| 1. |
|
|
| 2. |
- Mattsson, Niclas, 1967, et al.
(författare)
-
Effects of perturbations in a dynamic system – The case of Nordic power production
- 2008
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We use a dynamic model of the production of electricity and district heat in the Nordic countries to investigate the effects of small changes in the Nordic power-supply system. Our aim is to improve the understanding concerning marginal effects in this system and in dynamic production systems in general. Specifically, we investigate the effects of an earlier closing of a nuclear reactor, and of increases in short-term and long-term electricity demand. Our results demonstrate that a long-term perturbation has both short-term and long-term effects. To account for short-term effects only can be a serious limitation in a study aiming at describing the effects of decisions. Marginal effects in a dynamic system are likely to involve a complex and uncertain mix of different technologies. The magnitude of the effects can be greater than the perturbation itself and remain long after it has ended. Perturbations in one production system can also have marginal effects outside this system.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Göransson, Lisa, 1982, et al.
(författare)
-
Linkages between demand-side management and congestion in the European electricity transmission system
- 2014
-
Ingår i: Energy. - : Elsevier BV. - 0360-5442. ; 69, s. 860-872
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We evaluate the possibility to reduce congestion in the transmission grid through large-scale implementation of demand-side management (DSM) in the form of load shifting for the EU-27 countries, Norway, and Switzerland for Year 2020. A linear, cost-minimising, dispatch model that includes a DC load-flow description of the transmission system and a general representation of load shifting is used. It is assumed that the EU Member States fulfil the targets for Year 2020 in their national renewable energy action plans. In the model calculations, a reference case without load shifting is compared with cases in which the load shifting is 5%, 10%, 15% or 20% of the load. The possibility to shift load in time is added exogenously and economic incentives for DSM are not evaluated. Three types of congestion are identified: peak-load-hour congestion, low-load-hour congestion and all-hour congestion. Peak-load-hour congestion is reduced as the DSM share of the load increases, whereas low-load-hour congestion, which is typically associated with a high level of wind generation, persists at all the DSM penetration levels investigated. We show that all-hour congestion occurs between systems that have large differences in supply structure, and that the impact of DSM on all-hour congestion is low. (C) 2014 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 5. |
- Johnsson, Filip, 1960, et al.
(författare)
-
Delrapport B2. Elektrifieringens betydelse för omställningen - till Klimaträttsutredningen M 2019:05
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie är dels att peka på betydelsen av elektrifieringen som åtgärd för att nå Sveriges klimatmål, dels att utreda vad detta kan komma att innebära för den framtida elanvändningen. Eftersom industrin och transportsektorn idag står för de största utsläppen av växthusgaser ligger fokus för denna studie på en analys av elektrifieringens roll i dessa sektorer. Vi kan konstatera att elektrifiering som klimatåtgärd inom industri och transport har rönt stor uppmärksamhet under de senaste åren. Det handlar bland annat om att järn- och stålindustrin, som står för de största industriella utsläppen av koldioxid i Sverige, har aviserat ett antal projekt och investeringar som, om de realiseras, helt kommer att ställa om denna bransch, kraftigt minska utsläppen av växthusgaser och väsentligt bidra till en ökad elförbrukning. Även andra industribranscher har aviserat ambitioner att ersätta fossil bränsleanvändning med el och vätgas. Men utvecklingen berör också transportsektorn där försäljningen av elfordon har tagit ordentlig fart och där flertalet prognoser pekar på att majoriteten av nybilsförsäljningen av lätta fordon kommer att utgöras av laddbara fordon innan 2030. Om denna utveckling fortgår och förstärks enligt de planer och ambitioner som finns så bedöms Sverige, genom elektrifieringen, ha goda förutsättningar att nå sitt nettonollutsläppsmål till 2045. Elektrifiering är inte den enda åtgärden som erfordras för den klimatpolitiska omställningen utan kommer att ackompanjeras av andra åtgärder som exempelvis ökad användning av biobränslen och effektiviseringar. Däremot pekar väldigt mycket på att elektrifiering kan bli den enskilt viktigaste åtgärden för att omställningen ska ske tillräckligt snabbt och i tillräcklig omfattning. Det finns dock ett antal viktiga omständigheter som kan utgöra hinder för en ökad elektrifiering och, därmed på sikt, äventyra de svenska klimatmålen. En omfattande elektrifiering av det slag som sannolikt krävs, och som analyseras i denna rapport, innebär en infrastrukturell kraftansträngning inte minst med avseende på utbyggnad av elnätsinfrastruktur och elproduktion. Ledtiderna för sådana satsningar kan av flera skäl bli mycket långdragna. Detta bidrar till ökade osäkerheter och riskerar leda till att projekt som syftar till minskade växthusgasutsläpp men som kräver ansenliga mängder el inte blir av. En genomgång av olika studier indikerar att den svenska elanvändningen kan komma att i princip fördubblas till 2050 givet att elektrifieringen blir omfattande inom industri och transporter. En omfattande elektrifiering är i grund och botten en önskvärd utveckling med tanke på klimatutmaningen. Men denna utveckling kommer också att fordra en bred samhällelig uppslutning för att bli lyckosam.
|
|
| 6. |
- Kjärstad, Jan, 1956, et al.
(författare)
-
Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland – linking short term actions to long term goals
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study analyzes pathways to meet EU, national and regional targets for CO2 emissions, energy efficiency and penetration of renewable energy in the Swedish part of the Kattegat-Skagerrak region (KASK-SE), i.e. more specifically in the counties of Västra Götaland (VGR) and Halland. Special focus is placed on four areas: The potential for energy savings in the building sector, energy savings and fuel shifting in the energy intensive industry, large-scale deployment of renewables in the electricity generation sector and greenhouse gas emission reductions in the transport sector. The energy savings are through the implementation of different energy efficiency measures.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Odenberger, Mikael, 1977, et al.
(författare)
-
Pathways for the North European electricity supply
- 2009
-
Ingår i: Energy Policy. - : Elsevier BV. - 0301-4215. ; 37:5, s. 1660-1677
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper investigates the development of the electricity-supply systems in Northern Europe(Germany, UK, Denmark, Finland, Sweden and Norway) until the year 2050. The focus is onthe response to an assumed common stringent CO2-reduction target and on the role of carbon captureand storage technologies (CCS). Special emphasis is put on turn-over in capital stock, timingof investments and the infrastructural implications of large-scale introduction of CCS. The analysis iscarried out through scenario analysis with the aid of a techno-economic model, in which a caseincluding CCS is compared to a case excluding this option. The phase out of the present capitalstock (power plants) is included from the Chalmers energy infrastructure databases, which givesinformation on present and planned power plants down to block level for plants exceeding 10MW netelectric power. Assuming technical lifetimes for these plants yield residual capacities in each year, herereferred to as the phase-out pattern. CCS technologies are assumed to become commercially availablein 2020.The age structure of the power plants indicate that full turn-over in capital stock will take severaldecades with the present generation capacities accounting for around 50% of generated electricity in2020. The results show that CO2 emission reductions of 20% and 60% by the years 2020 and 2050,respectively, relative to 1990, can be met at a marginal cost of abatement of about 25–40 h/ton CO2 overthe period studied if CCS is included as an option from 2020. At the same time the marginal cost ofgenerating electricity lies in the range 45–60 h/MWh. Excluding CCS raises the marginal cost ofabatement with about 10 h/ton CO2, whereas the marginal cost of electricity generation increases withroughly 5–10 h/MWh. The CO2 target by the year 2020 is met by implementation of renewableelectricity and fuel shifting from coal to gas. After 2020 CCS technologies constitute an attractive wayfor cost efficient and almost CO2-free base load. However, wide-spread application of CCS is aninfrastructural challenge with respect to implementing capture plants as well as building up acorresponding CO2 infrastructure for transportation and storage as well as in coal supply systems. Giventhe price assumptions applied, gas may not be competitive once CCS enters the system causing earlyretirements of such units or possibly stranded assets.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
