| 1. |
- Albrecht, Moritz, et al.
(författare)
-
Depopulation and shrinkage in a Northern context: geographical perspectives, spatial processes and policies
- 2022
-
Ingår i: Fennia. - : Fennia - International Journal of Geography. - 0015-0010 .- 1798-5617. ; 200:2, s. 91-97
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Depopulation and shrinkage are a common socio-spatial phenomenon in many Northern localities and are frequently accompanied by a stigmatization of the affected localities and their populations. This editorial introduces the special issue on depopulation and shrinkage in a Northern context that takes its point of departure from the Nordic Geographers Meeting 2022 on multiple geographies and its keynote lecture by Josefina Syssner on the question: What can geographers do for shrinking geographies? The special issue displays a range of contributions from Northern context that discuss and evaluate the heterogenous processes of shrinking localities from multiple perspectives within and beyond geography. Through broad, yet empirically detailed and multiscalar focused assessments it stresses that shrinkage as a phenomenon is a fundamental character of Nordic and other societies, which requires a rethinking and should be acknowledged as a 'natural' development trajectory in planning and development.
|
|
| 2. |
- Algotson, Albin, 1992-
(författare)
-
Entreprenöriell förvaltning : Om den lokala utvecklingspolitikens förvaltningslogik
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis aims to deepen the understanding of entrepreneurship as an ideal and practice in local government administration. Organization, practices and the roles of civil servants in public administration are all grounded in certain ideals of what a modern public administration should look like. In order to capture the relationship between ideals and practices in local government administration, this introductory essay takes its point of departure in an institutional logic perspective.Entrepreneurial practices are well documented in a public administration context. Both civil servants and organizations can be more or less creative, alert and energetic, in other words more or less entrepreneurial. However, practices such as these are often understood to derive from the motives, driving forces and extraordinary characteristics of the specific actor. By contrast, this thesis aims to contribute to the literature on public administrative trends and reforms, by discussing entrepreneurship in terms of institutionalized ideals and patterns of action, i.e., institutional logics.The analysis is based on empirical studies of local development work in ten Swedish municipalities. The research design is grounded in an interpretative ethnographic approach and the development projects in each of the municipalities were closely followed for three years. Local development work is studied as a policy field where entrepreneurial ideals and practices are likely to arise, making it a suitable subject for studies that aim to deepen the theoretical understanding of entrepreneurship in a public administration context.The thesis demonstrates how an entrepreneurial logic is institutionalized in local government development work and embedded in governance and administrative practices as a natural consequence of certain contemporary reforms and trends in local policy and administration.Through ethnographic studies of local development work, the ideals and practices of the entrepreneurial logic are made visible. The entrepreneurial logic is contrasted to the still prevalent and institutionalized bureaucratic- rational administrative logic. These two logics are in many respects the logical opposite of one another and provide different answers to the question of which administrative practices are appropriate.The thesis makes three contributions to different theoretical discussions. First, the clarification of the entrepreneurial logic helps both researchers and practitioners make sense of and bring conceptual order to the messy practices of local development work.Second, the entrepreneurial logic expands the concept of entrepreneurship in a public sector context by viewing entrepreneurship as an institutional phenomenon rather than a phenomenon that represents a break from traditional institutions.Third, the entrepreneurial logic sheds light on institutionalized administrative ideals and practices that potentially imply major changes in public administration legitimacy, values and norms.
|
|
| 3. |
-
Att äga framtiden : perspektiv på kommunal utveckling
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- centrum för kommunstrategiska studier (CKS) har i två decennier verkat som ett centrum för forskning och samverkan vid Linköpings universitet. CKS bedriver forskning med målet att fördjupa strategiskt relevant kunskap för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det gör vi genom akademiska fora och genom samverkan med kommuner och regioner. Genom det långsiktiga stödet från Linköpings universitet och kommunerna i Östergötland har kännedom om CKS verksamhet spridits och vi har kunnat erfara att vi utvecklats i riktning mot att etablera oss som ett nationellt kraftcentrum för strategisk kommunforskning.I samband med att CKS fyller tjugo år vill vi stanna upp och reflektera över den brytningstid som vi uppfattar att svenska kommuner befinner sig i. Det finns en offentlig diskussion och debatt om vilken väg kommunerna ska ta och den debatten vill vi delta i. Detta är bakgrunden till denna antologi, till vilken ett 30-tal författare som alla har stor erfarenhet av kommunala frågor har bjudits in. Forskare, experter, journalister, politiker och tjänstepersoner skriver alla om frågor som rör kommunernas framtid.Författarna behandlar olika frågor som i dag hamnar högt uppe på kommunernas agendor; förutsättningarna för lokal demokrati, spänningar mellan stad och land, global uppvärmning, lokal utveckling och näringslivsutveckling, migration och integration och effekterna av demografisk förändring. Genom att låta författarna diskutera och reflektera kring dessa frågor hoppas vi att den här antologin bidrar till en kunskapsbaserad, nyanserad och konstruktiv framtidsdiskussion. Vår förhoppning är att antologin ska komma att läsas av politiker, tjänstepersoner, experter, lärare, studenter, journalister och andra som är intresserade av de frågor som boken behandlar.TackDen här antologin har kunnat förverkligas genom stöd och arbetsinsatser från många. Här har Anna Valentinsson, kommunikatör vid CKS och Johan Ekfeldt, som språkgranskat texterna, varit helt centrala. Ett stort tack vill vi också rikta till våra långsiktiga finansiärer; Linköpings universitet, kommunerna i Östergötland och Region Östergötland.Norrköping 19 september 2017Martin Klinthäll, föreståndareBrita Hermelin, vetenskaplig ledare
|
|
| 4. |
-
Dealing with urban and rural shrinkage : formal and informal strategies
- 2018. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- More and more places across the world are confronted with demographic shrinkage. This edited volume discusses how local communities in city and countryside have responded to the challenge of population decline. It is argued that formal strategies based on political and public sector decisions are only one way to deal with shrinkage. Informal adaptation strategies developed by civil society play an important role as well. To illustrate this, the book brings together a variety of theoretical perspectives, case studies and policy lessons from both urban and rural areas
|
|
| 5. |
- Eriksson, Erik, 1981-, et al.
(författare)
-
Opening the black box of participatory planning : A study of how planners handle citizens’ input
- 2022
-
Ingår i: European Planning Studies. - : Taylor & Francis. - 0965-4313 .- 1469-5944. ; 30:6, s. 994-1012
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Citizen dialogues and other participatory practices are basically the norm in contemporary spatial planning. Nonetheless, what happens to citizen input after it has been collected – how it is handled and utilized by planners in the continuation of the planning process – has been described as a ‘black box’, where most stakeholders lack insight. The aim of this explorative study is to open this black box and examine how citizen input is handled by local planning professionals. This practice lacks a common language and form among the studied municipalities, but the analysis reveals that it takes the form of a ‘sorting process’ in which input is categorized, evaluated and structured in preparation for its integration into final plans. The paper outlines the basic logics and considerations that guide this sorting process, and distinguishes between two modes, which have been termed ‘inclusive’ and ‘selective’ sorting. These modes determine how input is categorized and assessed. The analysis indicates that multiple micro-decisions are made throughout the sorting process, and that these decisions influence the input that reaches formal decision-making bodies, and in what form. The results reveal the power exercised by municipal planning actors and how they affect the destiny of the received citizen input.
|
|
| 6. |
-
Ett nytt kontrakt för samhällsbyggande
- 2019
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ETT NYTT KONTRAKT FÖR SAMHÄLLSBYGGANDESamhället byggs och utvecklas av många aktörer tillsammans. Offentlig sektor, näringslivet och civilsamhällets aktörer deltar alla i samhällsbygget - om än på olika sätt, med olika resurser, förmågor, mandat och uppdrag. I den här boken bidrar en rad forskare – verksamma inom olika discipliner och vid olika lärosäten – till en kvalificerad diskussion om dessa aktörers föränderliga betydelse i samhällsbyggnadsprocesser. I boken diskuteras frågor som handlar om makt och ansvar, samt betydelsen av kulturens, idrottens och medborgarnas engagemang. Här finns också en diskussion om digitaliseringens betydelse för omställning och samhällsutveckling och om hur teknisk infrastruktur och system för transport och energi kan omvandlas i takt med förändrade behov och ökade krav på hållbarhet. I boken diskuteras också urbana experiment för samhällsbyggnad, nya modeller för platsutveckling, och de nya krav som offentlig förvaltning ställs inför. Flera av bidragen diskuterar hur aktörer med olika förutsättningar och resurser kan samverka med varandra.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hjerpe, Mattias, 1972-, et al.
(författare)
-
Utveckling av hållbara turistdestinationer : Om problem, processer och planering
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Besöksnäringen har på ett par decennier utvecklats från att uppfattas som en förhållandevis marginell företeelse, till att allt mer betraktas som en svensk basindustri. För att ytterligare stärka utvecklingen av en hållbar svensk besöksnäring gav regeringen i januari 2012 Tillväxtverket i uppdrag att under 2012–2014 i samråd med VisitSweden genomföra insatser riktade till ett mindre antal destinationer som bedömdes ha särskilt stor potential att utvecklas och attrahera utländska besökare. De destinationer som valdes ut att medverka i projektet var Bohuslän, Kiruna, Stockholms skärgård, Vimmerby och Åre. Dessa destinationer utgör det empiriska materialet för denna rapport.Syftet med denna studie var att synliggöra de kunskaper, metoder och verktyg som nyckelpersoner inom respektive destination kunde identifiera som viktiga i sitt arbete med hållbar destinationsutveckling. Studien skulle också undersöka vad offentliga aktörer, framför allt kommuner, bidrar eller skulle kunna bidra med i utvecklingen av hållbara turistdestinationer.Rapportens huvudsakliga slutsats är att destinationsutveckling inte ska ses som ett arbete som sker huvudsakligen via avgränsade metoder och specifika verktyg. I stället förordar författarna, docent Josefina Syssner och docent Mattias Hjerte, ett problembaserat, processorienterat perspektiv på hållbar destinationsutveckling. Det innebär att man identifierar relevanta problem kopplade till destinationsutveckling, och att man därefter identifierar de processer man behöver driva för att lösa de problem man identifierat.I rapporten identifieras fyra processer som särskilt viktiga: den första processen handlar om att etablera destinationen såväl organisatoriskt som geografiskt. Att etablera en destination innebär att man klargör destinationens organisatoriska och geografiska gränser, och att man i samband med det också tydliggör destinationens mål och varumärke. Den andra processen handlar om att stödja turistisk klusterutveckling och innovation. Att stödja klusterutveckling innebär att man stödjer och främjar samverkan mellan besöksnäringens aktörer – i första hand mellan de företag som tillsammans erbjuder den turistiska produkten. Den tredje processen handlar om att försörja destinationen med kompetens – både på destinationsnivå och på lokal nivå i de organisationer som tillsammans utgör det turistiska klustret. Slutligen handlar den fjärde processen om att koppla samman destinationsutveckling med samhällsplanering. Detta innebär att man tydliggör vilka av destinationsarbetets utmaningar – till exempel infrastruktur, detaljplanering, tillståndsgivning eller markanvändning – som har en koppling till det planeringsarbete som sker på framförallt kommunal, men också på regional och nationell nivå.rapporten konstateras avslutningsvis att en destination kan överskrida en mängd administrativa och funktionella gränser, och samtidigt utmana organisatoriska gränser. Det innebär att utvecklingen av hållbara destinationer i många fall består i att flera olika aktörer samtidigt deltar i flera olika processer. Dessa aktörer kan styras utifrån helt olika styrningslogiker och få sin legitimitet på helt olika sätt.De processer som dessa aktörer arbetar med kan också ha helt olika rumslig logik. Detta är en starkt bidragande orsak till att arbetetmed att utveckla destinationer många gånger upplevs som svårt.
|
|
| 9. |
- Hospers, Gert Jan, 1974-, et al.
(författare)
-
How the Dutch deal with demographic decline
- 2015
-
Ingår i: Workshop Exploring the Future of Suburban Neighbourhoods under Conditions of Declining Growth, Friday, 14th November 2014, KunstSalon, Köln. - Dortmund : ILS Research Institute for Regional and Urban Development. ; , s. 17-21
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For the past few years, there has been much attention paid to demographic decline in the Netherlands. Initially, the shrinkage of an area’s population was considered as a marginal phenomenon in the peripheral regions, such as Limburg, Groningen and Zeeland. However, now, it is recognized as an omnipresent phenomenon. According to the Netherlands Environmental Assessment Agency, up to 2030 a quarter of the Dutch municipalities will experience a population decline of more than 2.5% (PBL 2014). Furthermore, this decline will not remain limited to areas on the edges of the Netherlands. For example, villages within the Randstad conurbation are already having to deal with that now. There is also a demographic decline in the large cities such as Rotterdam and Almere. Here, we usually see that one district is growing at the expense of another.
|
|
| 10. |
- Jonsson, Robert, 1971-, et al.
(författare)
-
Demografianpassad infrastruktur? : Om hantering av anläggnings-tillgångar i kommuner med minskande befolkningsunderlag
- 2016
-
Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift. - : Nordiska administrativa förbundet (NAF). - 0029-1285 .- 2246-1310. ; 93:3, s. 45-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vi har i en rad studier undersökt huruvida effekter och policyimplikationer av långvarig befolkningsminskning beskrivs i kommunala styrdokument. Denna artikel bygger på en delstudie vars övergripande syfte varit att öka förståelsen för hur man i krympande kommuner hanterar och planerar för sina anläggningstillgångar. Vi har här intresserat oss specifikt för huruvida kommunerna i budget och årsredovisningar beskriver sina anläggningstillgångar avseende status och underhåll. Vi har också intresserat oss för i vilken mån kommunerna i dessa dokument drar slutsatser om vilka konsekvenser en förändrad demografi har för hur kommunerna ska planera för sina anläggningstillgångar. Syftet med vår art ikel är därmed att diskutera i vilken mån kommunernas budgetar och årsredovisningar är sammanhang där kommunerna beskriver sina anläggningstillgångar avseende status och underhåll, och huruvida kommunerna här beskriver strategier för hur anläggningstillgångarna ska kunna anpassas till en ny demografisk situation. Strategier kan finnas i andra dokument, men budget och årsredovisningar är för kommunerna tvingande dokument som underställs kommunfullmäktige varje år. I dessa dokument ska kommunerna inför medborgarna redogöra på vilket sätt de svarar upp mot kraven på god ekonomisk hushållning. Anläggningstillgångarnas status, underhåll och demografianpassning har dessutom uppenbara ekonomiska implikationer, vilket gör att budget och årsredovisning torde vara de styrdokument där kommunen i första hand beskriver dessa förhållanden.Vår ambition har varit att undersöka kommuner som har ett minskande befolkningsunderlag, men som i övrigt har varierande förutsättningar och karaktär. Studien baseras därför på ett systematiskt urval av kommuner, där urvalet baserades på geo-grafiskt läge, närhet till större tätort samt befolkningsstorlek.
|
|
