| 1. |
- Bourdieu, Pierre, et al.
(författare)
-
Leve idrottspedagogiken : En vänbok tillägnad Lars-Magnus Engström
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vem ägnar sig åt idrott? Vilken betydelse har fritiden i barns och ungdomars liv? Vad innebär hälsa i skolämnet idrott och hälsa?Leve idrottspedagogiken! tillägnas Lars-Magnus Engström. Texterna i boken speglar delar av det idrottspedagogiska forskningsområdet i Sverige, vars framväxt Lars-Magnus Engström varit den främste företrädaren för. Läsaren får här ta del av exempelvis idrottskulturen, fritidskulturen och skolans ämne idrott och hälsa. Genomgående handlar texterna om villkoren för barns och ungdomars deltagane och om de olika lärprocesser som sker i anslutning till idrottsutövning.Lars-Magnus Engström har gjort betydande insatser som forskare och lärare samt som professor vid Lärarhögskolan i Stockholm och vid Gymnastik- och idrottshögskolan. I snart fyrtion år har han arbetat med studier kring påverkans- och lärprocesser i idrott. Hans forskning har främst kretsat kring människors idrottsvanor och vilka som utvecklar en fysiskt aktiv livsstil. Idrotts- och motionsutövningar ger både ett så kallat egenvärde och investeringsvärde. Med dessa begrepp bland många andra har Lars-Magnus Engström bidragit till en fördjupad vetenskaplig förståelse av idrottskulturen.De flesta författarna har eller har haft Lars-Magnus Engström som handledare och tillhör forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur. Redaktörer för boken är Karin Redelius och Håkan Larsson.
|
|
| 2. |
- Hoy, Sara, et al.
(författare)
-
Ett fysiskt aktivt liv? En etnografisk komparativ flerfallsstudie av förhandlingar och handlingsutrymmen under skoldagen
- 2023
-
Ingår i: Program Svensk förening för beteende- och samhällsvetenskaplig idrottsforskning (SVEBI) årliga idrottsvetenskapliga konferens. ; , s. 18-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IntroduktionSkolmiljöer presenteras ofta som en stor del av ’lösningen’ på att få unga att engagera sig i rörelse, eftersom i princip alla unga befinner sig i skolan under en tredjedel av dagen. Även om hälsofördelarna med fysisk aktivitet är väl dokumenterade, är anledningarna till att vara fysiskt aktiv eller inte relaterade till både individuella och kontextuella strukturer hos skolan som institution och de som befinner sig där under en skoldag. I den svenska läroplanen för grundskolan står det framskrivet i den allmänna delen att ”skolan ska också sträva efter att ge alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022). Trots detta verkar många skolor ha utmaningar med att ta sig an denna uppgift, och strävan efter att ge alla elever daglig fysisk aktivitet i skolmiljöer är mycket mer komplex än vid en första anblick. Denna studie avser att studera hinder och möjligheter för ungas fysiskt aktiva liv under skoldagen, genom att undersöka skolans vardagsliv i relation till rörelse under ett läsår i fyra högstadieskolor.Syfte och teoretisk ramSyftet med denna etnografiska studie är att utforska de olika skolornas uppfattningar och praktiker kopplat till fysisk aktivitet under skoldagen, och hur elever och skolpersonal förhåller sig till möjligheter och hinder för att engagera sig i fysisk aktivitet i skolan. I den här studien använder vi ett ekologiskt perspektiv, inspirerad av arbetet av Priestley, Biesta och Robinson (2015). Teorin betonar vikten av både individuella kapaciteter och kontextuella dimensioner, men framförallt mötet däremellan, där handlingsutrymme som ett fenomen uppnås i detta samspel. Handlandet förankras i tidigare erfarenheter och aspirerar mot framtida mål, värderingar och strävanden. På detta sätt rymmer teorin aspekter som är både relationella och temporala.MetodDet här en etnografisk komparativ flerfallsstudie som har utförts av ett team på fyra forskare under tre två-veckorsperioder över ett års tid i fyra svenska högstadieskolor i Storstockholms området. Fältarbetet har involverat deltagande observationer, informella samtal och semistrukturerade intervjuer med skolledning, lärare, elevhälsoteam och annan personal, samt högstadieelever (13-14 år). Främst består materialet av fältanteckningar från omkring 700 timmar av fältarbete och 86 intervjuer med 102 respondenter (50 elever och 52 personal) över de fyra skolorna. Analys av det empiriska materialet utfördes med hjälp av reflexiv tematisk analys.Resultat och diskussionPreliminära resultat visar att skolans struktur, logiker och miljöer tydligt påverkar möjligheterna för fysisk aktivitet under en skoldag. Ungdomsåldern under högstadiet är en period i livet där självständigheten ofta ökar. Elevers eget inflytande och delaktighet i hur de kan vara aktiva eller inte tilltar med deras utveckling i autonomi, och där fungerar fysiska aktivitetsbeteenden också som en social markör som informeras av könsrelaterade och sociokulturella strukturer. Skolans organisation förändras under högstadiet mot högre krav, större ämnesfokus och bedömning av elever, där utbildningsuppdraget och dess logiker starkt påverkar vad som värderas och prioriteras under en skoldag. Där blir rörelse, lek och (till viss del) svett ofta nedprioriterat och något oseriöst. Detta gör även att ansvarsfrågan kring ungas fysiskt aktiva liv hamnar ’mellan stolarna’ – i skolan som institution, mellan hemmet och skolan, och hos individen själv. Framtida forskning bör vidare undersöka detta gränsland, där rörelse, hälsopromotion och skolans logiker möts, där (skol)strukturella och pedagogiska perspektiv inom folkhälsoforskning kan lyftas. Det skulle bidra till ett mer hållbart angreppssätt av rörelsefrågan i skolans miljöer.
|
|
| 3. |
- Larisch, Lisa-Marie, et al.
(författare)
-
Changing movement behavior for improving mental health among office workers: A qualitative study on acceptability, feasibility and fidelity of two RCT interventions
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Background: Behavior change research suggests that interventions addressing not only the individual, but also the environmental and organizational level might be more effective than those addressing only one. However, few RCTs have tried to change movement behavior among office workers with the aim of improving mental health outcomes, using multi-component interventions that address several levels. Above that, researchers seldomly assess acceptability, feasibility and fidelity of such complex interventions, even though they are considered important moderators of study outcomes. Purpose: This study aims at determining aspects of intervention acceptability, feasibility and fidelity of two multi-component cluster RCT interventions among office workers (N=263). Specifically, we want to answer: 1. How did participants experience specific intervention components as facilitating or hindering a movement behavior change? 2. Which factors in the work and non-work context did participants experience as facilitating or hindering a movement behavior change? 3. Were intervention components implemented and perceived as intended? Methods The interventions addressed the individual level (counseling sessions based on cognitive behavior therapy and motivational interviewing), the environmental level (e.g. walking meetings or lunch walks organized by team leaders) and the organizational level (participation during work time, employers encouraging participation). One intervention focused on reducing sedentary behavior, the other on increasing physical activity, compared to a wait-list control group. After completion of the 6-month intervention period, audio-recorded interviews and focus group discussions were performed with participants, health coaches delivering the counseling sessions, team leaders and Human Resource staff). Verbatim transcribed data will be analyzed using thematic analysis (Braun&Clarke 2006). An initial codebook based on a-priori themes of interest will be created. Two researchers will apply it to a subset of transcripts, in an inductive fashion whilst allowing for new themes to emerge. Once agreement on a final version of the codebook will be achieved, remaining transcripts will be analyzed accordingly. Implications: We expect that the results of this study may help to understand and interpret the results of the quantitative effectiveness evaluations. This study may generate valuable knowledge that can inform future similar studies or workplace health promotion efforts and make their conduct more efficient.
|
|
| 4. |
- Larisch, Lisa-Marie, et al.
(författare)
-
"It depends on the boss" - a qualitative study of multi-level interventions aiming at office workers' movement behaviour and mental health
- 2023
-
Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. - : Taylor & Francis. - 1748-2623 .- 1748-2631. ; 18:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: This embedded qualitative study explored the acceptability, feasibility, and fidelity of two multi-level RCT interventions among office workers, aiming at improving movement behaviour to enhance mental health and cognition. The interventions addressed the organizational, environmental, and individual level.Methods: Semi-structured interviews and focus group discussions were conducted with 38 stakeholders after completion of the interventions. Data were analysed using reflexive thematic analysis.Results: The interventions were well appreciated, and office workers attributed improvements in movement behaviour and wellbeing to the interventions. Especially the cognitive behavioural therapy (CBT) based counselling and free gym access were appreciated, feasible and delivered as planned. Participants described existing workplace norms as barriers to more activity, particularly for reducing sitting. Support from managers and team support were considered crucial components. However, delivering these components was difficult.Conclusions: The findings support the design of the multi-level interventions for changing movement behaviour. Results highlight the potential of CBT for this target group and the importance of manager and team support. Desired effects of similar multi-level interventions, including CBT, might be achieved in future studies that carefully address the issues with feasibility and acceptability and the resulting low fidelity of some intervention components that were identified in this study.
|
|
| 5. |
- Larsson, Håkan, et al.
(författare)
-
Bedömningsstöd idrott och hälsa årskurs 4-6
- 2014
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Som stöd för bedömning i idrott och hälsa i årskurs 6 finns ett material som ger tydliga exempel på bedömningar av de kunskaper som eleverna visar upp utifrån kunskapskraven. Bedömningsstödet syftar till att konkretisera delar av kunskapskraven genom elevexempel och lärares samtal kring bedömning.
|
|
| 6. |
- Larsson, Håkan, 1967-, et al.
(författare)
-
School-based physical activity interventions : a discourse analysis
- 2023
-
Ingår i: Sport, Education and Society. - : Taylor & Francis. - 1357-3322 .- 1470-1243. ; , s. 1-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- School-based physical activity (PA) interventions stand out as a highly valued knowledge technology in relation to attempts to promote daily physical activity (DPA) among school youth. The purpose of the paper is to explore technologies of knowledge that guide school-based PA interventions in lower secondary schools and discuss their power-related implications. Foucault’s notion of discourse as the ensemble of regulated, deliberate, and finalised ways of doing things underpins the analysis of six school-based PA intervention studies that were identified in the literature between the years 2003 and 2021. The analysis concerned the scientific domain of the studies, their justification of school-based PA interventions, the purpose and results of the interventions, and problems with implementing the interventions. The analysis indicated a distinct narrative where researchers within medical science and psychology proposed that (a) young people's level of PA is too low and therefore they are increasingly exposed to the risk of lifestyle diseases; (b) schools appear as the obvious context for attempts to increase the PA of young people, for example through interventions; (c) contextual factors are often pointed out as significant for the success of the interventions, yet these factors are not systematically placed under the research magnifying glass; (d) few studies demonstrate any tangible change in student behaviour because of the interventions; (e) non-occurring behaviour changes are explained by contextual factors, or that school staff simply do not adhere enough to the intervention efforts. These results are discussed through Foucault’s concept of governmentality, that is, the integration of technologies of knowledge, power, and the self. It is concluded that the examined research gain function within a neoliberal governmentality where scientific knowledge aims to change the individual self, rather than to change the social structures in which individuals live their lives.
|
|
| 7. |
- Larsson, Håkan, 1967-, et al.
(författare)
-
Sociomateriella förutsättningar för skol-baserade fysiska aktivitetsinterventioner. En kvalitativ fallstudie
- 2023
-
Ingår i: Program Svensk förening för beteende- och samhällsvetenskaplig idrottsforskning (SVEBI) årliga idrottsvetenskapliga konferens. ; , s. 19-20
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IntroduktionSvenska skolor ska sedan tjugo år tillbaka ”sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Skolverket, 2022). Uppgiften har emellertid visat sig vara utmanande för skolor att tolka och realisera, särskilt på högstadiet. Ibland görs punktinsatser i skolor för att elever ska röra sig mer. Det handlar då ofta om vuxenledda aktiviteter där alla elever deltar i samma aktivitet. Dessa insatser, ofta kallade skolbaserade fysisk aktivitetsinterventioner, syftar främst till att förändra elevers beteende, inte att förändra skolan så att elever kan erbjudas daglig rörelse. Utvärderingar av dylika interventioner pekar på måttliga till inga förändringar av elevers beteende. Samtidigt saknas kunskap om skolan, dess materiella och sociala förutsättningar, vilket innebär att punktinsatser och interventioner görs ”i blindo”. Frågan är således vilken sociomateriell verklighet olika försök att erbjuda elever daglig rörelse möter i skolan.Syfte och teoretisk ramSyftet med fallstudien som presenteras vid konferensen är att utforska den sociomaterialitet, “the complex, messy and non-linear relationships between materials and social practices” (Goldszmit, 2017, 465–466), som villkorar möjligheterna till daglig rörelse i skolan.MetodFallstudien bygger på material som samlats in vid en av fyra grundskolor (högstadium) i Stockholmsområdet. De fyra skolorna uppvisar såväl likheter som skillnader med avseende, till exempel, på hur de är utformade och vilka elever som befolkar dem. Den aktuella skolan valdes ut eftersom den på sätt och vis innefattar ”två skolor i en”, det vill säga en skolprofil med elever från ett hela Storstockholm, respektive en allmän profil med elever från den lokala stadsdelen. Det empiriska material som har samlats in är:fältanteckningar från sex veckors vistelse vid skolan (tre perioder om två veckor vardera – i september och november-december) producerade i samband med såväl raster som på lektionstidintervjuer med 18 elever i årskurs 7 och 14 lärare, skolledare och annan personalschema för årskurs 7foton av skolans lokaliteterResultatSkolans vardag präglas på olika sätt av rörelse och icke-rörelse. Icke-rörelse är och uppfattas som norm i samband med undervisning, förutom i samband med lektioner i idrott och hälsa och delvis också i andra så kallade praktisk-estetiska ämnen. Rörelse utanför lektionstid kan för elever handla om alltifrån att gå från klassrum, via elevskåp, till ett nytt klassrum (nödvändig icke-intentionell rörelse), till att spela pingis (King) inomhus eller basket utomhus (icke-nödvändig intentionell rörelse). Raster präglas emellertid också i av icke-rörelse, då elever sitter och samtalar med varandra eller ”håller på” med mobiltelefoner, läsplattor eller laptops. Det finns starka uppfattningar, både bland elever och personal, om att rörelse är viktigt. Däremot är uppfattningarna delade om huruvida eleverna erbjuds möjlighet till daglig rörelse, några mer välvilliga (som har en bredare syn på rörelse), några mer skeptiska (som har en snävare syn: ”rörelse” = organiserad och – helst – vuxenledd). När det gäller elevers handlingar förknippas emellertid ”coolhet” tydligt med långsamhet och icke-rörelse. Det finns också en social dimension så till vida att de elever som ”besöker” skolan (inte bor i lokalsamhället) verkar vara mer positivt inställda till – och deltar i – icke-nödvändig intentionell rörelse (organiserad, vuxenledd rörelse), medan de elever som ”bebor” skolan (bor i lokalsamhället) är mera skeptiska till denna form av rörelse, i synnerhet bland de coola eleverna.Diskussion och slutsatser Studien påvisar att skolans utformning och elevernas och personalens uppfattning om daglig rörelse varierar och både gynnar och förhindrar daglig rörelse. Just på den aktuella skolan ter det sig som om det skulle vara lättare att jobba med daglig rörelse i form av nödvändig icke-intentionell rörelse, som få elever ”tycker” något om och som de flesta ägnar sig åt. Icke-nödvändig intentionell rörelse ”tycker” många elever något om – ofta i negativ mening, särskilt om den är organiserad och vuxenledd. Denna tendens verkar vara starkare bland de elever som ”bebor” skolan jämfört med de som ”besöker” den.
|
|
| 8. |
- Lundvall, Suzanne, et al.
(författare)
-
Skolprojektet 2001 : Lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa
- 2002
-
Ingår i: Svensk Idrottsforskning. - Stockholm : CIF. - 1103-4629. ; 11:3, s. 17-20
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett ämne i förändring?Hur ser lärarna på sin undervisning i ämnet idrott och hälsa? Vad gör man? Vilka hinder att uppnå sina mål med undervisningen upplever man att det finns? Ett antal av resultaten från lärarstudien presenteras i denna artikel, tillsammans med några svar från elevstudien.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lundvall, Suzanne, et al.
(författare)
-
To move on… – a comparative study of Swedish adolescents in a changing sport and leisure-time landscape.
- 2021
-
Ingår i: European Journal for Sport and Society. - : Informa UK Limited. - 1613-8171 .- 2380-5919. ; 18:1, s. 82-97
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Societal and technological changes have had a great impact on the overall physical activity and leisure time practices of children and youth, in Sweden and in other countries. The understanding of sports participation is a complex issue as the taste for sport is formed under specific conditions. The aim of this comparative cross-sectional, longitudinal study is to explore how Swedish adolescents view and reason about sport and leisure time practices in relation to everyday life in a changing recreational landscape. Findings from two focus groups interviews conducted almost ten years apart (2007 and 2016) are compared. The analysis is inspired by Bourdieu’s theory of practice and the concept of belonging. Several similarities between the two data sets are found, but also differences. New organisational structures, schoolwork, a tension between experienced lack of time and a need for flexibility, as well as own learning and development play a more central role in 2016. Furthermore, the digitalised leisure time landscape has affected the boundaries of the overall field of recreation, challenging the interrelated dimensions between social agents and structures of organised sport, and future policies and initiatives for the entire community of leisure time practices.
|
|
