| 1. |
- Bjärstig, Therese, 1978-, et al.
(författare)
-
Between protocol and reality : Swedish municipal comprehensive planning
- 2018
-
Ingår i: European Planning Studies. - : Informa UK Limited. - 0965-4313 .- 1469-5944. ; 26:1, s. 35-54
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Spatial planning using a landscape approach has been recognized as being essential for reconciling ecological, cultural and socioeconomic dimensions in sustainable development (SuD). Although embraced as a concept, there is a lack of planning tools capable of incorporating multi-level, multifunctional and multi-sectoral perspectives, especially in a rural context. The departure point in this paper is the legal requirements for municipal comprehensive planning (MCP) in Sweden and an e-mail survey about incentives, stakeholder involvement, policy integration and implementation in MCP in all 15 Swedish mountain municipalities. The purpose of this explorative study is to examine whether MCP could be a tool in planning for SuD. Results indicate a general lack of resources and a low status of MCP that affect, and even limit, stakeholder involvement, policy integration and implementation. However, legal requirements for MCP are targeted at SuD, and municipal personnel responsible for planning appreciate the potential of MCP. Therefore, there is potential to develop the MCP into an effective landscape planning tool. To accomplish this, the status of an active planning process has to be raised, the mandate of the local planning agency has to be secured, and residents and land users have to be involved throughout the planning process.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bjärstig, Therese, 1978-, et al.
(författare)
-
Grön översiktsplanering i fjäll- och fjällnära landskap : Deltagande planering för en innovativ och hållbar översiktsplan för Vilhelmina kommun
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Översiktsplaneringen i fjällkommunerna skulle kunna vara det självklara verktyget i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet "Storslagen fjällmiljö". Kommunen har som lokal myndighet en central roll i hållbar utveckling och översiktsplaneringen ska, per definition, hantera markanvändningsfrågor i ett landskapsperspektiv. Detta sker dock inte i någon större utsträckning idag och därför finns ett stort behov av att utveckla bättre metoder och processer för att göra det kommunala planeringsverktyget mer nytänkande, kunskapsbaserat och förutseende.I Vilhelmina kommun har forskarna tillsammans med myndigheter, lokala aktörer och kommunmedborgare utvecklat metoder för att ta fram en grön översiktsplan. Översiktsplanen baseras på uthållig markanvändning och omfattar faktiska natur- och kulturvärden, såväl som nuvarande och framtida förutsättningar för strategisk planering för hur olika intressen kan samsas i fjällandskapet. I projektet analyseras möjligheter och hinder en process av detta slag möter, metoder för att uppnå ett ökat engagemang och en större lokal medverkan i planprocessen.Arbetet med den gröna översiktsplanen har resulterat i ett samrådsdokument som antagits av politikerna i Vilhelmina kommun. Rapporten redovisar en stegvis modell av planeringsprocessen som ska kunna ligga till grund för liknande processer även i andra fjällkommuner och/eller landsbygdskommuner med stora landskaps- och naturtillgångar. Exempel på lärdomar är att tidigt och kontinuerligt förankra det deltagande planeringsarbetet gentemot den lokala politiken och att deltagandeprocesser måste få ta tid.
|
|
| 4. |
- Bjärstig, Therese, et al.
(författare)
-
Grön översiktsplanering i fjällen – Vilhelmina som exempel
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resultaten från projektet visar på att bristande resurser – ekonomiska, personella och kunskapsmässiga – genomgående tycks vara ett problem för fjällkommunerna. Detta, tillsammans med omfattande sektorisering och stora områden med överlappande riksintressen, samt en urban norm i planeringsstödet, leder till lågt politiskt engagemang och driv i ÖP-processerna. Våra erfarenheter från projektet indikerar därför att det är viktigt att tidigt och kontinuerligt engagera och förankra den lokala politiken i planeringsarbetet. Vidare bekräftar erfarenheterna slutsatser från andra studier gällande att deltagandeprocesser måste få ta tid. Den fortsatta planeringsprocessen i Vilhelmina indikerar dock att tidigt deltagande genererat ett brett och konstruktivt engagemang under senare faser i planeringen samt bidragit till ett mindre omfattande behov av revideringar av planförslaget. Våra lärdomar och sätt att arbeta med deltagande planering i Vilhelmina kommun summeras och presenteras i en stegvis modell (se teorier och metod nedan) som andra fjäll- och/eller gles- och landsbygdskommuner kan utgåifrån och anpassa till sina specifika förutsättningar och målsättningar med sina deltagandeplaneringsprocesser.Generellt finns stora möjligheter att uttrycka skogslandskapets, älvlandskapets, det fjällnäraochfjällandskapets bevarande- och utvecklingsvärden genom kartläggningar, skattningar ochutvärderingar i förhållande till markanvändningsprioriteringar. Från projektet har förslag lagtstill teman och inriktning på grön infrastruktur och ekosystemtjänster i det planförslag som tagitsfram i Vilhelmina, men koncepten har inte kunnat inarbetas tillräckligt i planeringsprocessenför att de ska fungera som planeringsunderlag. Det saknas en grundläggande förståelse förbegreppens innebörd och potential. Det saknas även relevanta och användbara data i tillräckligprecision och upplösning. Båda begreppen ska tillämpas som beslutsstöd på detaljerad skalaoch samtidigt på övergripande skala för att vara funktionella över kommun- och länsgränser.Detta förutsätter konsensus i planarbetet och liknande förutsättningar i data och tillämpningmellan olika kommuner och länsstyrelser som inte finns i tillräckligt hög utsträckning idag.Vi ser att det finns mycket kvar att göra när det gäller det kommunala arbetet medöversiktsplanering, men genom att ifrågasätta dagens planeringsstruktur och formella krav påomfattning, och i viss mån även status, på planeringen samt utöka det nationella stödet haröversiktsplaneringen potential att i framtiden bli ett reellt verktyg för innovativ hållbarlandskapsplanering i fjällen.
|
|
| 5. |
- Bjärstig, Therese, 1978-, et al.
(författare)
-
Implementing collaborative planning in the swedish mountains : The case of Vilhelmina
- 2018
-
Ingår i: WIT Transactions on Ecology and the Environment. - Southampto : WIT Press. - 9781784662912 ; , s. 781-796, s. 781-795
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Critical appraisals have stressed the need for participation and social learning in spatial planning, and planning is now seen as a process of innovative collaboration by multiple actors. During such ‘collaborative planning’, various parties try to develop new inclusive strategies through dialog. Collaborative planning is a major strand of current planning theory and highlights the need for new methods that involve citizen participation. In Sweden, the realization of collaborative planning in practice remains elusive, and research on the subject is limited, so further studies are needed. Thus, in the project “Green planning: Vilhelmina as a testbed for innovative land use planning in the mountain region”, we tested and implemented methods for involving citizens and other land-use stakeholders in the process of developing Vilhelmina municipality’s comprehensive plan (MCP). This paper presents lessons learned from that process and data obtained from a set of focus groups, a workshop, surveys, and personal communication. From these activities in the Swedish mountain region, we learned that collaborative practices have both pros and cons that must be addressed for practical realization of the widely embraced ideal of collaborative planning.
|
|
| 6. |
- Elbakidze, Marine, et al.
(författare)
-
Is spatial planning a collaborative learning process? A case study from a rural-urban gradient in Sweden
- 2015
-
Ingår i: Land use policy. - : Elsevier BV. - 0264-8377 .- 1873-5754. ; 48, s. 270-285
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- International and national policies stress the importance of spatial planning for the long-term sustainability of regions. This paper identifies the extent to which the spatial planning in a Swedish region can be characterised as a collaborative learning process. By combining qualitative interviews and systems thinking methods we analysed the main attributes of public-led spatial (i.e. comprehensive) planning in nine municipalities representing a steep urban-rural gradient in the Bergslagen region of Central Sweden. We show that the attributes of strategic spatial planning needed for collaborative learning were absent or undeveloped. All studied municipalities experienced challenges in coordinating complex issues regarding long-term planning to steer territorial development and help to solve conflicts among competing interests. Stakeholder participation was identified as a basic condition for social learning in planning. Together with stakeholders we identified the causal structure behind stakeholder participation in municipal planning processes, including main drivers and feedback loops. We conclude that there is a need for arenas allowing and promoting stakeholder activity, participation and inclusion that combines both bottom-up and top-down approaches, and where evidence-based collaborative learning can occur.
|
|
| 7. |
- Lidestav, Gun, et al.
(författare)
-
Interactions Between Forest Owners and Their Forests
- 2017
-
Ingår i: Globalisation and Change in Forest Ownership and Forest Use : Natural Resource Management in Transition. - 9781137571151 ; , s. 97-137
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Lidestav, Gun, et al.
(författare)
-
Interactions between forest owners and their forests
- 2017
-
Ingår i: Globalisation and change in forest ownership and forest use. - London : Palgrave Macmillan. - 9781137571151 - 9781137571168 ; , s. 97-137
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- More than half of the forest land in Europe is privately owned, and ownership structure is known to have implications for management, production of timber and other forest products and services that support the transformation towards a green economy. This chapter provides examples of how we can gain knowledge about the forest and forest owner/user relationship from a structural point of view. Sweden is taken as an example because of the accessibility of continuous data on forest conditions, ownership and demographic data. It is concluded that the pace of change in ownership structure and forest management behaviour is slow. Further, neither the ongoing migration, urbanisation, ageing population nor the increased proportion of women seems to reduce the willingness to manage and harvest.
|
|
| 9. |
- Svensson, Johan, et al.
(författare)
-
Landscape approaches to sustainability : aspects of conflict, integration and synergy in national public land-use interests
- 2020
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 12:12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Strong land-use pressure challenges sustainable development and calls for landscape approaches that balance economic, ecological, and socio-cultural aspects and interests. In the boreal, sub-alpine, and alpine regions in Sweden, encompassing 32 million ha, many and different land-use interests overlap, which causes risks for conflict, but potentially also suggests integration and synergy opportunities. Based on geographic information system (GIS) analyses of geographically delineated national interests regulated in the Swedish Environmental Code, including, amongst others, Natura 2000, contiguous mountains, recreation, reindeer husbandry, and wind power, and based on forestry as a dominating land use, we found extensive overlap among similar but also between dissimilar types of interest. In some mountain municipalities, our results show that the designated national interest area is four times as large as the available terrestrial area. Moreover, the overlap is much higher in the alpine than in the boreal biome, and there is increasing designation for nature conservation and a decreasing designation for national interests for culture, recreation, and tourism from south to north. We interpret the results with reference to multiple-use needs and opportunities for landscape approaches to sustainable planning. Departing from biodiversity conservation values, we also discuss opportunities to focus planning strategies on assessing synergy, integration, and conflict based on nature-based and place-based land-use characteristics.
|
|
| 10. |
- Svensson, Johan, et al.
(författare)
-
Wind power distribution across subalpine, boreal, and temperate landscapes
- 2023
-
Ingår i: Ecology & Society. - : Resilience Alliance. - 1708-3087. ; 28:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Onshore wind power is increasingly expanding to meet global and national goals to increase renewable, clean, and fossil-free energy production. In many countries and regions, however, historical and current land use is extensive, and the expansion of wind power has to be well-tuned to avoid risking irreversible legacy losses of existing and traditional land uses, landscape values, and cultures. Hence, assessments of the siting premises of current and forecasted expansion of wind power are strongly needed as a basis for sustainable planning. We present a study from alpine to temperate biomes in Sweden, where an ambitious onshore wind power expansion strategy has been put in place and will result in Swedish landscapes that are typified by wind power. We explored the existing legal framework—i.e., the national interest for wind power according to the Swedish Environmental Code—concerning the spatial interaction with other national interests for nature conservation, landscape values, and other land uses, and the land cover, landowner, and formally protected areas distribution within wind power sites and in their proximity. We found that the national interest framework does not provide sufficient guidance for locating wind power to avoid spatial overlap with conflicting interests and values. Furthermore, our analysis revealed that wind power is located mainly in forest-dominated landscapes, and on lands where private forest companies are the dominant owners but where the proportion of public and non-industrial private ownership increases in the near surroundings. Finally, we found that large areas of formally protected areas are within the proximate areas influenced by wind power. As an extensive onshore wind power expansion is already going on, and an even more extensive expansion is projected, the ways forward toward a sustainable wind power expansion calls for integrated landscape planning approaches that are based on comprehensive assessments of existing interests and values.
|
|
