| 1. |
- Andersson, Dan, 1966, et al.
(författare)
-
Transport service procurement – initial findings and a research agenda
- 2016
-
Ingår i: 25th IPSERA Conference, Dortmund, March 20-23, 2016..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Technology alone will not be sufficient to cope with emission reduction challenges. Transport procurement requires attention for individual firms as well as the transport industry to tackle environmental challenges. The aim of this paper is to identify practice, perceptions and outlook of transport buyers in order to present a research agenda that informs the advancement of current practice, on the basis of surveys, capturing practice among Swedish transport buyers. The direction for future research comprise levels of analysis ranging from the service level to industry-level, and suggest a mixed-method, wherein surveys are combined with in-depth case studies and workshops.
|
|
| 2. |
- Black, John A., et al.
(författare)
-
Environmental conflicts in port cities: A case study of Port Jackson and Port Botany in metropolitan Sydney
- 2015
-
Ingår i: Proceedings of the WCTRs SIG2 2015 Conference, Antwerp, Belgium, 11-12 May 2015.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Many ports authorities around the world face difficulties in ensuring a balance between the competing interests of the ports, local communities and the environment. There often exist risks of environmental conflicts generated by the impact of ports on urban and marine system. Environmental issues of ports located in Australian cities came to the forefront of public attention in the mid-1970s. In this paper, Port Jackson and Port Botany in metropolitan Sydney are chosen as case studies to describe and interpret the nature of these environmental conflicts caused by economic restructuring in metropolitan Sydney over the past five decades, and to speculate on conflict resolution and institutional responsibilities in the future. Six environmental crises have been identified and described: 1) Balmain Residents’ Action: land-side environmental constraints to shipping in Port Jackson with protesting resident action groups; 2) Port Botany – State and Local Government Decision Making: the re-locate of container shipping to a new port at Botany and the land-use changes that took place; 3) Multi-modal Transport Access to Port Botany: traffic issues at Port Botany and the expansion of port (and airport) land-use activities into surrounding residential and industrial neighbourhoods; 4) Inland Depot Conflict – Enfield Inter-modal Logistics Centre; construction of a dry port in western Sydney with the local community opposition to that State Government locational decision; 5) Port Jackson Revisited - Cruise Ship Terminals: the pressure of international cruise ships on berthing space in Port Jackson west of the Harbour Bridge and the local community opposition to pollution from ships, and; 6) Asset Recycling, Port Botany Privatisation and WestConnex: government policy on asset recycling and the privatization of Port Botany with its sale contributing towards the construction of WestConnex motorway in southwest Sydney. A conceptual port-planning framework, originally developed by Rimmer and Tsipouras, is expanded to help mitigate the adverse environmental impacts of commercial ports located on urbanised coastlines. The testing and adaption of the “framework resolution of port-generated conflict” is based on the field of institutional economics and takes a whole-of-government approach. The paper has a generalisable message for other researchers within the fields of urban planning, port development, logistics and transportation and infrastructure financing who could use the framework in their future research into port-generated conflicts.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Dubois, Anna, 1962, et al.
(författare)
-
Debatt: Köparens ansvar kräva hållbara transporter
- 2017
-
Ingår i: Ny Teknik. - 0550-8754. ; :13
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Godstransporterna på landets vägar stod under 2015 för en dryg tredjedel av sektorns totala koldioxidutsläpp. Men makten över godstransporterna ligger inte som man kan tro hos speditörer, åkerier, tågoperatörer och rederier. Det är de företag och organisationer som köper transporttjänsterna som bestämmer vad de vill betala och när godset ska vara framme.
|
|
| 5. |
- Fridell, Erik, et al.
(författare)
-
Studie på sjöfartsområdet : Styrmedel och scenarier för sjöfartens omställning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sjöfarten står inför en stor omställning mot fossilfri drift av fartygen. Denna rapport beskriver styrmedel, tekniska frågor, hinder och scenarier för framtiden relaterat till denna utveckling. Inom IMO (International Maritime Organization) finns mål uppsatta för en minskning av utsläppen av växthusgaser från sjöfarten, styrmedel för kortsiktiga åtgärder finns på plats, främst avseende energieffektivisering, och mer långsiktiga ”market based measures” diskuteras. Inom EU finns ett antal förslag som när de implementeras kommer att få stor inverkan på sjöfarten och dess utsläpp av växthusgaser. I Sverige finns bland annat miljödifferentierade farledsavgifter och ecobonus, men ytterligare kraftfulla styrmedel krävs för att nå de mål om minskning av växthusgasutsläpp som satts upp.Det finns ett stort antal möjliga framtida hållbara marina bränslen som diskuteras t.ex. ammoniak, metan, metanol, vätgas och syntetisk diesel. I tillägg fortgår utvecklingen med ökad användning av eldrift.Ett antal scenarier presenteras i rapporten för utvecklingen av bränslemix och utsläpp av växthusgaser för svensk sjöfart, med syftet att analysera olika tänkbara styrmedel. Resultaten visar att el- och gasdrift kan bidra till att minska ökningen av emissioner av växthusgaser, men att ytterligare åtgärder behövs för att åstadkomma en sänkning av emissionerna. I ett scenario analyseras effekterna av de styrmedel som föreslås inom EU:s ”Fit for 55”.Det finns ett antal hinder som kan försena en utveckling mot ökad hållbarhet inom svensk sjöfart, både för eldrift och förnybara bränslen. Vidare diskuteras styrmedel som kan införas på nationell nivå. Här analyseras styrmedel för ökad användning av el, om en reduktionsplikt kan införas även för marina bränslen, en potentiell CO2-fond, investeringsstöd till ny teknik och bränsleinfrastruktur, klimatkrav på statens flotta, breddad ekobonus samt en vidareutveckling av miljödifferentierade farledsavgifter.
|
|
| 6. |
- Guthed, Arvid, 1976, et al.
(författare)
-
A systematic method for analysis of performance in intermodal transportation
- 2004
-
Ingår i: Challenging boundaries with logistics : proceedings of the 16th Annual Conference for Nordic Researchers in Logistics : NOFOMA 2004, 7-8 June, Linköping, Sweden / edited by Håkan Aronsson. - 9173739855 ; , s. 231-246
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 7. |
- Johnson, Hannes, 1982, et al.
(författare)
-
Increased energy efficiency in short sea shipping through decreased time in port
- 2015
-
Ingår i: Transportation Research Part A: Policy and Practice. - : Elsevier BV. - 0965-8564. ; 71, s. 167-178
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- According to a range of assessments, there exists a large cost-effective potential to increase energy efficiency in shipping through reduced speed at sea enabled by shorter time in port. This means that the energy needed can be reduced whilst maintaining the same transport service. However, the fact that a large cost-effective potential has been identified that is not being harnessed by decision-makers in practice suggests that there is more to this potential to understand. In this paper, the possibilities for increasing energy efficiency by reducing waiting time in port are explored and problematised through a case study of a short sea bulk shipping company transporting dry bulk goods mainly in the North and Baltic seas. Operational data from two ships in the company’s fleet for one year showed that the ships spent more than 40% of their time in ports and that half of the time in port was not productive. The two most important reasons for the large share of unproductive time were that ports were closed on nights and weekends and that ships arrived too early before the stevedores were ready to load or unload the cargo. Reducing all of the unproductive time may be difficult, but the results also show that even a conservative estimate of one to four hours of reduced time per port call would lead to a reduction in energy use of 2-8%. From in-depth interviews with employees of the shipping company, ports and ship agencies, a complex picture is painted when attempting to understand how this potential arises. Aspects such as a lack of effective ship-shore-port communication, little time for ship operators, an absence of means for accurately predicting energy use of voyages as a function of speed, perceived risk of arriving too late, and relationships with third-party technical management may all play a role.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Larsson, Mats-Ola, et al.
(författare)
-
Miljömål i transportplaneringen : Hur miljömål hanteras på nationell, regional och lokal nivå vid planering av infrastruktur
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Stafetten har studerat miljömål på nationell, regional och lokal nivå, deras roll för transportplaneringen, och vad som kan göras för att målen ska få större genomslag. De senaste två omgångarna av nationell transportplan studerades med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Fallstudier gjordes av regional transportplanering och kommunal samhällsplanering på motsvarande sätt. Detta material har också bearbetats med diskursanalyser. Miljömålen som studerades på nationell nivå är hänsynsmålet miljö i de transportpolitiska målen med klimat- och miljökvalitetsmål. På regional och lokal nivå var utgångspunkten de mål som beslutats regionalt och lokalt, samt i viss mån hur dessa mål förhåller sig till nationella miljömål.Studiens resultat kan användas som underlag av tjänstepersoner som arbetar med transportplanering och miljömålsarbete och av politiker som sätter upp mål för miljöarbete och transportplanering på olika nivåer. Studien visar att miljömålen lyfts fram mer idag jämfört med tidigare planeringsomgång, och att de har större påverkan på transportplaneringen. Men fortfarande har miljömålen ett begränsat genomslag. Det beror bland annat på att miljömålen anses otydliga eller stå i konflikt med andra mål, som till exempel regional utveckling eller kommunal bostadsförsörjning. Under transportplaneringens gång ses miljömål som ett bland många andra intressen som ska vägas samman, och får därmed en mer begränsad betydelse. En annan anledning till miljömålens begränsade inverkan på transportplaneringen är att gamla objekt som beslutats i tidigare planer tillåts ligga kvar även om de försvårar möjligheterna att nå de nuvarande miljömålen. Ett vanligt synsätt är också att enskilda investeringar i infrastruktur inte anses spela någon större roll för möjligheten att nå miljömålen.I projektet har vi utgått ifrån analogin med en stafett. Stafettpinnen, som representerar miljömålen, lämnas över från den nationella nivån till regional nivå och kommunal nivå. Projektresultaten visar dock att man kan ifrågasätta den utgångspunkten, då stafett-analogin förutsätter att pinnen som överlämnas är tydlig, greppbar och ser likadan ut för alla involverade. Detta har visat sig inte vara fallet. Resultatet pekar snarare på att en orienteringstävling utan karta skulle kunna vara en bättre analogi för målöverföringen. Vi känner till kompassriktningen, men vet inte riktigt var målet finns, eller vilken väg vi ska ta oss till målet och vilka kontroller vi måste passera. Trots detta måste vi klara av att ta oss i mål inom en begränsad tid. Det är helt klart en lagtävling som kräver samverkan, men det är inte tydligt uttalat vem som ansvarar för de olika delsträckorna.I denna rapport presenteras resultatet från projektet. I rapporten rekommenderas också ett antal åtgärder som skulle kunna bidra till att transportplaneringen tydligare bidrar till att nå miljömålen. För att bidra till en bättre målöverföring behöver regeringen förtydliga uppdraget till Trafikverket om vad som krävs för att ta fram beslutsunderlag och planförslag som tydligt bidrar till att nå målen om klimatomställning och miljöanpassning. Regeringen behöver förtydliga för Trafikverket hur olika miljömål ska tolkas och prioriteras. På motsvarande sätt behöver politiska församlingar på lokal och regional nivå förtydliga hur deras miljömål ska tolkas, uppfyllas och följas upp.Regeringen bör utfärda direktiv om att Trafikverket i större utsträckning än idag ska tillåtas finansiera och aktivt hantera även åtgärder som påverkar efterfrågan på transporter, så kallade steg 1- och steg 2-åtgärder inom sin ordinarie verksamhet. Regeringen bör också överväga om det vore lämpligt att avsätta en del av infrastrukturbudgeten specifikt till sådana åtgärder, samt förstärka budgeten till stadsmiljöavtal.Trafikverket bör i sin planering tydligare ta utgångspunkt i klimatmålet för transportsektorn och aktivt styra investeringar mot åtgärder som bidrar till en omställning av transportsystemet på både kort och lång sikt. Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att som komplement till dagens basprognoser utveckla målorienterade prognoser, där man utgår från att transportplaneringen styrs mot ett mer transporteffektivt samhälle. Det behövs också en gemensam målbild för vad omställningen av transportsystemet innebär rent konkret i förändrade prioriteringar, så det blir tydligt för relevanta aktörer som är involverade i planeringen av transportsystemet vad som förväntas av dem.
|
|
| 10. |
- Larsson, Mats-Ola, et al.
(författare)
-
Miljömål i transportplaneringen - Hur miljömål hanteras på nationell, regional och lokal nivå vid planering av infrastruktur
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultaten av forskningsprojektet ”Stafetten – från nationella klimat- och miljömål till lokal infrastrukturplanering”. Syftet har varit att undersöka miljömålens roll för transportplaneringen på nationell, regional och lokal nivå, samt att föreslå hur miljömålen kan få större genomslag. Projektets resultat kan användas som underlag av tjänstepersoner som arbetar med transportplanering och miljömålsarbete samt av politiker som sätter upp mål för miljöarbete och transportplanering på olika nivåer.
|
|
