| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby : DN Debatt 2015-06-11
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Axelsson Linkowski, Weronika, et al.
(författare)
-
Myrens betydelse för renen och renskötseln : biologisk mångfald på myrar i renskötselland
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en kunskapssammanställning om myrarnas betydelse för renskötselns och hur renskötseln i sin tur påverkar myrarnas biologisk mångfald. Studien är uppbyggd av två delar, en genomgång av vetenskaplig litteratur över biologisk mångfald, myrar och kopplingen till renskötseln och en intervjudel där traineer (samiska renskötare) intervjuar andra samiska renskötare om lokal och traditionell kunskap rörande renskötselns beroende av myrar samt hur den påverkar den biologiska mångfalden. Syftet har varit att skapa ett bredare kunskapsunderlag till kopplingen mellan renskötseln och biologisk mångfald och att synliggöra nyttan med myrar. Detta är en uppföljare till rapporten Ájddo – Reflektioner kring biologisk mångfald i renarnas spår (2012) och en del i ett arbete om att lyfta fram renskötseln som en indikator för ett sammanhållet landskap bestående av många olika biotoper och det biologiska tillståndet för dessa biotoper. Traditionell kunskap, dvs. praktisk erfarenhetsbaserad kunskap som förts vidare från generation till generation, bedöms i exempelvis FN:s Konvention om biologisk mångfald vara en viktig förutsättning för att bevara och hållbart nyttjande av biologisk mångfald samt att uppnå ett framtida hållbart samhälle. NAPTEK – Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad
|
|
| 8. |
- Bele, Bolette, et al.
(författare)
-
Lokale matprodukter, kundepreferanser og biologisk kulturarv : Oppsummering av en kundeundersøkelse i Gävleborgs län, Sverige og i Trøndelag Fylke, Norge
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denne undersøkelsen er gjennomført innenfor rammen for Interreg-prosjektet «Biologisk kulturarvsom bærekraftig verdiskaper». Prosjektet har fokusert på det potensialet som småskala produsenterhar i å synliggjøre de natur- og kulturverdiene som er koblet denne typen matproduksjon.Forbrukerundersøkelsen som presenteres i denne rapporten ble gjennomført ved to utsalgssteder iSverige og to i Norge. I Sverige foregikk spørreundersøkelsen i Gävleborgs län, ved matfestivalenMoläta i Järvsö og ved setra Svedbovallen like utenfor Järvsö. I Norge ble den samme undersøkelsengjennomført i Trøndelag, ved Eggjenseteren i Snåsa og ved Mathallen Smak og Behag i Oppdal.Undersøkelsen ble gjennomført som en kombinasjon av spørreskjema og oppfølgende intervju. Itillegg er også resultater fra en pilotstudie ved Gregoriemarknaden i Sverige diskutert i rapporten.Forbrukerundersøkelsen fokuserer på fire hovedtemaer: a) hvordan informanten/kunden ser på dennetype bedrifter (företag) og hva de setter pris på ved besøket, b) hva kunden assosierer med det å handleslike lokale matprodukter, c) hvilke naturverdier og biologisk kulturarv de assosierer slike produktermed, d) hvilken bakgrunn kunden/informanten har.Omtrent halvparten av informantene i denne undersøkelsen svarer at de kjenner til selve begrepet«biologisk kulturarv». I og med at koblingen mellom lokale matprodukter og natur- og kulturarv ikkeer tydelig for alle kunder, bør det ligge et potensial i å formidle denne kunnskapen, slik at den kanbidra både til å styrke økonomien og bærekraften til virksomhetene. Resultatene viser også at mangeav kundene verdsetter den opplevelsen det er å besøke slike utsalgssteder. Dette inkluderer blantannet opplevelser knyttet frivillig arbeid (volonärer), drikke kaffe, oppleve spesielle landskap og hakontakt med dyr. Det sosiale samværet ved å besøke matfestivalen, markedet, setra eller det lokaleutsalgsstedet er også noe som påvirker kundenes opplevelse av produktene. Mange avinformantene/kundene i denne undersøkelsen viste seg å ha en indirekte/historisk geografisktilknytning til utsalgsstedet. Resultatene viser derfor at det kan være viktig å henvende seg tilutflyttere, hytteeiere og andre lokale/regionale turister/turistaktører for å danne seg et godtkundegrunnlag både for produktene og opplevelsene som tilbys.Våre resultater viser at salget av lokale matprodukter må anses å være en del av denhelhetsopplevelsen som tilbys. Produktene, til sammen med opplevelsene og aktivitetene må derforsees på som en pakkeløsning som kundene er villige til å betale for. Småskala matprodusenter børderfor sette fokus på helheten og ikke bare fokusere på kvaliteten til matproduktene.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Belgrano, Andrea, et al.
(författare)
-
Setting the scene
- 2018
-
Ingår i: Biodiversity and ecosystem services in Nordic coastal ecosystems: an IPBES-like assessment. Volume 1. The general overview. - 9789289356640 ; :2018:536, s. 15-43
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
