| 1. |
- Ahlgren, Johan, et al.
(författare)
-
Klimatrelaterade förändringar i sjöar och vattendrag : En jämförelse mellan två perioder (1995-2000 och 2009-2014)
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöövervakningsprogrammen ger oss möjligheten att övervaka hur storskaliga förändringar,såsom klimatet och försurningen, påverkar våra sjöar och vattendrag. Det nationellasötvattensprogrammets delprogram "Trendstationer sjöar" och "Trendstationer vattendrag"kan tillsammans med regionala övervakningsprogram ge en övergripande bild av dennuvarande statusen samt fungera som ett verktyg för övervakning av potentiella förändringari våra sötvattenssystem.En faktor som kan framkalla stora förändringar är den pågående klimatförändringen, vilkenbland annat innebär en högre medeltemperatur och förändrade vädersystem. Till exempelleder dessa förändringar till en förlängd växtsäsong och en snabbare nedbrytning av organisktmaterial i marken. Samtidigt kommer de kraftigare regnen att öka på vissa platser, vilketleder till att mer organiskt material sköljs ut i våra sjöar och vattendrag. Den ökade temperaturenförändrar också spelreglerna för de organismer som är anpassade för kallt vattenoch det möjliggör att nya områden kan koloniseras av arter som är anpassade för varmareklimat.Det finns även andra antroprogena störningar som påverkar våra sjöar och vattendrag, tillexempel utsläppen av svaveldioxid som låg bakom den kraftiga försurning av mark och vattensom man än idag ser konsekvenserna av. Utsläppen av svaveldioxid har sedan 80-taletminskat kraftigt och nu börjar man se en långsam återhämtning i vissa sjöar och vattendrag. För att förstå mer om hur dessa direkta och indirekta effekter av klimatförändringarna ochförsurningen påverkar våra svenska vatten har denna studie utvärderat tidsseriedata för perioderna1995-2000 och 2009-2014 från svenska sjöar och vattendrag. Samtliga sjöar och vattendrag i denna studie ingår i den nationella eller regionala miljöövervakningenoch totalt har 177 sjöar och 121 vattendragslokaler inkluderats i analyserna. Generellaförändringar mellan perioderna i vattenkemi och biologiska parametrar har studerats. Likaså om dessa förändringar skiljer sig åt beroende på sjöarnas och vattendragensstorlek, vattenfärg och alkalinitet. Slutligen har även sjöarnas och vattendragens geografiskaplacering baserat på de så kallade ekoregionerna inkluderats i utvärderingen.De kemisk-fysikaliska parametrar från sjöarna och vattendragen som har undersökts är lufttemperatur,absorbans, TOC (totalt organiskt kol), järn, sulfat, totalkväve, totalfosfor samtpH och alkalinitet. Förändringar avseende växtplankton har studerats med hjälp av parametrarnatotal biovolym (mm3/l), trofiskt planktonindex (TPI), antalet växtplanktonarteroch andelen cyanobakterier. För bottenfauna har förändringar av kvotenOligochaeta/Chironomidae analyserats.Resultaten visar att siktdjupet i de undersökta sjöarna minskar mellan perioderna. Dennaminskning i siktdjup kan kopplas till den ökning av TOC, absorbans och järn som sker parallellt.För vattendragen sker en liknande utveckling med en generell ökning i absorbans,TOC och järn. Dessa förändringar har dels en direkt koppling till klimatförändringarna genomen förlängd växtsäsong och dels en koppling till ökad nedbrytning vilket leder till mertillgängligt organiskt material. Vidare så kan förändringar i nederbörden påverka hur mycket av detta organiska material som spolas ut i vattensystemen. Dessutom så spelar denminskade sulfatdepositionen en stor roll i den ökande vattenfärgen och i förlängningensiktdjupet genom kemiska förändringar i jordlagren som leder till att mer material blir tillgängligtoch kan sköljas ut i vattnet. Den minskade mängden sulfat i sjöarna och vattendragenär den tydligaste förändringen i datamaterialet och kan direkt kopplas till en minskadsulfatdeposition, men inte till klimatförändringarna. Denna minskning syns även i pH ochalkaliniteten som båda generellt ökar mellan perioderna. Förändringen för pH och alkalinitetär dock inte lika tydlig som för sulfat. Även om trenderna är desamma i vattendragensom för sjöarna är förändringen dock inte lika tydlig i vattendragen. Orsaken är de fysiskaskillnaderna mellan vattendrag och sjöar, där vattendragen ser mycket kraftigare variationeri flöde inom och mellan år och därmed också i de undersökta variablerna.För sjöarnas närsalter sker också signifikanta förändringar mellan perioderna, kväve minskargenerellt, medan fosfor minskar eller ökar beroende på vilken sjötyp man tittar på. Förvattendragen sker inte några generella förändringar i fosfor mellan de undersökta perioderna,däremot så minskar kväve generellt även i vattendragen. Kväveminskningen kandelvis härledas direkt till den minskning i atmosfärisk deposition som skett under perioden,men åtgärder inom skogs- och jordbruket för att minska kväve- och fosforläckaget påverkarantagligen också förändringen av närsaltskoncentrationerna. Här kan en mer lokal utvärderingdär man även inkluderar olika kväveminskande åtgärder samt markanvändning ianalyserna, ge en bättre förståelse för vad som drivit förändringen i näringssalter.Bland de biologiska variabler som har kunnat undersökas så ökar antalet växtplanktonartergenerellt i sjöarna mellan perioderna, vilket kan vara en respons på den minskade försurningen.Vidare så ökar det trofiska planktonindexet mellan perioderna, vilket indikerar attsjöarna blivit näringsrikare. En möjlig förklaring kan också vara den ökade mängden TOCoch därmed en tillförsel av mer organiskt bundna närsalter. Det är dock så att även om detsker en ökning i trofiska planktonindex så visar det fortfarande inte på att det finns någrakraftiga övergödningsproblem i de undersökta sjöarna. Vidare har andelen cyanobakterieroch den totala biovolymen växtplankton inte förändrats generellt under perioden. För bottenfaunanundersöktes Oligochaeta/Chironomidae-kvoten, som ökar generellt vid övergödningför att syrgashalten blir låg och/eller den organiska belastningen hög på sjöbotten.För kvoten sker inga generella förändringar, dock sker det förändringar när sjöarna delasupp i sjötyp. Det är svårt att hitta någon generell förklaring till dessa förändringar, men lokalaoch mer ingående analyser kan möjligen hitta förklaringar till dessa förändringar i O/Ckvoten. Det saknas mycket biologiska provtagningar i det datamaterial som låg till grundför denna studie, för vattenkemin finns det till exempel ca 170 sjöar, men för biologin endastca 50 sjöar som kan inkluderas i utvärderingen. Med tanke på de stora förändringar somsker i vattenfärg och sulfatkoncentrationer så skulle övergripande analyser av både bottenfaunaoch växtplankton vara av stor betydelse för miljöövervakningen av våra sjöar ochvattendrag. Sammanfattningsvis har klimatförändringarna i form av temperaturökningar och förändradenederbördsmönster påverkat våra sjöar och vattendrag under perioden 1995-2014.Men även andra faktorer, såsom den minskande sulfatdepositionen, påverkar våra sjöar ochvattendrag. Dels direkt genom högre pH och alkalinitet, men framför allt indirekt genomförändringar i exporten av TOC och järn. I förlängningen ökar denna export brunifieringenoch tillgången på kol och närsalter för djur och växter.
|
|
| 2. |
- Bohman, Patrik, et al.
(författare)
-
Predicting harvest of non-native signal crayfish in lakes —a role for changing climate?
- 2016
-
Ingår i: Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences. - : Canadian Science Publishing. - 0706-652X .- 1205-7533. ; 73:5, s. 785-792
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The signal crayfish (Pacifastacus leniusculus) was introduced to Sweden in 1960, and it has a high commercial and recreational value, but it may also have negative effects on native ecosystems. To better predict how climate warming will affect population dynamics of this cool-water crayfish, we explored the role of temperature and density dependence as explanatory factors of the subsequent years’ catch rates of commercially sized signal crayfish in four Swedish lakes. We found air temperatures to be good proxies for water temperatures in all lakes, except during winter. We could only obtain water temperature data for Lake Vättern, and winter temperature data were therefore only included in the analysis of catch-per-unit-effort patterns in this lake. Our results indicate that increasing mean air temperatures will potentially affect the population dynamics of coolwater freshwater crayfish species such as the signal crayfish. Based on data from four lakes, it seems that the population dynamics of signal crayfish are lake-specific and could be affected by either recruitment during the juvenile stage, the survival and growth of adults, or both. Increased fluctuations in water temperature during winter may potentially influence adult survival. To better predict the effects of global warming on the dynamics of cool-water crayfish populations, we suggest that future studies should investigate recruitment in crayfish along temperature gradients and the influence of variations in water temperature on winter mortality.
|
|
| 3. |
- Bondza, Sina, et al.
(författare)
-
Conjugation Effects on Antibody-Drug Conjugates : Evaluation of Interaction Kinetics in Real Time on Living Cells
- 2014
-
Ingår i: Molecular Pharmaceutics. - : American Chemical Society (ACS). - 1543-8384 .- 1543-8392. ; 11:11, s. 4154-4163
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Antibody-drug conjugates (ADC) have shown promising effects in cancer therapy by combining the target specificity of an antibody with the toxicity of a chemotherapeutic drug. As the number of therapeutic antibodies is significantly larger than those used as ADCs, there is unused potential for more effective therapies. However, the conjugation of an additional molecule to an antibody may affect the interaction with its target, altering association rate, dissociation rate, or both. Any changes of the binding kinetics can have subsequent effects on the efficacy of the ADCs, thus the kinetics are important to monitor during ADC development and production. This paper describes a method for the analysis of conjugation effects on antibody binding to its antigen, using the instrument LigandTracer and a fluorescent monovalent anti-IgG binder denoted FIBA, which did not affect the interaction. All measurements were done in real time using living cells which naturally expressed the antigens. With this method the binding profiles of different conjugations of the therapeutic anti-EGFR antibody cetuximab and the anti-CD44v6 antibody fragment AbD15171 were evaluated and compared. Even comparatively small modifications of cetuximab altered the interaction with the epidermal growth factor receptor (EGFR). In contrast, no impact on the AbD15171-CD44v6 interaction was observed upon conjugation. This illustrates the importance to study the binding profile for each ADC combination, as it is difficult to draw any general conclusion about conjugation effects. The modification of interaction kinetics through conjugation opens up new possibilities when optimizing an antibody or an ADC, since the conjugations can be used to create a binding profile more apt for a specific clinical need.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ekdahl, Natascha, et al.
(författare)
-
Cognitive Reserve, Early Cognitive Screening, and Relationship to Long-Term Outcome after Severe Traumatic Brain Injury
- 2022
-
Ingår i: Journal of Clinical Medicine. - : MDPI. - 2077-0383. ; 11:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The objective was to investigate the relationship between early global cognitive functioning using the Barrow Neurological Institute Screen for Higher Cerebral Functions (BNIS) and cognitive flexibility (Trail Making Test (TMT), TMT B-A), with long-term outcome assessed by the Mayo-Portland Adaptability Index (MPAI-4) in severe traumatic brain injury (sTBI) controlling for the influence of cognitive reserve, age, and injury severity. Of 114 patients aged 18–65 with acute Glasgow Coma Scale 3–8, 41 patients were able to complete (BNIS) at 3 months after injury and MPAI-4 5–8 years after injury. Of these, 33 patients also completed TMT at 3 months. Global cognition and cognitive flexibility correlated significantly with long-term outcome measured with MPAI-4 total score (rBNIS = 0.315; rTMT = 0.355). Global cognition correlated significantly with the participation subscale (r = 0.388), while cognitive flexibility correlated with the adjustment (r = 0.364) and ability (r = 0.364) subscales. Adjusting for cognitive reserve and acute injury severity did not alter these relationships. The effect size for education on BNIS and TMT scores was large (d ≈ 0.85). Early screenings with BNIS and TMT are related to long-term outcome after sTBI and seem to measure complementary aspects of outcome. As early as 3 months after sTBI, educational level influences the scores on neuropsychological screening instruments.
|
|
| 7. |
- Etzgaard, Per, et al.
(författare)
-
Kasta inte ut barnet med badvattnet
- 2020
-
Ingår i: Dagens Medicin. - : Bonnier Business Media. - 1104-7488.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ingress: Risken är överhängande att Region Östergötland blir utan tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för barn med ryggmärgsskador, skriver flera debattörer.
|
|
| 8. |
- Hertonsson, Pia, et al.
(författare)
-
Åtgärdsprogram för temporära sötvatten : med fokus på organismer i naturbetesmarker, hällkar och alvarmiljöer
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här åtgärdsprogrammet fokuserar på temporära sötvatten och de organismer som lever i sådana miljöer. Med temporära vatten menas små stillastående sötvattensamlingar som utmärker sig genom att periodvis torka ut. Dessa saknar tillflöde i form av rinnande vatten och är således helt grundvatten- eller nederbördsförsörjda. Temporära vatten bildas i sänkor i landskapet eller i fördjupningar i berghällar. Det är en heterogen grupp av naturtyper, dit allt från små regnpölar till större vattensamlingar i betesmarker räknas in. Den främsta anledningen till att temporära vatten, och många av deras organismer drabbats negativt, är att de har försvunnit vid de omfattande utdikningar som gjorts under många år till fördel för åkermark.
|
|
| 9. |
- Meurling, Sara, et al.
(författare)
-
Occurrence of Batrachochytrium dendrobatidis in Sweden : higher infection prevalence in southern species
- 2020
-
Ingår i: Diseases of Aquatic Organisms. - : Inter-Research Science Center. - 0177-5103 .- 1616-1580. ; 140, s. 209-218
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The chytrid fungus Batrachochytrium dendrobatidis (Bd) has caused worldwide declines in amphibian populations. While Bd is widespread in southern and central Europe, its occurrence and distribution in northernmost Europe is mostly unknown. We surveyed for Bd in breeding anurans in Sweden by sampling 1917 amphibians from 101 localities and 3 regions in Sweden (southern, northern and central). We found that Bd was widespread in southern and central Sweden, occurring in all 9 investigated species and in 45.5% of the 101 localities with an overall prevalence of 13.8%. No infected individuals were found in the 4 northern sites sampled. The records from central Sweden represent the northernmost records of Bd in Europe. While the proportion of sites positive for Bd was similar between the southern and central regions, prevalence was much higher in the southern region. This was because southern species with a distribution mainly restricted to southernmost Sweden had a higher prevalence than widespread generalist species. The nationally red-listed green toad Bufotes variabilis and the fire-bellied toad Bombina bombina had the highest prevalence (61.4 and 48.9%, respectively). Across species, Bd prevalence was strongly positively, correlated with water temperature at the start of egg laying. However, no individuals showing visual signs of chytridiomycosis were found in the field. These results indicate that Bd is widespread and common in southern and central Sweden with southern species, breeding in higher temperatures and with longer breeding periods, having higher prevalence. However, the impact of Bd on amphibian populations in northernmost Europe remains unknown.
|
|
| 10. |
|
|
