| 1. |
|
|
| 2. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Violence capital : On the framing and construction of a policy problem
- 2022
-
Ingår i: Violence: An International Journal. - : Sage Publications. - 2633-0024 .- 2633-0032. ; 3:2, s. 179-198
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Criminal law is directed at distinct individual actions and is therefore less suited for combating patterned, repeated, and collective actions. In an attempt to overcome such problems, the concept of violence capital was introduced in an amendment to the Swedish Criminal Code in 2016. The current study aims at initiating an academic debate and theory development regarding violence capital, through critical engagement with the empirical case of how the concept of violence capital was constructed when it was introduced in Swedish criminal policy and criminal law. The legal reform seems to mainly rest on the work of a specific group within the Swedish Council of Crime Prevention. Furthermore, violence capital comes across as a somewhat “slippery” concept without links to wider academic debates. The study highlights the fact that such a fundamental form of social action as violence has been absent in the academic line of thought regarding different forms of capital. Also, there is a gap between common sense ways of understanding patterns of violence and their cumulative effects and researcher models. As the concept seems to be largely unknown outside of the Swedish language media and policy debates, to be relevant to wider academic debates, the concept needs to be more clearly defined and theorized. Further developed, the concept of violence capital has the potential to shed light upon the process whereby individual acts may accumulate collective, transferable resources.
|
|
| 3. |
- Vainik, Anne-Lie, 1966-
(författare)
-
Fostran till rättskänsla
- 2016
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 23:2, s. 151-171
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Unwanted actions in Swedish compulsory schools, such as violent and threatening behaviour, occur among children, and school-related reports to the police concerning children under the age of criminal responsibility have increased. There are no specific regulations stating that the police must be contacted when a child hits or threatens other children in school. However, school staff are obliged to report concerns about children’s well-being to social services. In Swedish compulsory schools, it is usually the school principal who decides whether an incident should be reported to the police. In this article seventeen interviews with principals about their attitudes to school-related reports to the police are analysed, focusing on children aged 7–14 who subject other children to violent and threatening acts in school. If children under the age of 15 are alleged to have committed crimes, they are diverted from the justice system to the welfare system, i.e. the social services. In most cases a report to the police of a child under 15 suspected of crime leads to a referral by the police to the social services with concern for a child at risk. Results demonstrate that principals differ considerably in assessing which acts are to be regarded as suspected crimes and at what minimum age a report should be made to the police. This suggests that the same unwanted action can be met with completely different reactions from the adult world in different schools. Some principals said that they report incidents among minors to highlight their concern about the welfare of the suspected child, having previously repeatedly expressed concerns to social services and sometimes to parents, without seeing any measures taken to prevent the child from continuing to commit unwanted actions in school.
|
|
| 4. |
- Vainik, Anne-Lie, 1966-
(författare)
-
Mobbning, kränkning eller brott? : Konstruktioner och hantering av barns oönskade handlingar i den svenska grundskolan
- 2016
-
Ingår i: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift. - 0105-1121. ; 39:152, s. 59-72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Skolrelaterade polisanmälningar avseende barn under 15 år som misstänks för misshandel, olaga hot, ofredanden och förolämpningar har ökat i svenska grundskolor. Vid sådana handlingar finns flera anmälningsförfaranden som kan aktualiseras. Grundregeln är att ansvaret för att åtgärda och/eller kompensera för sådana handlingar läggs på vuxna. Polisanmälningar utgör ett undantag eftersom barnets eget ansvar då står i fokus. Brottsmisstänkta barn är i första hand ett ansvar för socialtjänsten och inte för rättsväsendet. Inom barndomsforskning ses barn sedan 1980-talet som sociala och kompetenta aktörer med egna rättigheter. I individualiserat samhälle anses den utvecklingen kunna riskera att avkräva barn skyldigheter i samma omfattning som rättigheter. Författaren analyserar skolrelaterade polisanmälningar avseende barn 7-14 år för åren 2000-2010. Resultatet visar att anmälningarna används som ett medel för att disciplinera barn och för att kommunicera mellan de sociala systemen skola – familj – socialtjänst. Bruket av polisanmälningarna riskerar att försena möjligheten för socialtjänsten att fullgöra sitt ansvar.
|
|
| 5. |
- Vainik, Anne-Lie, 1966-, et al.
(författare)
-
Police-reported school violence among children below the age of criminal responsibility in Sweden – signs of increased sensitivity and segregation?
- 2018
-
Ingår i: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. - : Taylor & Francis Group. - 1404-3858 .- 1651-2340. ; 19:1, s. 61-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since the 1980s in Sweden, children’s violent actions in schools have been reported to the police as criminal offences more frequently than before. This increasing trend is analysed against the background of a general increased cultural sensitivity to violence and slowly developing social changes that affect the propensity to report every form of violent incident to the police. This project analyses 1,239 police reports of assault, unlawful threat, molestation and insulting behaviour committed in schools by 7- to 14-year olds in ten municipalities in the Stockholm area. The time period studied is from 2000 to 2010. Regression analysis shows systematic differences among schools in different areas and social contexts. Average merit ratings, which are a measure of the educational quality of schools, explain most of the variance and correlate negatively with reported incidents. There are also significant differences among municipalities and school forms in terms of police reports. So-called resource schools, which are designed to serve children with special needs, report extremely high numbers of incidents per child. Reporting seems to have been routinised in many schools, including resource schools. Our results can be interpreted as suggesting that increased cultural sensitivity generates a bias against children in less affluent contexts. © 2017 The Scandinavian Research Council for Criminology.
|
|
| 6. |
- Vainik, Anne-Lie, 1966-, et al.
(författare)
-
Skarpnäckslyftet : ”Såna här levnadsgrejer, jobb, boende… bra grejer”: Om trygghetsskapande arbete genom lokal samverkan mellan kommun, polis, frivilligorganisationer, bostadsbolag och ungdomar i stadsdelen Skarpnäck
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten innehåller en processutvärdering av projekt Skarpnäckslyftet. Projektet har som syfte att genom samverkan mellan, privata, kommunala och statliga aktörer komma till rätta med allmänhetens upplevda otrygghet som relaterats till sysslolösa ungdomar i stadsdelen Skarpnäck i Stockholm. Projektets huvudsakliga målsättning är att öka känslan av trygghet för boende i området genom att verka stödjande för ungdomar och deras familjer. Ersta Sköndal högskola fick uppdraget att utvärdera projektet våren 2011 och avrapportering skedde hösten 2011. Uppdragsgivarna är dels Skarpnäcks stadsdelförvaltning och dels Stockholms stads utvecklingsenhet. Det övergripande syftet med den här formativa halvtidsutvärderingen har varit att stödja den fortsatta utvecklingen av Skarpnäckslyftet genom att definiera vad som görs och hur det görs.Utvärderingen innefattar även jämförelser mellan Skarpnäckslyftet och stadsdelen Spånga Tenstas modell för samverkan när barn riskerar att utvecklas ogynnsamt, SamtidigtFörst. En jämförelse görs även mellan Skarpnäckslyftet och intentionerna för samverkan mellan myndigheter i regeringens förslag om sociala insatsgrupper (SOU 2010:15). Förutom att definiera projekt Skarpnäckslyftet tar rapporten upp ett flertal teoetiska aspekter av och förutsättningar för samverkan mellan människobehandlande organisationer så som socialtjänst, polis, skola, stiftelser och frivilligorganisationer när barn och unga på olika sätt riskerar att fara illa.
|
|
| 7. |
- Vainik, Anne-Lie, 1966-
(författare)
-
Ungdomar och brott : I juridiken och praktiken
- 2008
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hur reagerar samhället när ungdomar begår brott? Vilken hjälp kan ungdomar få när de blir utsatta för brott? Socionomen Anne-Lie Vainik går igenom de viktigaste lagarna och reglerna som man bör känna till om man arbetar professionellt med ungdomar eller är engagerad i deras liv på annat sätt.Ungdomar och brott - i juridiken och praktiken passar alla som vill bättra på sina kunskaper om rättsväsendet och socialtjänsten och få en bild av hur vårt samhälle fungerar i praktiken när ungdomar begår eller blir utsatta för brott.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Vainik, Anne-Lie, 1966-
(författare)
-
Utsatt för brott
- 2009. - 2
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det här häftet är skrivet till dig som är ung och som har haft oturen att bli utsatt för brott. Oro och frågor kan snurra runt i huvudet efter en sådan händelse. Det är till exempel vanligt att gå och fundera på om man ska göra en polisanmälan och vad som kan hända då. Blir du sedan kallad till polisförhör kan du få frågor som gör dig förvirrad. Hur var det? Slog gärningsmannen med höger eller vänster hand? Detaljer som du kanske tycker är ganska oviktiga men som för polisen, åklagaren och domstolen är mycket viktiga. I den bästa av världar slipper vi att bli utsatta för något brott, men om olyckan varit framme kan det vara bra att veta något om vad du har att vänta dig av alla inblandade myndigheter, varför dom gör som dom gör och i vilken ordning allt sker. Efter att du läst det här häftet kommer du att känna dig säkrare inför ett förhör hos polisen eller en huvudförhandling i domstol.
|
|
