordes en inventeringen av nordiska avhandlingar publicerade mellan 2002-2011 som handlade om läraryrket och som resulterade i den bibliografi omfattade 15 A4 sidor. I ett andra steg valdes några avhandlingar från varje land och i ett tredje avgränsades publikationsår. Sista steget innebar en sammanställning av sex avhandlingar utifrån majoritetsprincipen. I doktorandgruppen har urvalet diskuterats vid flera seminarier. Doktoranderna har valt en avhandling var som de önskade fördjupa sig i. Diskussioner har förts kring vilka frågor kring innehållet som är relevanta samt hur workshop skulle planeras och genomföras. Både innehåll och form har således varit aktuellt. De områden och frågor som diskuterats fram låg till grund för genomförandet av workshopen som varade i två dagar. Varje inbjuden författare fick ca 20 minuter att presentera sin avhandling därefter ställde två doktorander fördjupande frågor till innehållet under ca 20 minuter. Forskaren avslutade seminariet med att berätta hur hen gått vidare med sin forskning efter disputation. Hela workshopen avslutades med en paneldebatt ledd av de tolv doktoranderna med utgångspunkt i de områden de lyft fram som kunde hittas i samtliga avhandlingar. Resultatet av workshopen kan betecknas i termer av en lärandegemenskap där doktoranderna själva uttrycker att de lärt av processen och fått perspektiv på sitt eget avhandlingsarbete. Lärandet kan betraktas i termer av både färdigheter, kritisk analys och. En sista steg i arbetet kommer att ske genom att färdigställa en rapport av workshopen, i vilken doktorandernas lärande kommer att beskrivas.
|
|
| 6. |
- Sjöberg, Robert, 1972
(författare)
-
Balansakten bedömning; Svenska språklärares bedömning och betygssättning som uppdrag, praktik och kompetens
- 2010
-
Ingår i: Konferensen Mötesplats CUL, Vann 26-27 oktober.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige är betygssättning ett myndighetsuppdrag. Internationellt sett har svenska lärare länge haft ett unikt ansvar och friutrymme för både formativ och summativ bedömning utan censorer eller externa examinationer. Nationella prov ses som stöd och viss garant för interbedömarreliabilitet. Frågan är vilka bedömningskompetenser språklärare med olika erfarenhet utvecklar? Syftet med avhandlingen är att belysa språkbedömningskompetens i Sverige utifrån ett expertisperspektiv, något som tidigare inte gjorts. Under senare år har bedömnings- och betygsfrågor fått en alltmer framträdande roll i politik, media och forskning p.g.a. de anspråk som ställs på skolors måluppfyllelse och utvärdering. Problematiseringar av kunskapsbedömning emanerar även från en förändrad epistemologisk diskurs som betonar processer och kontexter, vilket har konsekvenser för hur kunskap ”mäts”. Syftet är att undersöka hur svenska språklärare med olika lång erfarenhet av bedömnings- och betygssättningsuppdrag i åk 9 och gymnasieskolans åk 1 tänker om och balanserar uppdragen, företrädesvis bedömning av elevers skrivproduktion genom analys av två intervjuer och en rad lärarbedömningar. Fokus är hur olika erfarna lärare bedömer interna (egenkonstruerade) och externa uppgifter, av egna och andras elever vid två tillfällen. Syftet är att se hur olika erfarna lärares kompetens framträder och eventuellt utvecklas under och efter arbete med bedömningar och tillhörande metod. Vidare problematiseras svenska lärares uppdrag i relation till några andra europeiska länders bedömningssystem och språklärares uppdrag utifrån styrdokument och tidigare forskning, som här betraktas som en del i villkoren för pedagogernas bedömningspraktik och -kompetens.
|
|
| 7. |
- Sjöberg, Robert, 1972
(författare)
-
Bedömaröverensstämmelsens svarta låda: Ett försök till att utmana den gängse bilden av bedömningars tillförlitlighet i den kriterierelaterade skolan
- 2014
-
Ingår i: Paperpresentation vid konferensen Mötesplats CUL, Stenungsund 4-5 november 2014.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Huvudtesen i detta paper är att kriterierelaterade skolsystem slentrianmässigt använder den traditionella definitionen av bedömaröverensstämmelse, d.v.s. olika lärare tillskriver samma elevprestation samma omdöme, och analyserar detta med tekniker för det som denna studie betecknar som relativ interbedömarreliabilitet, såsom Pearsons r och Cronbachs Alpha, till skillnad från en absolut. Detta oreflekterade användande som informerar t.ex. Skolverket och Skolinspektionen, öppnar emellertid för feltolkningar av tillförlitligheten i lärares bedömningar som utgår ifrån formulerade kravnivåer. Syftet är följaktligen att analysera och diskutera validiteten och lämpligheten i att använda de traditionellt vanligaste teknikerna för interbedömarreliabilitet. Frågan är vilken typ av information och underlag dessa mått ger för vidare beslut i kriterierelaterade system. Bedömningar är alltid behäftade med olika former av mätfel och ett uppmärksammande av dessa är av största vikt utifrån en mätteoretisk men också pedagogisk ansats, vilket i svensk kontext inte alltid är fallet. Sedan länge är det inom psykologi och psykometrin känt att det finns många faktorer som såväl bidrar till som hotar bedömningars validitet (giltighet) och reliabilitet (tillförlitlighet). Inom en utbildnings-vetenskaplig kontext är just variation i lärarmedierad bedömning en källa till mätfel, så kallad interbedömarvariation. En av de mest citerade moderna konceptualiseringarna av interbedömarreliabilitet är Stemlers (2004). Han erbjuder ett ramverk för tänkande kring detta som ett tredelat begrepp bestående av konsensus-, konsistens- och mätskattningar. Vissa centrala distinktioner kring tillförlitligheten skyms emellertid av denna kategorisering. Detta paper bygger på data från en webbaserad studie med helkorsad design, dvs. alla lärare bedömer samtliga uppsatser, om variation i lärarmedierade bedömningar av elevers skrivprestationer bland tysklärare (N = 27) i svensk gymnasiekontext. Genom att använda en generaliserbarhetsanalys (ANOVA, Analysis of variance) avslöjar resultaten tydliga skillnader; överensstämmelsen är bl.a. större mellan lärarnas rangordning av uppsatserna än deras tolkning av kriterienivåernas innebörd. Denna skillnad har implikationer för hur forskare, policyskribenter och lärarprofessionen i bl.a. Sverige kan tänka om tillförlitlighet i lärares bedömningar och frågan som väcks är om den relativa interbedömarreliabiliteten är tillräcklig i en kriterierelaterad policyterräng. Stemler, S. E. (2004). A comparison of consensus, consistency, and measurement approaches to estimating interrater reliability. In Practical Assessment, Research & Evaluation, vol 9, nr 4.
|
|
| 8. |
- Sjöberg, Robert, 1972
(författare)
-
Delad förståelse av skrivförmåga i moderna språk? Lärares bedömningar och bedömarvariabilitet som en aspekt av bedömningskompetens
- 2012
-
Ingår i: Paperpresentation vid konferensen Mötesplats CUL, Stenungsund 23-24 oktober.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The main aim of this presentation is to present some analyses of the rater variability among upper secondary language teachers as an aspect of assessment literacy (competence). The study is conducted within a L3, third language, assessment context in the Swedish educational landscape. Teachers are perceived as trusted professionals with the full responsibility of grading, which is reflected in an extensive autonomy. As raters of national tests in line with the national goals of equity in assessment and grading and being responsible for the examination of their own students, teachers need to strive for consistency and agreement in their assessment. What do we know about the assessing and examining teachers? Numerous studies of rater behaviour, mostly within examination board contexts, have pointed to substantial degrees of rater variability that is associated with characteristics of the raters and not with the performance of examinees. Inconsistency between assessors can manifest itself in many ways, as for example differences in interpretation of criteria in scoring sessions, severity or leniency etc. It has for example been concluded that teachers of English in Sweden tend to be slightly more lenient when scoring their own students’ national tests than independent raters are. These findings are confirmed by the Swedish Schools Inspectorate, even though the methodology of the remarking study and the inferences drawn from the results have been criticized and questioned. Variability among raters raises questions about assessment literacy of the examining Swedish teachers and their rater profiles. By using a mixed-methods approach this study examines the professional judgements of upper secondary L3 teachers (N=27), when rating short German essays in a web-based assessment experiment. Five rating approaches are used by the teachers: comparative judgements, rank ordering, the two Swedish grading scales (IG-MVG; F-A), and an analytic scoring (10 aspects). The teachers’ rater variability is analyzed by using, among other methods, factor analysis and correlational techniques. The scope of this presentation is to present some of the analyses of the variability among the teachers in order to discuss possible ways of describing assessing teachers as rater types.
|
|
| 9. |
- Sjöberg, Robert, 1972
(författare)
-
Hur rättvis och likvärdig är bedömningen i språkklassrummet?
- 2014
-
Ingår i: Die 27. Göteborger Deutschlehrertage. Göteborg, Pedagogen.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lärarna i Sverige hör till den mest centrala bedömningsaktören med det professionella ansvaret för bedömning och betygssättning. Inom bedömningsforskningen är frågor om validitet (giltig tolkning) och reliabilitet (tillförlitlighet att slumpen inte styr) centrala begrepp, då dessa definieras som aspekter av bedömningars kvalitet. Det är mycket som lärare skall kunna i sin användning och tolkning av bedömningar, så att arbetet uppfattas vara av hög kvalitet. Det är sedan länge känt att det finns många faktorer som bidrar till och hotar bedömningars giltighet och tillförlitlighet. I grunden handlar det om möjligheter för t.ex. lärare att kunna generalisera från en bedömd domän (ett prov) till och dra slutsatser om elevers underliggande färdigheter och förmågor i en måldomän, t.ex. skriva, tala, läsa tyska; mycket kan spela in i denna process. Forskning har återkommande konstaterat att tolkning och användning av bedömningsanvisningar och betygsskalor kan skilja sig i betydande omfattning mellan lärare företrädesvis vid komplexa bedömningssituationer. Hur kan vi lärare jobba med detta? I detta konferensbidrag presenteras delar av det pågående avhandlingsarbetet om kvalitet i tysklärares uppsatsbedömning. Dessutom beskrivs och diskuteras övergripande frågor om testteori, kvalitet i bedömningar, lärares bedömningskompetens och praktiskt bedömningsarbete i språkklassrummet med fokus på bedömningars syften och funktion med betoning på den förbisedda distinktionen mellan absolut och relativ bedömning och interbedömarreliabilitet.
|
|
| 10. |
|
|
