| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Blanck, Sara, 1980-
(författare)
-
Elever möter samhällsfrågor : Didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv på samhällsorienterande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med utgångspunkt i didaktik och bildningsteoretiska perspektiv är syftet med denna avhandling att undersöka och analysera ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i grundskolan för att utveckla kunskap om undervisningens didaktiska möjligheter och utmaningar.Avhandlingen är en sammanläggning och består av tre ingående texter: en licentiatuppsats om samhällskunskapsämnet i ämnesintegrerad undervisning som genomfördes 2012–2014 samt två artiklar från forskningsprojektet ”Att utveckla undervisning i samhällsfrågor: om didaktiska val i SO-ämnena i grundskolans mellanår 4-6” som genomfördes 2017–2022. I de empiriska undersökningarna användes olika metoder såsom observationer och ljudinspelning av undervisning, intervjuer med lärare, enkät, fokusgruppsintervjuer med elever samt forsknings- och utvecklingscirkel tillsammans med lärare. Vid analysen används didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv för att analysera empirin. Resultaten presenteras i form av så kallade curriculumprinciper som kan fungera som utgångspunkter för lärares didaktiska analys, val och handlingar, när det kommer till undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. Genom en analys av de didaktiska relationerna visas betydelsen av att lärarens didaktiska val görs utifrån ett relevant och kraftfullt innehåll som också blir meningsfullt för elevers samtid och framtid. Fyra curriculumprinciper föreslås som utgångspunkter för lärare när de planerar och genomför undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. De två första principerna handlar om hur ett flerdimensionellt bildningsbegrepp, där kognitiva, etiska och estetiska dimensioner samverkar, kan utgöra en målsättning för undervisningen. Innehållet kan struktureras i ämnessamspel med skolämnenas olika bidrag till förståelsen av dessa komplexa samhällsfrågor. Den tredje och fjärde principen har utgångspunkt i dels elevers begreppsliga utveckling genom autentiska exempel och inferenser dels i hur lärares didaktiska val av exempel blir betydelsefulla för hur innehållet förstås av eleverna.
|
|
| 4. |
- Sandelin, Kenneth, 1952-
(författare)
-
Historieundervisning i mångkulturella klassrum på grundskolans högstadium : En analys av lärares narrationer utifrån deras tal om sin historieundervisning
- 2020
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Hur ser innehållet ut i historieundervisningen i klasser där tvärtom alla eleverna har sin bakgrund i Sverige? Frågorna ledde fram till syftet för denna studie: att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser.Studiens datainsamlingsmetod utgörs av intervjuer, både individuella och fokusgruppsintervjuer. De lärare som kom att medverka i studien har alla stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser på grundskolans högstadium.Resultaten av studien visar att lärare befinner sig i en balanssituation i skiljelinjen mellan ämnestradition, styrdokument och elever. Vidare framgår av samtalen att utgångspunkten för allt innehållsurval utgörs av den traditionella västerländska berättelsen, som i studien benämns ”det dominerande narrativet”. Beroende på klasskontext öppnas narrativet upp. I klasser med en hög andel elever med annan bakgrund än Sverige öppnas narrativet upp mot en minoritetsanpassning.Även i klasskontexter med få elever med annan bakgrund än Sverige har innehållet genomgått förändringar, men helt inom ramen för det dominerande västerländska narrativet. Det samtalas bland annat om andra sätt att bruka tid på än den traditionella kronologiska. Vidare hanteras delar av det traditionella narrativet utifrån olika perspektiv. Allt inom ramen för en majoritetsanpassning.Studiens bidrag kan uttryckas som att den synliggör den komplexa situation som historielärare befinner sig i, samtidigt som erfarna lärare har utvecklat strategier. Avslutningsvis hoppas jag att undersökningen bidrar till att nyansera bilden av en historieundervisning som fortgår som den alltid har gjort.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Åberg, Martin, 1962-, et al.
(författare)
-
Historia i Karlstad
- 2023
-
Ingår i: Historielärarnas förenings årsskrift. - Stockholm : Historielärarnas förening. ; :1, s. 96-107
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Arvidsson, Björn, 1952-, et al.
(författare)
-
Förändringar och kontinuitet i vardagslivets Värmland
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien ingår i Karlstads universitets och fakultetens för samhälls- och livsvetenskaper satsning på mångvetenskaplig forskning om "uthålliga livsmiljöer och komplexa nätverk". Målet med fakultetens satsning är att stimulera forskning och samverkan mellan offentliga och privata aktörer så att Karlstads universitet effektivt kan bidra till och bli en motor i det långsiktigt hållbara utvecklingsarbetet i regionen. Studien tar sin utgångspunkt i intervjuer med några värmländska familjer om hur vardagen gestaltar sig idag, hur det såg ut historiskt och hur det kan tänkas se ut i framtiden. Intervjuerna kommenteras av forskare från olika ämnesområden. I mötet mellan forskare från olika ämnen och forskningstraditioner uppstår nya sätt att problematisera det komplicerade växelspelet mellan olika sektorer av vår tillvaro. Problemen kan omformuleras, nya möten och kontakter vänder invanda tankegångar mot nya och innovativa riktningar och beredskapen att möta framtida utmaningar såväl för forskare som för regionala aktörer stärks och uppgraderas. Förhoppningen är att studien ska fungera som en plattform för den viktiga diskussionen kring uthållig regional utveckling för kvinnor, män, barn och gamla och stimulera innovationer och forskning som garanterar en framtid där utveckling och tillväxt balanseras mot uthållig miljö för människor och natur.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Gericke, Niklas, 1970-, et al.
(författare)
-
Powerful knowledge and transformations processes across school subjects: interdisciplinary perspectives from the field of subject didactics
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this paper we outline an empirical research framework building on the concepts of powerful knowledge and transformation. Powerful knowledge as an idea was coined by Michael Young (2009) to re-establish the importance of knowledge in teaching and curriculum development. Powerful knowledge is defined by Young as a subject specific coherent conceptual disciplinary knowledge that when learnt will empower students to make decisions, and become action-competent in a way that influence their lives in a positive way. We develop the concept of powerful knowledge in two important ways. First, instead of only discussing powerful knowledge as an idea related to educational practices, we take a research position suggesting that powerful knowledge could be used as a tool in educational research related to subject specific education. In doing so we, in line with Deng (2015), propose to align the curricular concept of powerful knowledge to the European research tradition of didactics in general, and subject didactics in particular. Second, we develop the concept of powerful knowledge by refuting the dichotomization suggested by Young (2015) that curriculum (‘what to teach’) can be separated from pedagogy (‘how to teach’). Instead we view these two questions as interrelated in didactical research.We suggest an expansion of the concept of powerful knowledge by using the analytical concept of transformation as a key concept in describing powerful knowledge in different disciplines, institutions and school subjects. The reason for this is that the concept of transformation is a central issue for didactical research from different European research traditions. Transformation as we understand it can be described as an integrative process in which the content knowledge is transformed into knowledge that is taught and learned through various transformation processes outside and within the educational system in relation to individual, institutional and societal level. Such processes of transformation are apparent in concepts related to a number of different frameworks including: ‘transposition’ (Chevallard 2007), ‘omstilling’ (Ongstad 2006) and ‘reconstruction’ (Duit et al. 2012), and are also reflected in the work of Bernstein (1971) in relation to the concept of ‘re-contextualisation’ within the curriculum tradition. The school subject is never a simple reduction of the discipline. The content knowledge is always transformed to fit the educational purpose of teaching. Hence, to study the concept of powerful knowledge within school subjects we need to study its transformation processes, and address the ‘why’ question in addition to the ‘what’ and ‘how’ questions.Moreover, the concept of powerful knowledge and the transformation processes the content of powerful knowledge undergo, must be placed in a wider context, where questions addressing societal challenges are raised. In a changing society the argument is being made that it is not obvious that powerful knowledge only stems from academic disciplines. For example, how does the emerging and rapidly changing media landscape affect powerful knowledge and how could powerful knowledge be understood in a connected classroom? How should interdisciplinary topics such as sustainability and migration be taught? What is powerful knowledge in such topics then emerges as a relevant question.
|
|
