| 1. |
- Sidebäck, Göran, et al.
(författare)
-
Kunskap för mångfald och utveckling - en förstudie. : Ett av EU delfinansierat mål 2-projekt.
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Högskolans betydelse för tillväxt och utveckling, både lokalt och regionalt, betonas alltmer av alltfler. Utveckling idag är kunskapsdriven utveckling. Utan kunskap och förmå¨gan att tillgodogöra sig den blir regionen akterseglad i en föränderlig värld. Detta är en utgångspunkt för projektet Kunskap för mångfald och utveckling. I denna förstudie till projektet föreslås en ny samverkansmodell mellan högskolan och offentliga och privata aktörer, för att ta fram och dra nytta av samhällsrelevant kunskap om och för regionen. Modellen har följande inslag: Ett praktikbaserat kunskaps- och erfarenhetsutbyte: Genom regelbundet återkommande arbetsseminarier diskuteras och ventileras olika regionala problem och utvecklingsstrategier Studenterna - en regional resurs: Genom nya samarbetsformer utvecklas studenternas examensarbeten så att de bättre svarar mot regionala problem och kunskapsbehov. Strategisk satsning på regional välfärdsforskning: Med Datakällan, en socialstatistisk databas, kan utveckling och fördelning av välfärd (och ofärd) i regionen beskrivas, analyseras och utvärderas. Nätverk för kunskapsdriven utveckling: Ett brett kontaktnät med akademiker och praktiker skapar möjligheter för utbyte av erfarenheter och en effektivare användning av resurser och kompetenser.
|
|
| 2. |
- Sundbom, Lars, et al.
(författare)
-
Högskoleutbildades inträde på arbetsmarknaden : En studie av hur de högskoleutbildades etableringsprocess kan mätas och beskrivas
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt fler ungdomar studerar vid högskola innan de går ut i arbetslivet. För många sker utträdet på arbetsmarknaden utan större problem, men detta gäller inte alla.I denna rapport betonas vikten av kunskap om villkoren och förutsättningarna för dem som går ut på arbetsmarknaden efter högskolestudier. En utförlig diskussion förs om de begränsningar och möjligheter som finns att med registerdataanalysen som metod få fram sådan kunskap.I jämförelse med andra länder har Sverige mycket goda förutsättningar att utnyttja registerdata för forsknings- och utredningsarbete. Och när det gäller etableringen på arbetsmarknaden kan befintliga registerdata användas för att belysa både strukturella och individbaserade aspekter.Metodutveckling och fördjupade studier på detta område kan leda fram till mer nyanserade sätt att mäta och beskriva etableringsprocessen. Och ytterst kanske till en säkrare kunskap om hur det går för de studenter som lämnat högskolan, vilket bör vara av värde för många intressenter – alltifrån presumtiva och aktiva högskolestuderande till utbildningsanordnare inom högskolesektorn samt olika myndigheter, organisationer och företag.
|
|
| 3. |
- Thorin, Eva, et al.
(författare)
-
Examination med hjälp av dagbok- erfarenheter från en kurs tillhörande civilingenjörsutbildningen i samhällsteknik vid Mälardalens högskola
- 2007
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett intressant sätt att kombinera examination och inlärning är att examinera genom att studenterna under kursens gång får skriva dagbok och göra reflektioner över sin egen inlärning. Fördelen är också att det befrämjar kontinuerlig inlärning. Vi har provat denna examinationsform i en kurs tillhörande årskurs 4 inom vår civilingenjörsutbildning (civilingenjör i samhällsteknik). En stor del av kursen består av ett projektarbete och anledningen till att vi från början valde dagbok som examinationsform var att vi bedömde att vi därmed skulle få större möjligheter att göra en rättvis bedömning av studenternas individuella kunskaper. Kursen gick första gången under vårterminen 2006 och för andra gången vårtterminen 2007. Våra erfarenheter är övervägande positiva men det finns också nackdelar och svårigheter som t ex lärarinsats, studenters ovana vid formen och kriterier för betygssättning.
|
|
| 4. |
- Törnqvist, Tommy, 1947-
(författare)
-
Från högskola till arbete : En intervjustudie om högskoleutbildades etableringsprocess på arbetsmarknaden
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Från Högskola till arbete Hur går det för de som med en högskoleexamen i fickan söker sig ut på arbetsmarknaden? Frågan berör många. Idag fortsätter nästan hälften av gymnasisterna med högskolestudier och varje läsår blir drygt 50000 klara med sin examen. Vi har intervjuat 72 högskolestudenter två år efter examen inom några utbildningsområden vid Mälardalens högskola. De har fått berätta om sina förväntningar och vad som faktiskt hände under försöken att etablera sig på arbetsmarknaden. Drygt hälften hade två år efter examen fast anställning och arbetsuppgifter som matchade utbildningen. För övriga var etableringen mer komplicerad och osäker, med tillfälliga och okvalificerade jobb. Många befann sig samtidigt i en familje- och livssituation som ställde krav på trygghet och planerbarhet, vilket många gånger stod i motsats till arbetsmarknadens krav på flexibilitet och rörlighet. Jag hoppas att rapporten kan skapa ökad medvetenhet om de högskoleutbildades problemet på arbetsmarknaden och bidra till att de inte ”fastnar” i etableringsprocessens snårskog, där tidskrävande och dyra investeringar i kunskap och kompetens förspills till men för individ, arbetsliv och samhälle.
|
|
