| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Nordenmark, Mikael, 1964-, et al.
(författare)
-
Psychosocial wellbeing and reasons for retirement in Sweden
- 2009
-
Ingår i: Ageing & Society. - : Cambridge University Press. - 0144-686X .- 1469-1779. ; 29:3, s. 413-430
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Given the increased heterogeneity of the transition from work to retirement, this study aimed to analyse the associations between different reasons for retirement and psychosocial wellbeing as a pensioner. The study used data from the Swedish Panel Survey of Ageing and the Elderly (PSAE), a nationally representative survey of the living conditions of older people in Sweden. The results show that almost one-half of all pensioners cited health problems as a contributory reason for ceasing work. Furthermore, those who retired for ‘push’ reasons, such as health problems or labour market factors, experienced lower psychosocial wellbeing than those who retired for other reasons. Moreover, the results show that those who were able to influence the time of their retirement enjoyed better psychosocial wellbeing than those who had little or no opportunity to do so. This was true when controlling for other factors relevant to the wellbeing of pensioners. The results lend support to the argument that, if a man's retirement is instigated because his skills are no longer required, there will be a decidedly negative effect on his wellbeing – and that this effect is stronger than the equivalent impact on a woman's wellbeing. In relation to previous findings in this field, the results make it clear that retirement is far from a uniform process or state.
|
|
| 5. |
- Bengs, Carita, 1964-, et al.
(författare)
-
Pensionspreferenser och motiv till arbete efter 65 bland personal inom hälso- och sjukvården : kvalitativa analyser av arbetsrelaterade faktorers påverkan på pensionspreferenser samt motiv till och erfarenheter av ett förlängt arbetsliv
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet ”Nycklar till ett längre arbetsliv. Individuella och organisatoriska perspektiv” är ett av FORTE finansierat forskningsprojekt som startade hösten 2014 som ett samverkansprojekt med personalenheten vid Västerbottens läns landsting (VLL). Projektet, som baseras på olika enkätundersökningar, studerar medarbetares syn på pensionsålder (pensionspreferenser) och hur olika arbetsrelaterade faktorer påverkar pensionspreferenser och motivationen att arbeta längre. Projektet har bestått av tre olika delstudier. Delstudie ett baseras på kvantitativa analyser av en enkät riktad till samtliga medarbetare från 55 år och uppåt kring önskad tidpunkt för pension. Studien utgår från teoretiska bestämningar av arbetsvillkor och arbetsmiljö och dess effekt på pensionspreferensen. Delstudie två baseras på kvalitativa analyser av fritextsvar från samma enkät kring de arbetsrelaterade motiv som medarbetare angett i relation till sin pensionspreferens. De kvalitativa analyserna kompletterar de kvantitativa fynden genom att medarbetarna själva definierar motiven till sin pensionspreferens. Delstudie tre studerar erfarenheter av och motiv till att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Studien baseras på kvalitativa analyser av fritextsvar från en enkät riktade till medarbetare som arbetar efter 65 års ålder. I föreliggande rapport redovisas resultaten från de två kvalitativt orienterade studierna. Rapporten inleds med en kort bakgrund till forskningsprojektet därefter presenteras de övergripande resultaten från de två fristående delstudierna tillsammans med återkopplingar till tidigare forskning på området. Rapporten avslutas med ett kort diskussionsavsnitt där de två studiernas resultat relateras till varandra och till de implikationer resultaten kan ha för organisationen.
|
|
| 6. |
- Brydsten, Anna, et al.
(författare)
-
The Road to Retirement: A Life Course Perspective on Labor Market Trajectories and Retirement Behaviors
- 2023
-
Ingår i: Work Aging and Retirement. - : Oxford University Press. - 2054-4642 .- 2054-4650.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While a prolonged working life has been mainly feasible for people with the most advantageous working careers, knowledge about the barriers for those with vulnerable occupational paths is still scarce. This study explores the conditions for prolonged working life from a perspective on labor market trajectories. Drawing from a gendered life course perspective and that (dis)advantageous tends to accumulate over time, we investigate the opportunity structure for the most disadvantaged workers and which characteristics of labor market trajectories can explain the decision to work longer. To this end, a Swedish longitudinal survey and register data from the Panel Survey of Ageing and the Elderly (PSAE) were used, following people across a substantial part of their working life. With sequence analysis, we identified 5 trajectories that represent typical labor market trajectories from mid-life until retirement age. Our findings showed that labor market precarity in mid-life remained a key characteristic until the expected retirement age, showing both early signs of early labor market exit and a precarity trap into a prolonged working life. These findings emphasize the need to identify at-risk groups early in their careers and that mid-life interventions are needed to prevent involuntary labor market exits and to ensure a sustainable working life. In particular, the need to protect older workers with turbulent or precarious labor market trajectories against labor market risks and retirement schemes that could inadvertently contribute to increased social and economic inequality in later life.
|
|
| 7. |
- Edlund, Jonas, 1963-, et al.
(författare)
-
Age and work in different labour market contexts
- 2013
-
Ingår i: Older workers in an ageing society. - Cheltenham : Edward Elgar Publishing. - 9781782540106 - 9781782540090 ; , s. 68-86
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Edlund, Jonas, et al.
(författare)
-
Hälsoutvecklingen i Sverige 1980-2001
- 2005
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 42:1, s. 27-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article analyses the general health development in Sweden, 1980-2001. Data comes from Statistics Sweden’s annual survey on living conditions (ULF). By the means of Latent Class Analysis, the aims of the article are the following: (1) to describe how various health indicators are structured together and thus forming different patterns of health-profiles, (2) to show how these health-profiles change over time, and (3) to analyze how the links between health-profiles and demographic characteristics change over time. The empirical analysis consists of two parts. In the first part, the structure of health and its development over time are analyzed. The second part focuses on health developments over time for different demographic groups. The following conclusions are drawn. During the studied period, the health of the Swedish population has decreased, particularly during the latter part of the 1990s. This general pattern holds for most demographic groups. There are some notable exceptions. For social class and age, data shows that the health situation over time has worsened significantly for the service classes and the young compared to the working class and the elderly. Most of the decrease in health observed over time is explained by increased rates of psychological and psychosocial ill-health.
|
|
| 10. |
- Edlund, Jonas, et al.
(författare)
-
Hälsoutvecklingen i Sverige 1980 - 2001
- 2005
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - : Sveriges sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; :1, s. 27-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
