| 1. |
|
|
| 2. |
- Alfredsson, Hanna, et al.
(författare)
-
Amorphous silica pools in permafrost soils of the Central Canadian Arctic and the potential impact of climate change
- 2015
-
Ingår i: Biogeochemistry. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0168-2563 .- 1573-515X. ; 124:1-3, s. 441-459
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We investigated the distribution, storage and landscape partitioning of soil amorphous silica (ASi) in a central Canadian region dominated by tundra and peatlands to provide a first estimate of the amount of ASi stored in Arctic permafrost ecosystems. We hypothesize that, similar to soil organic matter, Arctic soils store large amounts of ASi which may be affected by projected climate changes and associated changes in permafrost regimes. Average soil ASi storage (top 1 m) ranged between 9600 and 83,500 kg SiO2 ha(-1) among different land-cover types. Lichen tundra contained the lowest amounts of ASi while no significant differences were found in ASi storage among other land-cover types. Clear differences were observed between ASi storage allocated into the top organic versus the mineral horizon of soils. Bog peatlands, fen peatlands and wet shrub tundra stored between 7090 and 45,400 kg SiO2 ha(-1) in the top organic horizon, while the corresponding storage in lichen tundra, moist shrub- and dry shrub tundra only amounted to 1500-1760 kg SiO2 ha(-1). Diatoms and phytoliths are important components of ASi storage in the top organic horizon of peatlands and shrub tundra systems, while it appears to be a negligible component of ASi storage in the mineral horizon of shrub tundra classes. ASi concentrations decrease with depth in the soil profile for fen peatlands and all shrub tundra classes, suggesting recycling of ASi, whereas bog peatlands appeared to act as sinks retaining stored ASi on millennial time scales. Our results provide a conceptual framework to assess the potential effects of climate change impacts on terrestrial Si cycling in the Arctic. We believe that ASi stored in peatlands are particularly sensitive to climate change, because a larger fraction of the ASi pool is stored in perennially frozen ground compared to shrub tundra systems. A likely outcome of climate warming and permafrost thaw could be mobilization of previously frozen ASi, altered soil storage of biogenically derived ASi and an increased Si flux to the Arctic Ocean.
|
|
| 3. |
- Alfredsson, Hanna, et al.
(författare)
-
Bacterial and fungal colonization and decomposition of submerged plant litter: consequences for biogenic silica dissolution.
- 2016
-
Ingår i: FEMS Microbiology Ecology. - : Oxford University Press (OUP). - 1574-6941. ; 92:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We studied bacterial and fungal colonization of submerged plant litter, using a known Si-accumulator (Equisetum arvense), in experimental microcosms during one month. We specifically addressed the microbial decomposer role concerning biogenic silica (bSiO2) dissolution from the degrading litter. To vary the rates and level of microbial colonization, the litter was combined with a range of mineral nitrogen (N) and phosphorous (P) supplements. Overall microbial growth on plant litter increased with higher levels of N and P. There was a tendency for higher bacterial than fungal stimulation with higher nutrient levels. Differences in microbial colonization of litter between treatments allowed us to test how Si remineralization from plants was influenced by microbial litter decomposition. Contrary to previous results and expectations, we observed a general reduction in Si release from plant litter colonized by a microbial community, compared with sterile control treatments. This suggested that microbial growth resulted in a reduction in dissolved Si concentrations, and we discuss candidate mechanisms to explain this outcome. Hence, our results imply that the microbial role in plant litter associated Si turnover is different from that commonly assumed based on bSiO2 dissolution studies in aquatic ecosystems.
|
|
| 4. |
- Asmala, Eero, et al.
(författare)
-
A reply to the comment by Karlsson et al.
- 2019
-
Ingår i: Limnology and Oceanography. - : Wiley. - 1939-5590 .- 0024-3590. ; 64:4, s. 1832-1833
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Asmala, Eero, et al.
(författare)
-
Efficiency of the coastal filter : Nitrogen and phosphorus removal in the Baltic Sea
- 2017
-
Ingår i: Limnology and Oceanography. - : Wiley. - 1939-5590 .- 0024-3590. ; 62, s. 222-238
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An important function of coastal ecosystems is the reduction of the nutrient flux from land to the open sea, the coastal filter. In this study, we focused on the two most important coastal biogeochemical processes that remove nitrogen and phosphorus permanently: denitrification and phosphorus burial. We compiled removal rates from coastal systems around the Baltic Sea and analyzed their spatial variation and regulating environmental factors. These analyses were used to scale up denitrification and phosphorus burial rates for the entire Baltic Sea coastal zone. Denitrification rates ranged from non-detectable to 12 mmol N m−2 d−1, and correlated positively with both bottom water nitrate concentration and sediment organic carbon content. The rates exhibited a strong decreasing gradient from land to the open coast, which was likely driven by the availability of nitrate and labile organic carbon, but a high proportion of non-cohesive sediments in the coastal zone decreased the denitrification efficiency relative to the open sea. Phosphorus burial rates varied from 0.21 g P m−2 yr−1 in open coastal systems to 2.28 g P m−2 yr−1 in estuaries. Our analysis suggests that archipelagos are important phosphorus traps and account for 45% of the coastal P removal, while covering only 17% of the coastal areas. High burial rates could partly be sustained by phosphorus import from the open Baltic Sea. We estimate that the coastal filter in the Baltic Sea removes 16% of nitrogen and 53% of phosphorus inputs from land.
|
|
| 6. |
- Conley, Daniel, et al.
(författare)
-
A call to commission more women writers
- 2012
-
Ingår i: Nature. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0028-0836 .- 1476-4687. ; 488:7413, s. 590-590
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Conley, Daniel J., et al.
(författare)
-
Biosilicification drives a decline of dissolved si in the oceans through geologic time
- 2017
-
Ingår i: Frontiers in Marine Science. - : Frontiers Media SA. - 2296-7745. ; 4:DEC
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Biosilicification has driven variation in the global Si cycle over geologic time. The evolution of different eukaryotic lineages that convert dissolved Si (DSi) into mineralized structures (higher plants, siliceous sponges, radiolarians, and diatoms) has driven a secular decrease in DSi in the global ocean leading to the low DSi concentrations seen today. Recent studies, however, have questioned the timing previously proposed for the DSi decreases and the concentration changes through deep time, which would have major implications for the cycling of carbon and other key nutrients in the ocean. Here, we combine relevant genomic data with geological data and present new hypotheses regarding the impact of the evolution of biosilicifying organisms on the DSi inventory of the oceans throughout deep time. Although there is no fossil evidence for true silica biomineralization until the late Precambrian, the timing of the evolution of silica transporter genes suggests that bacterial silicon-related metabolism has been present in the oceans since the Archean with eukaryotic silicon metabolism already occurring in the Neoproterozoic. We hypothesize that biological processes have influenced oceanic DSi concentrations since the beginning of oxygenic photosynthesis.
|
|
| 8. |
- Ejhed, Helene, et al.
(författare)
-
Belastning och påverkan från dagvatten : Källor till föroreningar i dagvatten, potentiell effekt, och jämförelser med belastning från andra källor
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram denna rapport om föroreningar och belastning från dagvatten. Studien är en del av ett Regeringsuppdrag ”Föreslå etappmål om dagvatten”. Syftet med projektet har varit att ta fram en sammanställning om belastning av föroreningar från dagvatten till vattenrecipienter. Primära källor, potentiella toxiska och hormonstörande effekter samt belastning på ytvatten har sammanställts och beräknats av ett urval av prioriterade ämnen och Särskilda Förorenande Ämnen (SFÄ) och omfattande sammanlagt 22 st näringsämnen, metaller och organiska miljöföroreningar. Dessa ämnen valdes ut eftersom de är kända ämnen i dagvatten, prioriterade ämnen av Vattenmyndigheterna på grund av att de orsakar att god kemisk eller ekologisk status inte uppnås i många vattenförekomster samt att det var möjligt att göra beräkningar av belastning av dessa tack vare att det fanns data tillgängligt. Dessa 22 ämnen har sådana ekologiska, toxiska och/eller hormonstörande effekter i akvatisk miljö att belastningen av samtliga av dessa ämnen bör begränsas eller helt förhindras. Dagvattnets påverkan och effekter på miljön har sammanställts utifrån tillgänglig litteratur. Studierna är dock få och av varierande karaktär, vilket gör det svårt att dra några generella slutsatser gällande dagvattnet påverkan.Antalet föroreningar i dagvatten kan dock vara många fler än de 22 utvalda ämnena. Uppmätta halter i dagvatten har sammanställts från Naturvårdsverkets Screeningdatabas i denna rapport och visar att 74 st ämnen förekommer i samtliga prover av dagvatten där de har analyserats, och ytterligare 117 st ämnen förekommer i en del av dagvattenproverna. Många är ämnen som ännu inte är prioriterade av vattenförvaltningen. Bland annat förekommer ofta metaller och grundämnen, vissa dioxiner och furaner, alkylfenoler, antioxidanter, bekämpningsmedel, kolväten, LAS (Linear alkyl benzene sulfonate) och olika flamskyddsmedel. Resultat av belastningsberäkningarna visar att dagvatten är en betydande spridningsväg till belastningen i recipienter för vissa ämnen trots att arealen tätort är mindre än 1% av Sveriges totala yta. För metallerna kadmium, zink, bly och koppar så har bidragen från dagvatten beräknats till mellan 15% och 17% av den totala belastningen till recipienter i Sverige och kan anses vara betydande belastning. I mellan 451 och 1090 st enskilda vattenförekomstområden är belastningen från dagvatten den dominerande spridningsvägen (>50% av total belastning) till de olika metallerna. Dagvatten utgör 100% av belastningen i 17 st vattenförekomster för koppar, zink och bly, i 12 st vattenförekomster för kadmium och nickel och i enbart 3 st vattenförekomster för kvicksilver. För de organiska ämnena är uppgifterna om utsläpp väldigt osäkra eller saknas helt för många källor till total belastning i Sverige, så som läckage från olika marktyper, jordbruksmark och skog, men de tillgängliga data och beräkningarna som gjorts indikerar att dagvatten utgör en viktig spridningsväg för PAH16, DEHP, Nonylfenol, HCH, TBT, PBDE, PFOS och PCB7 till vattenrecipienter.Betydande bidrag (>25%) till belastningen i dagvatten kommer ifrån mark inom tätorter som används till ”industri, handelsplats, grus- och sandtag, hamn och deponiverksamhet” för samtliga metaller, för nonylfenol (58%), PFOS (54%), PAH16 (40%), HCH (23%), PCB7 (23%), PBDE (22%) och oktylfenol (18%). Industri och handelsplats utgör den största arealen inom den markanvändningsklassen och bör prioriteras i det fortsatta arbetet. Industri och handelsplatser har höga typhalter och höga avrinningskoefficienter som orsakar den höga belastningen. Belastningen i dagvatten av ftalaten DEHP kommer däremot till största del ifrån ytor av ”enstaka hus, mycket grönyta” (35%), ”bostadsområde, mindre grönyta” (29%) samt ”urbant grönområde, idrottsanläggning, flygfält gräs” (25%). Markanvändningsklassen ”enstaka hus, mycket grönyta” utgör den största arealen totalt inom tätorter i Sverige (35% av arean), vilket innebär att den ytan bidrar med generellt stor belastning.Det finns stora osäkerheter i resultaten beroende bland annat på brist på mätningar av ämnen i dagvatten. Beräkningarna i denna rapport baseras på markanvändning som sammanställts av SMED till HELCOM Pollution Load Compilation (PLC7) rapporteringen, typhalter och avrinningskoefficienter inom tätorter från Stormtac databasen samt rapporterade utsläpp i miljörapporter från avloppsreningsverk och industrier i Svenska Miljörapporteringsportalen. Framförallt för organiska ämnen är dataunderlaget litet, vilket gör dessa uppskattningar mer osäkra. Utökad miljöövervakning av metaller och organiska ämnen behövs för att kunna följa trender och sätta in rätt åtgärder uppströms vid källorna och nedströms genom rening av dagvatten.Det stora antalet ämnen som har uppmätts i dagvatten och den betydande belastningen som dagvatten har beräknats bidra med, indikerar trots osäkerheterna på att miljöproblemen med dagvatten kan vara omfattande. Påverkan i form av eventuella överskridanden av miljökvalitetsnormer i recipienterna har inte kunnat beräknas inom ramen för detta projekt.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Funkey, Carolina, et al.
(författare)
-
Cyanobakterier i Östersjön : en följetong genom historien
- 2014
-
Ingår i: Havet 2013/14 : om miljötillståndet i svenska havsområden. 2013/14 - om miljötillståndet i svenska havsområden. 2013/14. - 1654-6741. - 9789163757372 - 9789187025457 ; , s. 23-25
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
