| 1. |
- Börjeson, Martin, 1959-, et al.
(författare)
-
Leder individuella stöd till delaktighet? : En kunskapskartläggning
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar en kunskapskartläggning som är första delen i ett flerårigt forskningsprojekt som med olika metoder belyser frågan om individuella stödinsatser leder till ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Kartläggningen pekar på behov av fördjupande studier och i den registerstudie och de två intervjustudier som utgör forskningsprojektets andra delar är ambitionen att ytterligare fördjupa dessa perspektiv.
|
|
| 2. |
- Prack, Berit, 1959-
(författare)
-
Aktiv anpassning till förändrade villkor : Fem kvinnors erfarenheter av kroniskt nedsatt funktionsförmåga och återskapande av ett meningsfullt liv
- 2017
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens övergripande syfte var att utveckla kunskap om kvinnors erfarenheter av att i vuxen ålder drabbas av och leva med kroniskt nedsatt fysisk funktionsförmåga. Utöver studiens beskrivande och kunskapsgenererande syfte och frågeställningar hade denna även en ambition att bidra till utvecklingen av forskningsområdet ”hälsa och livsstil”. Studien baserades på aktiva intervjuer med fem kvinnor som i vuxen ålder drabbats av nedsatt funktionsförmåga, på grund av kronisk sjukdom eller skada. Analysen skedde i flera steg som successivt gav en breddad och fördjupad förståelse av kvinnornas berättelser. I ett första steg genomfördes en tematisk analys av innehållet i kvinnornas berättelser. Den tematiska analysen sammanfattades av hur kvinnorna själva genom olika retoriska stilgrepp betonade särskilt viktiga delar av sina berättelser. Det andra steget av analysen belyste berättelserna utifrån tidigare forskning och den symboliska interaktionismens perspektiv. Att studiens resultat relaterades till tidigare forskning och ett teoretiskt sammanhang ökade dess överförbarhet ytterligare. Studiens resultat låg i linje med tidigare forskning, det bekräftade bl.a. tidens betydelse under omställningen till ett liv med nedsatt funktionsförmåga, där kontrollen över livet återskapades genom planering av tillvaron så att krafterna räckte till det som upplevdes som mest angeläget, eller genom att krympa tiden till ett här och nu, och ta en dag i sänder och avskärma sig från osäkerheten inför framtiden. Det fanns även fynd som gick utöver vad tidigare forskning rapporterat. De kvinnor som ingick i studien rekonstruerade ur tidigare erfarenheter en ny identitet, med en livsstil i balans mellan omgivningen och den faktiska funktionsförmågan. Förhållanden som bidrog till en hälsosam livsstil var organiseringen i stödjande nätverk, och engagemang i ideella organisationer i vilka kvinnorna kunde uppleva den medkänsla som de stundtals sade sig sakna i mötet med vårdgivare och myndigheter.De kvinnor som medverkade i studien framstod som mer aktiva och kreativa än som var vanligt bland kvinnor med nedsatt funktionsförmåga i tidigare studier. Kvinnorna i studien berättade hur de tog initiativ till, planerade och genomförde längre livsprojekt, som satsningar på studier och eget företagande, vilket inte rapporterats vara vanligt i tidigare studier. Några kvinnor visade sin självständighet genom att inte villkorslöst acceptera vårdapparatens och myndigheternas beslut, utan motsatte sig sådant som motverkade deras strävan att förverkliga personliga mål. Kvinnorna stärkte självkänslan och utvecklade alternativa livsstilar och identiteter genom att ta vara på tidigare erfarenheter och ur dem konstruera nya livsstilar, präglade av relativ hälsa och välmående. Det skedde t.ex. genom att utveckla ett idrottsintresse i gemenskap med andra inom handikappidrotten, eller genom att vårda ett fräscht och ungdomligt utseende och bekräftas genom att medverka som modell vid modevisningar. Studiens resultat har betydelse för att stärka unga kvinnor, som drabbats av nedsatt funktionsförmåga i vuxenålder, men även för yrkesverksamma som möter kvinnor i samma situation och deras anhöriga.
|
|
| 3. |
- Ahlström, Gerd, et al.
(författare)
-
Ageing people with intellectual disabilities and the association between frailty factors and social care : A Swedish national register study
- 2022
-
Ingår i: Journal of Intellectual Disabilities. - Thousand Oaks, CA : Sage Publications. - 1744-6295 .- 1744-6309. ; 26:4, s. 900-918
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to describe the social care provided for different age groups of people with intellectual disability, 55 years or above, and to investigate the association between such care and frailty factors for those with diagnosed level of intellectual disabilities. Descriptive and logistic regression analyses were used. Commonest forms of social care among the 7936 people were Residential care, Daily activities and Contact person. Home help and Security alarm increased with age. The frailty factors significantly associated with increased social care were age, polypharmacy and severe levels of intellectual disabilities. Persons most likely to be in residential care were in the age group 65–79 with polypharmacy and severe disability. The results indicate a need for further research of how frailty factors are considered in social care and longstanding medication, especially then severe intellectual disability hinders communication. A national strategic plan for preventive interventions should be developed to ensure the best possible healthy ageing. © The Author(s) 2021.
|
|
| 4. |
- Andersson, Jennie, et al.
(författare)
-
Employer attitudes toward hiring persons with disabilities : A vignette study in Sweden
- 2015
-
Ingår i: Journal of Vocational Rehabilitation. - Amsterdam : IOS Press. - 1052-2263 .- 1878-6316. ; 43:1, s. 41-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Individuals with disabilities are often far removed from the labour market and research shows that employers’ negative attitudes toward persons with disabilities create a barrier to attaining employment. OBJECTIVE: The purpose of this study was to investigate Swedish employers’ experiences and attitudes toward hiring persons with various disabilities. METHODS: A vignette method with accompanying questions was used. A total of 212 employers, who were actively seeking to hire, were recruited via an online employment site and participated in the study. RESULTS: The results indicated that there is some interest for employers to hire persons with disabilities and that this depended on the type of disability a person has. Other results demonstrated that previous experience of employing persons with disabilities was linked to greater interest in hiring, that employers had greater interest to hire than they thought other employers had, and that openness about the disability was deemed as an important factor in the hiring process. CONCLUSION: The novelty of this study is its use of a vignette design to investigate employers’ attitudes in Sweden. Moreover, the results are much in line with international research. This contributes to knowledge and development of increasing employment for persons with disabilities. © 2015 - IOS Press and the authors. All rights reserved.
|
|
| 5. |
- Arvidsson, Jessica, 1982-, et al.
(författare)
-
Intersectional perspectives on post-school occupation among young adults with intellectual disabilities in Sweden
- 2016
-
Ingår i: Journal of Intellectual Disability Research. - Chichester : Wiley-Blackwell. - 0964-2633 .- 1365-2788. ; 60:7-8, s. 771-771
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: This study explores and analyses, from an intersectional perspective, the association between parents’ country of birth as well as their level of education and their children's type of occupation after graduating from Swedish upper secondary school for pupils with intellectual disabilities (ID).Method: This is a quantitative study based on three registers (HURPID, LSS, LISA). The analyses are based on logistic regression, interaction analysis and chi-square tests. The sample size was 12,269.Results: Children of less-educated parents tend to have paid employment and children of highly educated parents tend to participate in disability day programs. Parents’ country of birth and level of education affect the former pupils’ post-school occupation in different ways. The association between parents’ country of birth and former pupils’ occupation is modified by parents’ level of education. Conclusions: Knowledge and awareness of different background conditions among children graduating from upper secondary school for pupils with ID need to increase.
|
|
| 6. |
- Arvidsson, Jessica, 1982-, et al.
(författare)
-
New labour market - old gender roles : working life after school for young adults with intellectual disability in Sweden
- 2014
-
Ingår i: JARID. - Chichester, West Sussex : Blackwell Publishing. - 1360-2322 .- 1468-3148. ; 27:4, s. 373-373
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: Taking a gender perspective, this study explores and analyzes the labour market situation for 2745 gainfully employed men and women with an educational background in the Swedish upper secondary school for pupils with intellectual disability (ID).Method: This quantitative register study is based on the cross-classification of a newly created register and a two additional Swedish national registers. The analyses are based on logistic regression and chi-square tests.Results: Those who are employed after upper secondary school for pupils with ID are 70.8% men and 29.2% women. Both the road to work and the situation at work differs between men and women. Small private companies are the main employers in general, and for women the public sector is also a major employer. Men and women are mainly employed in traditionally “male” and “female” occupations. Also, salary levels and additional support from the welfare system differs between the sexes and within the different educational programs.Conclusion: Traditional gender roles of the labour market are clearly manifested among the people included in the study. Questions about the gender structure of the Swedish labour market and the impact of educational background on wage labour will be discussed.
|
|
| 7. |
- Arvidsson, Jessica, 1982-, et al.
(författare)
-
Post-school destination : A study of women and men with intellectual disabilities and the gender-segregated Swedish labor market
- 2016
-
Ingår i: Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities. - Hoboken, USA : Wiley-Blackwell Publishing Inc.. - 1741-1122 .- 1741-1130. ; 13:3, s. 217-226
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Knowledge about people with intellectual disability (ID) and their connections to the labor market is scarce. The aim of this study was to describe and analyze the entry into and representation in the Swedish labor market for people with ID, discussed with a special focus on the gender perspective. This study included 2,745 individuals (30% women and 70% men) who graduated from Swedish upper secondary schools for pupils with intellectual disability (USSID) in the 2000s, and who were defined as employees in 2011. Graduation data from 2001 to 2011 were analyzed in relation to employment data from 2011 and adjusted for gender, graduation year, and educational program. Results show that men who attended a national USSID program and graduated between 2001 and 2006 were the most likely group to have a job. The authors conclude that the gender differences in the Swedish labor market are more clearly pronounced among women and men with ID in relation to employment rate, wage levels, and professions than in the general population. Education, welfare-services, and interventions specifically targeted to meet the needs of people with ID have to develop in more gender-sensitive ways.
|
|
| 8. |
- Arvidsson, Jessica, 1982-, et al.
(författare)
-
Post-school options for young adults with intellectual disabilities in Sweden
- 2015
-
Ingår i: Research and Practice in Intellectual and Developmental. - Melbourne, Australia : Taylor & Francis Group. - 2329-7018 .- 2329-7026. ; 2:2, s. 180-193
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to examine life after school for young adults with intellectual disabilities in Sweden. It identifies a snapshot of the post-school destination in 2011 of students of Swedish Upper Secondary Schools for Pupils with Intellectual Disability (Special Secondary Schools), who graduated between 2001 and 2011. This national registry study used personal identification numbers to link data for about 12,269 former students in the Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability with data about labour market participation and service provision under the Swedish disability legislation (Swedish LSS Act, 1994, the Act Concerning Support and Service for Persons With Certain Functional Impairment). Results showed that the largest proportion (47%) of former students participated in disability day programs, known as “daily activities”; 22.4% were employed, most with some type of wage subsidy; and 6.6% participated in various types of further education programs. A sizeable group (24%) were described as being “elsewhere”, not engaged in employment, education, or disability day programs. The type of post-school occupation is associated with gender, the type of educational program undertaken at secondary school, and age. The authors found a high risk of young people with intellectual disabilities falling through safety-net welfare or post-school participation provisions. Even in a country such as Sweden, which has comprehensive post-school programs, almost a quarter of young adults with intellectual disabilities were socially excluded, without education, disability day programs, or employment.
|
|
| 9. |
- Arvidsson, Jessica, 1982-, et al.
(författare)
-
Sysselsättning för unga med intellektuell funktionsnedsättning – betydelsen av föräldrars utbildningsnivå och geografiska härkomst
- 2020
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - Lund : Förbundet för forskning i socialt arbete. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 27:1, s. 25-49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst. Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12 269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner. Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav. Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.
|
|
| 10. |
- Arvidsson, Jessica, 1982-, et al.
(författare)
-
Sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning – boendegeografiska skillnader
- 2016
-
Ingår i: Tidsskrift for velferdsforskning. - Oslo : Universitetsforlaget. - 0809-2052 .- 2464-3076. ; 19:3, s. 241-260
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I länder med starkt decentraliserat ansvar för välfärdstjänster kan skillnader mellan kommuner och regioner förväntas. I artikeln studeras om, och iså fall hur, efter(sär)gymnasial sysselsättning bland personer med intellektuell funktionsnedsättning varierar beroende på i vilken kommungrupp eller geografisk region de bor. Analyserna baseras på data från ett unikt register som inkluderar 12 269 avgångselever från gymnasiesärskolan i Sverige från åren 2001–2011.Resultaten visar att kommungrupp och region har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning samt att andelen flyttningar överkommungränser som företas i studiepopulationen är få.Slutsatsen är att boendegeografiska variationer, som identifierats i andra delar av det svenska välfärdssystemet, också i viss utsträckning gäller efter(sär)gymnasial sysselsättning.
|
|
