| 1. |
|
|
| 2. |
- Andrée Löfholm, Cecilia, et al.
(författare)
-
Effectiveness and Costs of a Therapeutic Residential Care Program for Adolescents with a Serious Behavior Problem (MultifunC). Short-Term Results of a Non-Randomized Controlled Trial
- 2020
-
Ingår i: Residential Treatment for Children & Youth. - : Taylor & Francis. - 0886-571X .- 1541-0358. ; 37:3, s. 226-243
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although research has repeatedly shown that residential care for youth with a serious behavior problem has little rehabilitation success, there is a group of youth for whom residential care in a locked setting is necessary. In this article, a manualized therapeutic residential treatment model for adolescents with serious behavior problems, MultifunC, is evaluated. The program theory of MultifunC is based on a review of the literature and synthesis effective treatment components. This study included 80 youth aged 15–17 years with a medium high or high risk for reoffending. Half of the participants received MultifunC, and half treatment as usual (TAU). Although non-randomized, the two groups were found to be equivalent on important background variables. After 24 months, this first evaluation of MultifunC demonstrated that youth participating in MultifunC had a reduced need for residential care in a locked setting as well as out-of-home placement in general compared to youth in the TAU group. The economic analysis found MultifunC to be a cost-effective alternative to TAU due to the reduced need of residential care in locked settings. There were no significant effects on reoffending or psychiatric care.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andrée Löfholm, Cecilia, et al.
(författare)
-
Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem : Resultat efter två år
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Multisystemisk terapi (MST) är en strukturerad öppenvårdsbehandling som vänder sig till familjer med ungdomar som har beteendeproblem. MST har utvecklats i USA som ett alternativ till placering utom hemmet. MST lägger stor vikt vid att arbeta med alla de system som en ung människa finns i (t.ex. familjen, skolan kamratkretsen). Arbetet styrs av konkreta behandlingsmål som i sin tur bestämmer valet av interventioner. Behandlingen utvärderas regelbundet genom intervjuer med föräldrarna. MST-arbetet utförs inom små team bestående av tre till fyra terapeuter och en teamledare. Varje terapeut arbetar med familjen under fyra till sex månader. Terapeuterna/teamet finns tillgängliga dygnet runt.I den här studien jämförs MST med socialtjänstens traditionella insatser (t.ex. placering i dygnsvård, samtalsstöd, familjeterapi). Undersökningsgruppen utgörs av 156 ungdomar mellan 12 och 17 år med allvarliga beteendeproblem motsvarande kriterier i den psykiatriska diagnosen uppförandestörning (eng. conduct disorder). Ungdomarna har fördelats till MST eller traditionell behandling genom randomisering. Utvärderingen berör 27 kommunala förvaltningar och sammanlagt sex MST-team från Göteborg, Halmstad, Malmö och Stockholm. Totalt har elva olika mätinstrument använts för att beskriva ungdomarnas psykiska problem, normbrytande beteende (inkl. kriminalitet), drogbruk, sociala förmågor, förhållande till kamrater, familjerelationer, känsla av sammanhang samt föräldrarnas psykiska hälsa. Dessutom har information om insatser och dess kostnader inhämtats från socialtjänstens akter samt från Statens institutionsstyrelse (SiS). I den här rapporten beskrivs ungdomarnas situation efter två år samt en ekonomisk analys av samhällets kostnader
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andrée Löfholm, Cecilia, et al.
(författare)
-
The Swedish Implementation of Multisystemic Therapy for Adolescents: Does Treatment Experience Predict Treatment Adherence?
- 2014
-
Ingår i: Journal of Clinical Child and Adolescent Psychology. - : Informa UK Limited. - 1537-4424 .- 1537-4416. ; 43:4, s. 643-655
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Treatment effects may not be observed if an empirically supported intervention is not administered with treatment adherence. This retrospective study investigated how therapists' adherence to Multisystemic therapy (MST) varied during a 6-year period in Sweden. Adherence was measured using the Therapist Adherence Measure, which was provided by caregivers. The associations between treatment adherence and therapist-reported posttreatment youth outcomes were also assessed. Retrospective adherence data were obtained for 973 families with youths between 12 and 17 years old who received MST from 68 therapists divided into 10 teams. Implementation of MST occurred in 2 waves between March 2003 and August 2009. Multilevel structural equation modelling was used to evaluate family-and cohort-level predictors and outcomes of treatment adherence. The results confirm previous research: Treatment adherence predicts MST treatment outcomes. With respect to the relationship between MST treatment experience and MST treatment adherence, the analysis showed mixed results. An increase in years that a team had been active predicted an increase in therapist adherence to MST. Therapists from the 2nd implementation wave had higher therapist adherence rates than therapists from the 1st implementation wave. Nevertheless, a therapists' experience with MST did not predict MST treatment adherence. The results suggest that the found links among treatment experience, treatment adherence, and treatment outcomes provide support for the hypothesis that the collective experience of the team members promotes treatment adherence. However, results are mixed and further research is needed.
|
|
| 7. |
- Andrée Löfholm, Cecilia, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem : resultat efter fem år
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Multisystemisk terapi (MST) är en strukturerad familje- och närmiljöbaserad öppenvårdsbehandling inom socialtjänsten för ungdomar med beteendeproblem. Det här är den tredje och sista delstudien i en utvärdering som undersökt hur MST har fungerat jämfört med socialtjänstens traditionella insatser. Undersökningsgruppen består av 156 ungdomar som genom randomisering fördelades till MST eller traditionell behandling. I den här rapporten undersöks ungdomarnas situation under en femårsperiod med hjälp av information från olika register.Resultaten visar att:Ungdomarna har fått ett stort antal insatser från socialtjänsten under femårsperioden, både inom öppenvård och i form av placeringar utom hemmet. Två av fem (39%) ungdomar har varit aktuella för en eller flera insatser under mer än två år sammantaget. Nästan hälften (47%) har vid något tillfälle varit placerade utom hemmet.Två tredjedelar (69%) av ungdomarna har dömts för ett eller flera brott under uppföljningsperioden. Vanligast var tillgreppsbrott, personbrott och narkotikabrott. Andelen ungdomar som lagfördes för brott varierade inte nämnvärt under de fem åren.Nästan fyra av tio ungdomar (38%) hade antingen fått vård inom psykiatrins öppen- eller slutenvård (26%) eller vård inom hälso- och sjukvården för missbruksproblematik (17%). Var femte ungdom (19%) har varit i slutenvård för missbruk och/eller psykiatri.Resultaten visar att MST och traditionella insatser var lika effektiva för den undersökta gruppen ungdomar.MST-gruppens ungdomar har i genomsnitt kostat samhället 112 000 mer än ungdomar som fått traditionella insatser. Totalt har de 156 ungdomarna lågt räknat kostat 154,7 miljoner under de fem åren.En av bakgrundsfaktorerna, kön, kan ha haft en differentierande effekt på behandlingen; flickor i MST-gruppen var mindre kriminellt belastade än de i den traditionella gruppen, medan det omvända förhållandet gällde för pojkarna. Detta resultat är dock mindre tillförlitligt och behöver följas upp i fortsatt forskning.Resultatens betydelse för socialtjänstens fortsatta utvecklingsarbete diskuteras avslutningsvis.
|
|
| 8. |
- Ascher, Henry, 1953, et al.
(författare)
-
Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet ensamkommande barn innefattar enligt svensk lag asylsökande barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från såväl föräldrar som annan vuxen person som kan anses ha trätt in i föräldrarnas ställe, eller barn som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Vår systematiska genomgång av den vetenskapliga litteraturen har inte funnit några kontrollerade studier som har undersökt eller jämfört effekter av olika stödjande insatser för ensamkommande barn och unga. Vår systematiska genomgång av forskning som på olika sätt belyser ensamkommande barns och ungas erfarenheter och upplevelser av vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, psykiska och fysiska hälsa och funktionsförmåga, har resulterat i sju övergripande teman (teman på nivå tre*): – Säkerhet och kontroll: En grundläggande förutsättning. Ensamkommande barns och ungas erfarenheter av trauma och förlust, i kombination med osäkerhet om framtiden, innebär en brist på grundläggande trygghet, kontroll och säkerhet. Det präglar starkt tillvaron och påverkar välbefinnandet och förmågan att hantera sin vardag och sina svårigheter samt att kunna se en framtid. – Det nya landet: Både möjligheter och svårigheter. Ensamkommande barn och unga uttrycker en stark motivation att utbilda sig, att anpassa sig till det nya landet och att ta vara på de möjligheter som finns. Samtidigt beskrivs strukturella och sociala hinder samt svårigheter kopplade till att befinna sig i en ny kulturell och samhällelig kontext. Allt detta kan hämma en positiv utveckling av hälsa, integration och funktionsförmåga. – Att hantera svårigheter: En balans mellan olika strategier. Copingstrategier (strategier för att med tankar och beteenden hantera svårigheter) såsom undvikande, flykt och positivt tänkande, kan fungera främjande men ibland också hindrande för hälsa, integration och funktionsförmåga. Religion kan upplevas som betydelsefull för välmående och förmåga att hantera svårigheter. – Vardagsmiljöer: Stödjande relationer, inflytande i boende och tillgång till skola och aktiviteter är viktigt. Ensamkommande barn och unga framhåller stöd, goda relationer och eget inflytande i boendet samt måltider i boendet som viktiga, oberoende av boendeform. Skolan upplevs som viktig för inlärning, välmående och relationer. Betydelsen av stöd och råd från vuxna i skola och i förhållande till skola och utbildning understryks. När det gäller skolan som plats för att utveckla relationer med jämnåriga beskrivs både positiva och negativa erfarenheter. Fritidsaktiviteter beskrivs som viktiga för att må bra, för att bygga sociala relationer och återskapa mening i tillvaron. – Relationer: Stöd och vägledning från vuxna är betydelsefullt, kontakt med jämnåriga viktigt men också svårt. Ensamkommande barn och unga lyfter betydelsen av vägledning, stöd, kontinuitet men också möjligheter till inflytande och självständighet i relation till vuxna. Relationer till jämnåriga upplevs som viktigt men också svårt. Relationer till biologisk familj innebär både saknad och stöd. Beroende på kvaliteten i de olika relationerna kan de fungera hämmande eller främjande för välbefinnande och utveckling. – Socialtjänst och hälso- och sjukvård: Varierande uppfattningar om och erfarenheter av stöd och behov. Ensamkommande barn och unga upplever socialtjänsten som viktig för grundläggande stöd, men också att stödet inte är tillräckligt. De uttrycker varierande uppfattningar om och erfarenheter av psykologiskt stöd från hälso- och sjukvården. – Identitet och tillhörighet: Att få ihop det förflutna, nuet och framtiden. Ensamkommande barn och unga strävar efter att både bevara modersmål och kultur och att anpassa sig till det nya landet samt att bevara relationer till personer i ursprungslandet och att stödja dem. De kan kämpa med att få ihop sin tillhörighet. Religion kan vara ett sätt att skapa en kontinuitet i tillvaron. * Teman på nivå tre är formulerade så att de centrala budskapen ska framgå. De har använts för att ordna och presentera resultatet på ett enkelt och läsvänligt sätt. Temana har kondenserats utifrån samtliga andra nivåns teman, oavsett evidensstyrka.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Berge, Jonas, et al.
(författare)
-
Parental Awareness of Substance Use Among Adolescents in a Junior High School Sample
- 2015
-
Ingår i: Journal of Drug Issues. - : SAGE Publications. - 0022-0426 .- 1945-1369. ; 45:3, s. 263-278
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is a lack of studies assessing parental awareness of adolescent alcohol, cigarette, and drug use in the general adolescent population. A total of 1,426 adolescents aged 14 to 16, and their parents, answered questions about adolescent substance use annually during junior high school. Sensitivity for parental report of adolescent substance use was low: 5.6% to 26% for drunkenness, 14.3% to 20.6% for cigarettes, and 4.9% to 12% for illicit drugs. Higher age and higher frequency of use were positively associated with parental awareness of drunkenness and cigarette use. Female sex was associated with higher parental awareness of drunkenness. Higher school performance was negatively associated with parental awareness of drunkenness in Grade 9 and with cigarette use in Grades 8 to 9. Parental awareness of adolescent drunkenness, and cigarette and illicit drug use in the general population is low. Factors of importance for parental awareness are identified.
|
|
