| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Jelley, Hannah, et al.
(författare)
-
Carers' experiences of timely access to and use of dementia care services in eight European countries
- 2021
-
Ingår i: Ageing & Society. - : Cambridge University Press. - 0144-686X .- 1469-1779. ; 41:2, s. 403-420
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Timely access to care services is crucial to support people with dementia and their family carers to live well. Carers of people with dementia (N = 390), recruited from eight countries, completed semi-structured interviews about their experiences of either accessing or not using formal care services over a 12-month period in the Access to Timely Formal Care (Actifcare) study. Participant responses were summarised using content analysis, categorised into clusters and frequencies were calculated. Less than half of the participants (42.3%) reported service use. Of those using services, 72.8 per cent reported timely access and of those not using services 67.2 per cent were satisfied with this situation. However, substantial minorities either reported access at the wrong time (27.2%), or feeling dissatisfied or mixed feelings about not accessing services (32.8%). Reasons for not using services included use not necessary yet, the carer provided support or refusal. Reasons given for using services included changes in the condition of the person with dementia, the service's ability to meet individual needs, not coping or the opportunity to access services arose. Facilitators and barriers to service use included whether participants experienced supportive professionals, the speed of the process, whether the general practitioner was helpful, participant's own proactive attitude and the quality of information received. To achieve timely support, simplified pathways to use of formal care services are needed.
|
|
| 5. |
- Miloff, Alexander, et al.
(författare)
-
Automated virtual reality exposure therapy for spider phobia vs. in-vivo one-session treatment : A randomized non-inferiority trial
- 2019
-
Ingår i: Behaviour Research and Therapy. - : Elsevier BV. - 0005-7967 .- 1873-622X. ; 118, s. 130-140
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study compared the efficacy of a technician-assisted single-session virtual reality exposure therapy (VRET) for the treatment of spider phobia featuring low-cost consumer-available hardware and novel automated software to gold-standard in-vivo one-session treatment (OST), using a parallel group randomized non-inferiority design. Method Participants (N = 100) were randomized to VRET and OST arms. Assessors blinded to treatment allocation evaluated participants at pre- and post-treatment as well follow-up (3 and 12 months) using a behavioral approach test (BAT) and self-rated fear of spider, anxiety, depression and quality-of-life scales. A maximum post-treatment difference of 2-points on the BAT qualified as non-inferiority margin. Results Linear mixed models noted large, significant reductions in behavioral avoidance and self-reported fear in both groups at post-treatment, with VRET approaching the strong treatment benefits of OST over time. Non-inferiority was identified at 3- and 12- months follow-up but was significantly worse until 12-months. There was no significant difference on a questionnaire measuring negative effects. Conclusions Automated VRET efficaciously reduced spider phobia symptoms in the short-term and was non-inferior to in-vivo exposure therapy in the long-term. VRET effectiveness trials are warranted to evaluate real-world benefits and non-specific therapeutic factors accruing from the presence of a technician during treatment. ClinicalTrials.gov (NCT02533310).
|
|
| 6. |
- Andersson, Katarina, 1963-, et al.
(författare)
-
Challenges in Elderly Night-Time Care : Dignity 24 Hours a Day in Swedish Elderly Home Care Services?
- 2017
-
Ingår i: Innovation in Aging. - : Oxford University Press. - 2399-5300. ; 1:Suppl 1, s. 302-302
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The research study explores a large knowledge gap within Swedish elderly care – namely the challenges of within home care services at night. Despite that home care services is the most common support given to the elderly in Sweden. The few National and International studies that exist on night-time care, have focused on residential care facilities for the elderly. Therefore, focus here is on night-time care in their own homes, given by the night patrol – which we know very little about.In the last decades, organizational transformation has taken place within elderly care towards increased rationalization and marketization. Along with demographical changes, this raises questions of dignified care, equal social rights and access to care. As the elderly are living longer and living in their own homes with severe disability and vulnerability, the pressure on home care services will increase – including at night. Dignity in care has been legislated in the Swedish Social Services Act, but is vaguely implemented, specifically at night.Discussed are results of an interview survey with managers responsible for night-time home care services in 50 Swedish municipalities. How night-time care is organized varies depending on local governance, location and size of municipalities. This indicates challenges for equal access to care, depending on where you live. Care workers experience time pressure at night with many fragile elderly in need of care. How efforts to secure dignity and safety for older people varies over night is therefore important to reveal, not the least from a social equality perspective.
|
|
| 7. |
- Andersson, Katarina, 1963-, et al.
(författare)
-
Challenges in Swedish elderly home care services at night-time
- 2022
-
Ingår i: ESA, 6th midterm conference of the research network on ageing in Europe (RN01) of the european sociological association. Ageing in europé. - Vienna : Universität Wien, European Sociological Association, European centre for social welfare policy and research. ; , s. 44-44
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Up to date, we know little about how home care services is organized and performed at nighttime. There are no official statistics of night time care or the number of older people havingassistance at night. This paper aims to report from a survey with operation managers and theiraccounts of organization and provision of care at night.The material consisted of a sample of 37 of Sweden’s 290 municipalities, covering for urbanas well as rural areas, smaller and larger municipalities as well as bigger cities. Individualtelephone interviews were conducted with 41 operation managers responsible for night timecare. Standardised and open ended questions were raised to capture strategies of night timehome care organization and provision. The material was analysed quantitatively andqualitatively.The results revealed similarities as well as differences in organization where smallermunicipalities often had to find special solutions. The care workers had to manage emergencyalarm from the older persons as well as scheduled care work at night. The care work includeda lot of car driving and insecurity at night, such as bad weather and violence in the streets.Safety and dignity were raised by the managers as important values in provision of care, bothfor the elderly and staff.There were several challenges in demographic development and local politics, but also inrecruitment problems and staff’s working conditions. To organize for ageing in place, homecare needs to be user friendly for vulnerable persons, also at night time.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andersson, Katarina, 1963-, et al.
(författare)
-
Nighttime home care in Sweden: "a constant struggle to manage unforeseen events" : operations managers’ perceptions of organization and provision of care for older people
- 2023
-
Ingår i: Health & Social Care in the Community. - : Hindawi Publishing Corporation. - 0966-0410 .- 1365-2524. ; 2023
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article aims to explore how community home care of older people is provided and organized at night. In times of welfare decline, organizational changes, and an increasing aged population, questions arise about home care and support for older people. In Sweden as in many other western countries ‘ageing in place’ is a guiding principle in care provision for older people, which put increasing pressure on home care services. Still, night-time care represents a research gap within health and social care research, nationally and internationally. This telephone interview survey examines 41 operations managers’ perceptions of organization and care provision and how they account for the goals and work of home care at night-time in a selection of 37 Swedish municipalities. The analysis was inspired by thematic content analysis where three central themes were categorized: organizational context of night-time care, working conditions, and challenges of night-time care. Our results reveal that organizational context varied depending on the demography and size of the municipality. The work situation was characterizeded by constantly unforeseen events to manage. Multiple challenges were identified on societal and political levels, as were limited resources and recruitment problems. In conclusion, our analysis has identified unpredictability as a core feature of night-time care work. The complexity of the provision of night-time care was not recognized as important for the municipal organization. To provide high quality care at night in ordinary housing, there is a need to both focus on organizational aspects and to have sufficient resources and time.
|
|
