| 1. |
- Dunér, David, et al.
(författare)
-
Förord
- 2023
-
Ingår i: Homo sapiens och andra djur : Gunnar Broberg som idé- och lärdomshistoriker - Gunnar Broberg som idé- och lärdomshistoriker. - 1102-4313. - 9789152781661 - 9789152785003 ; 19, s. 7-7
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Tunlid, Anna, et al.
(författare)
-
Forskning och framtid : Ett historiskt perspektiv
- 2016
-
Ingår i: Det forskningspolitiska laboratoriet : Förväntningar på vetenskapen 1900–2010 - Förväntningar på vetenskapen 1900–2010. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789188168429 ; , s. 7-22
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Tunlid, Anna, et al.
(författare)
-
Gunnar Broberg och genetiken
- 2023
-
Ingår i: Homo sapiens och andra djur : Gunnar Broberg som idé- och lärdomshistoriker - Gunnar Broberg som idé- och lärdomshistoriker. - 1102-4313. - 9789152781661 - 9789152785003 ; 19, s. 21-27
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Beckman, Jenny, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2008
-
Ingår i: Vetenskapens sociala strukturer: Sju historiska fallstudier om konflikt, samverkan och makt. - 9789185509119 ; , s. 9-25
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Beckman, Jenny, et al.
(författare)
-
Vetenskapshistoriens forskningspolitiska relevans
- 2008
-
Ingår i: Vetenskapens sociala struktur: Sju historiska fallstudier om konflikt, samverkan och makt. - 9789185509119 ; , s. 263-276
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Bengtsson, Bengt Olle, et al.
(författare)
-
The 1948 international congress of genetics in Sweden: People and politics.
- 2010
-
Ingår i: Genetics. - : Oxford University Press (OUP). - 0016-6731 .- 1943-2631. ; 185:3, s. 709-715
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The International Congresses have played an important role in the history of genetics. The Eighth International Congress, which in 1948 was held in Sweden, celebrated the conclusion of the war against Nazism and many new decisive scientific advances. It also signaled a hardening of the fight against Lysenkoism, which was growing in strength in the Soviet Union. A rare document is available from the Congress-an amateur film made by a young delegate, Nils Nybom. With its help a living description can be given of the scientific and political melees in which the delegates were involved.
|
|
| 8. |
- Björkman, Maria, 1974-, et al.
(författare)
-
The Establishment of Genetic Counselling in Sweden : 1940–1980
- 2017
-
Ingår i: History of Human Genetics : Aspects of Its Development and Global Perspectives - Aspects of Its Development and Global Perspectives. - Cham : Springer International Publishing. - 9783319517827 - 9783319517834 ; , s. 339-366
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Genetic counselling in Sweden may be traced to the eugenics movementin the early twentieth century. A rudimentary form of what we might call geneticcounselling today was practised within the state governed Medical Board in the1940s and 1950s by the scientific advisor Nils von Hofsten. In the 1950s, Jan ArvidBöök, professor of medical genetics at Uppsala University, realised the importanceof studies in broadly distributed genetic diseases. At the same time as he establisheda modern laboratory for chromosome analysis, he also held genetic counsellingsessions. In B€o€oks’s ways of navigating between the older traditions of eugenicsand the new movement towards individual choice, there are signs of both continuityand discontinuity in relation to the Swedish eugenic project and population policyof the 1930s and 1940s. When the correct chromosome number of man wasdemonstrated in 1956, medical genetics as well as genetic counselling changed inmany ways. New types of diagnosis could be made and new at-risk groups wereidentified. The geneticists trained at B€o€ok’s department contributed significantly totransfer both laboratory research and counselling activities from the academicsetting to the clinic. Development of medical techniques like amniocentesis andprenatal diagnosis further increased the need for more systematised geneticcounselling within the healthcare system.In this chapter we provide an overview of the beginning of genetic counselling inSweden. More specifically, we analyse the ways in which the first three generationsof genetic counsellors constructed their roles as medical and genetic experts and thenorms and values that characterized their counselling activities. We argue that this period was characterised by the development of a professional ethos that, whileemphasising the importance of individual autonomy, also underscored the psychological and socioeconomic benefits of new diagnostic technologies to decrease the number of genetically diseased children. During the period, there was a markedshift from state-controlled eugenics to individual autonomy. However, we want toemphasise that not only did the individual autonomy increase but also the individualresponsibility. At-risk individuals and families were supposed to make informedchoices about their reproduction. And even if the individuals were at the centre,societal interests were clearly present, both as norms and values about whatconstituted a good life and as economic calculations within the healthcare system.
|
|
| 9. |
- Bommenel, Elin, et al.
(författare)
-
När historiska händelser får samtidens uppmärksamhet - historikerns roll och relationer till brukare och journalister
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Då och då uppmärksammar massmedia så kallade historiska skandaler såsom sterilisering, vanvård inom den sociala barnavården, höga dödstal på sinnessjukhus eller behandling av minoritetsbefolkningar. Sådan massmedial uppmärksamhet bidrar ibland till diskussioner i nutida samhällsdebatt om välfärdsstatens roll, om svek till individer i utsatta positioner och om vägar till upprättelse.I sådana sammanhang kan historiker bidra med kunskap och perspektiv, och i den rollen har historiker ofta kontakt med journalister och brukare vilket kan vara berikande men också utmanande. Utmaningarna kan handla om att nå ut och nå fram med reflektioner om komplexa skeenden, om förändrade samhälleliga värderingar, strukturer och synsätt som kan bidra till förklaringar av det som med dagens blick tycks obegripligt. Frågan är hur relevant detta upplevs i en kontext där individer söker svar på varför livet blev som det blev och journalister (ibland) söker säljande scoop.Utifrån egna erfarenheter som historiker som forskar om frågor som får utrymme i dagens samhällsdebatt vill vi i detta rundabordssamtal diskutera historikerns roll och relationer till brukare och journalister. Våra erfarenheter rymmer både engagerade brukare som vill använda forskning som ett argument i en upprättelseprocess till brukare som inte vill medverka i forskning överhuvudtaget. Vi har upplevt journalister som medvetet bortser från den forskning vi redovisar till ambitiösa journalister som stämmer av resultat och formuleringar.Vi har mycket att vinna på goda relationer mellan historiker, brukare och journalister – men hur skapar vi dessa? Hur når vi ut med vår forskning? Hur kan historiker bidra i samtida diskussioner? Hur behåller vi vår professionella integritet i samarbete med brukare? Hur hanterar vi massmedia när vår kunskap åsidosätts? Dessa frågor vill vi diskutera utifrån erfarenheter bland nordiska historiker.
|
|
| 10. |
|
|
