| 1. |
- Johansson, Charlotta, et al.
(författare)
-
Planering och utformning för ett ökat gående : Litteraturstudie, expertseminarium och trafik- och stadsplanerares syn på utemiljöns förutsättningar för gångtrafik
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverket (The Swedish Transport Administration) provides funding for the project"Traffic Planning to Support Increased Walking – Systematic Improvement of Conditions forTravelling by Foot ". The project studies how pedestrians choose their route, why somephenomena become obstacles/are perceived as risky or, on the contrary, encourage walking.This report, the first in the project, includes a literature review, interviews with traffic andurban planners in local government, and an expert seminar. The findings of the three studieswill then serve as a basis for further work.Interviews of local government contacts and the expert seminar are considered to be verysuccessful working methods to find out about the opinions and experience of those currentlyworking with walking-related issues. All participants have been willing to assist and to sharetheir work and experience and were aware of the role of walking in the overall transportsystem, and its part in a sustainable transport system.The study has led to the conclusion that the concepts choice of means of transport – choice ofroute –built environment (for pedestrians) have been shown to be key in the sphere ofplanning for pedestrians and walking as a mode of transport. It is also of key importance topromote walking as a mode of transport where there are positive effects on health.Society needs to give greater scope to walking-related issues and to establish the idea ofpedestrian traffic as a norm, thereby raising its status. This work also includes defining therelevant actors relating to walking-related issues.It is also of interest to make an assessment of the groups which it is easiest to encourage towalk, and to investigate and describe the difference between everyday travel for a specificpurpose, to work and school, and walking for recreation and exercise in order to be better ableto improve planning for walking as a mode of transport.There is insufficient data to describe and quantify walking and there is a lack of methods tomeasure walking. The knowledge of town planning, which is still at a general level regardingthe network and the density of the pedestrian network, should also be highlighted.The overall conclusion is that it is important to demonstrate the importance of walking, andthat walking as a mode of transport should be a normative component of planning.
|
|
| 2. |
- Hallgrimsdottir, Berglind, et al.
(författare)
-
Implementation of accessibility policy in municipal transport planning : Progression and regression in Sweden between 2004 and 2014
- 2016
-
Ingår i: Transport Policy. - : Elsevier BV. - 0967-070X. ; 49, s. 196-205
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Practitioners and transport planners should be aware of the different policies in transport planning and laws and regulations in relation to them. Nevertheless, research has shown that implementation of transport policies, whatever their focus may be, does not always result in them being employed in the daily transport planning. In Sweden, accessibility policy has a long tradition but gained increased interest in 1999 with an action plan which aimed at ensuring participation of all people with all kinds of disabilities. The overall aim of this study was to investigate how accessibility policy for older people and people with disabilities in the outdoor environment has been implemented in the daily transport planning and how it has progressed/regressed over time. The results in this paper are based on longitudinal data from questionnaire sent out to all municipalities in Sweden in 2004 and 2014. The results indicate that it has become more established to consider accessibility in transportation planning. However, the results also show that there are still some considerable differences between the municipalities regarding their level of implemented accessibility policy. Also, the municipal transport planners seem to be less aware of the legislative directives and recommendations in 2014 than in 2004. Overall, there is need for improved knowledge and awareness of accessibility issues among all actors involved in municipal planning and a need for a more effective and systematic approach when planning and designing outdoor environments for all.
|
|
| 3. |
- Holmberg, Bengt, et al.
(författare)
-
Tillgänglighet, trygghet och andra subjektiva aspekter
- 2008
-
Ingår i: Trafiken i den hållbara staden. - 9789144053011 ; 1, s. 55-84
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken behandlar grunderna för planering och utformning av ett hållbart trafiksystem. Den beskriver först kort trafikens uppkomst, omfattning och betydelse. Därefter behandlas hur trafiken planeras, olika färdmedels egenskaper och vilka effekter trafiken medför. Miljö- och säkerhetseffekter av trafik behandlas specifikt.
|
|
| 4. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Hur överförs nationella miljömål till lokala beslut i transport- och samhällsplaneringen?
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Stafetten, som finansierats av Naturvårdsverket, har studerat miljömål på nationell, regional och lokal nivå, deras roll för transportplaneringen, och vad som kan göras för att målen ska få större genomslag. Deltagande organisationer är IVL Svenska Miljöinstituten, Trivector Traffic och Lund universitet. I denna rapport beskrivs hur miljömålen överförs till lokala beslut i den regionala transportplaneringen och i den kommunala samhällsplaneringen.
|
|
| 5. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temat för det här forskningsprojektet är hur de transportpolitiska målen kan nås i landsbygder: att säkerställa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet i hela landet för alla invånare oberoende av kön, ålder, etnicitet etc. I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Det tvååriga projektet (2022–2023) har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut.Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare på nationell, regional och kommunal nivå och fokusgrupper har genomförts med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapande workshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och pendlare (företrädesvis med lägre inkomst), som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter:Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas.Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen.Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik.Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tidtabelljusteringar etc.Flera av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt för att organisera olika verksamheter. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken. Det är uppenbart att kollektivtrafiken har en central roll för att upprätthålla tillgängligheten för de studerade grupperna. Kostnaderna begränsar möjligheterna att utöka den traditionella kollektivtrafiken, men ur ett samhällsperspektiv kan det finnas anledning att omfördela resurser från stadstrafik till landsbygdstrafik, eftersom landsbygdstrafiken ökar den absoluta tillgängligheten för de som berörs medan stadstrafiken sällan är det enda alternativet för de som använder den. Även om man efterfrågar ett ökat turutbud finns också en stor potential i att öka kollektivtrafikens tillförlitlighet, inte minst för den anropsstyrda trafiken som används mycket lite idag. Även små justeringar i information, tidtabell, skyltning etc. kan förbättra kvaliteten i befintlig kollektivtrafik utan några stora extra kostnader. En annan tydlig slutsats av analysen av intervjuer och samskapandeworkshopar är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta efterfrågas av de offentliga aktörerna själva, och på vissa håll har steg börjats ta mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper.
|
|
| 6. |
- Malm, Sara, et al.
(författare)
-
Trafiksäkerhetslyftet : ett verktyg för att bredda och systematisera kommuners trafiksäkerhetsarbete
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 256-257
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommunernas insatser är viktiga för trafiksäkerhetsutvecklingen, inte minst för att minska antalet allvarligt skadade gående och cyklister. SKR har nyligen lanserat ett nytt verktyg, Trafiksäkerhetslyftet, som ska stötta kommunerna i deras trafiksäkerhetsarbete. Verktyget är en omarbetning av den tidigare trafiksäkerhetsrevisionen som togs fram av dåvarande SKL. Trafiksäkerhetslyftet är ett verktyg som ger stöd för ett mer systematiskt trafiksäkerhetsarbete i kommuner och för en trafiksäkerhetsutveckling på lokal nivå i riktning mot Nollvisionen och i linje med Agenda 2030. Stöd ges för alla de påverkansmöjligheter som kommuner har: som väghållare och planerare, kravställare, upphandlare samt påverkare. Trafiksäkerhetslyftet är utformat för att passa både små och stora kommuner och för att kunna genomföras i större eller mindre omfattning, baserat på den aktuella kommunens behov och förutsättningar. Trafiksäkerhetslyftet har tagits fram med utgångspunkt i en förstudie där kommuners utmaningar och behov har undersökts, följd av tre fallstudier i kommuner som genomfört trafiksäkerhetsrevisioner. Arbetet har utförts av Trivector Traffic AB på uppdrag åt SKR, och tillsammans med Trafikverket och representanter från ett antal kommuner.Trafiksäkerhetslyftet består av tre huvudsakliga delar: ett formulär för självbedömning av trafiksäkerhetsarbetet, en dialogbaserad genomförandeprocess samt åtta tematiska fördjupningar. De åtta temana i Trafiksäkerhetslyftet är följande:Organisation, styrning och samverkanTrafiksäkerhet i fysisk planeringTrafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och trafikregleringDrift och underhållTrafiksäkerhet i byggskedeResor i tjänsten och egna transporterTrafiksäkerhet i inköp och upphandlingPåverkansåtgärderStor valfrihet ges i hur verktyget används. Det är möjligt att endast använda formuläret för självbedömning –eller att gå direkt till en av temafördjupningarna. Rekommendationen är dock att genomföra Trafiksäkerhetslyftet i dialog med berörda tjänstepersoner och beslutsfattare då det främjar förankring och fortsatt arbete. Tanken är att Trafiksäkerhetslyftet ska hjälpa kommuner att identifiera prioriterade förbättringsaktiviteter utifrån sina styrkor och svagheter. Ambitionen är också att hjälpa kommuner att komma igång och att visa på användbart stöd för fortsatt arbete.
|
|
| 7. |
- Meltzer, Helle Margrete, et al.
(författare)
-
Enhancing Human Biomonitoring Studies through Linkage to Administrative Registers–Status in Europe
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 19:9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Record linkage of human biomonitoring (HBM) survey data with administrative register data can be used to enhance available datasets and complement the possible shortcomings of both data sources. Through record linkage, valuable information on medical history (diagnosed diseases, medication use, etc.) and follow-up information on health and vital status for established cohorts can be obtained. In this study, we investigated the availability of health registers in different EU Member States and EEA countries and assessed whether they could be linked to HBM studies. We found that the availability of administrative health registers varied substantially between European countries as well as the availability of unique personal identifiers that would facilitate record linkage. General protocols for record linkage were similar in all countries with ethical and data protections approval, informed consent, approval by administrative register owner, and linkage conducted by the register owner. Record linkage enabled cross-sectional survey data to be used as cohort study data with available follow-up and health endpoints. This can be used for extensive exposure-health effect association analysis. Our study showed that this is possible for many, but not all European countries.
|
|
| 8. |
- Robertson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Hållbara turistresor inom Sverige : hinder och möjligheter för resor med tåg och buss
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie har varit att analysera förutsättningarna för att överföra resande från egen bil till främst allmänna kommunikationer såsom tåg och buss till, från och inom olika turistresmål i Sverige. Målet har varit att ta fram ett underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla hållbara turistresor. Studien har omfattat en analys av möjligheter att resa med allmänna kommunikationer, restider och reskostnader, intervjuer av turister och andra aktörer och en åtgärdsanalys, samt utmynnar i ett översiktligt underlag för planering av hållbara turistresor. Möjligheterna att resa med allmänna kommunikationer, restider och reskostnader till, från och inom tre sommarresmål (Astrid Lindgrens värld, Glasriket, Öland) och två vinterresmål (Åre, Funäsdalen) har analyserats för tre olika turistkategorier (barnfamilj, par, fyra vuxna). Detta visade att det sammantaget är möjligt att resa till de studerade resmålen utan egen bil. Förutsättningarna för kollektiva alternativ skiljer sig dock kraftigt åt mellan de olika resmålen. När det gäller restider med tåg eller buss i jämförelse med att resa med egen bil är skillnaderna inte så stora för flertalet kombinationer av avreseorter och resmål. I några fall när avreseorten är en mindre ort och resmålet inte är beläget utmed en större järnväg kan en resa med tåg och/eller buss dock bli både lång och kräva många byten, och därmed knappast vara ett alternativ till resa med egen bil. Den totala reskostnaden för att resa med tåg eller buss är i så gott som alla fall någorlunda i nivå med egen bil men kan också vara betydlig högre. Reskostnaden med allmänna kommunikationer blir dessutom högre relativt resa med egen bil om fler reser tillsammans varför kostnaden kan ses som ett hinder. Resmöjligheterna inom de olika resmålen framstår som det största hindret för att fler ska välja att resa med allmänna kommunikationer till och från turistresmål, i synnerhet sommartid då resbehovet generellt sett dessutom är större. Möjligheterna att resa inom resmålen varierar kraftigt, men är bättre inom vinterresmålen. I Åre fungerar skidbussen till exempel bra för förflyttningar mellan de olika skidanläggningarna. Turisternas syn på att resa med allmänna kommunikationer är betydligt mer positiv avseende resor till vinterresmål än sommarresmål, vilket till stor del kan förklaras av det mindre resbehovet inom vinterresmålen. När det gäller barnfamiljer framkom åsikten att det är svårt att få småbarnsfamiljerna att resa med allmänna kommunikationer av flera olika skäl varav hantering av packning är en viktig fråga. Många anser också att det behöver bli lättare att hitta information om och att boka resor med allmänna kommunikationer. Paketresor lyftes fram som ett intressant alternativ. Många upplevde det som ett problem att söka information avseende resans olika komponenter såsom boende, resor, transfer, liftkort m.m. och skulle uppskatta en service där allt fanns samlat på ett ställe. Att det inte enkelt går att få en överblick över prisbilden både för resa och boende tycks också vara en försvårande faktor. Förslag framkom också om att ett sätt att locka till att resa med allmänna kommunikationer är att lyfta fram de mervärden som det innebär.
|
|
| 9. |
- Selander, Helena, et al.
(författare)
-
Säker mobilitet på cykel för ett hållbart åldrande
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är en stor variation bland äldre cyklister avseende deras funktionsförmåga. Det som påverkar cykling är inte bara ålder utan även den egna fysiken (exempelvis muskelstyrka, rörlighet och balans) samt vanan att cykla. Syftet med projektet var att bidra till ökad och säker cykling bland äldre. Totalt deltog 21 personer (12 kvinnor, 9 män) i åldrarna 67-81 år (medelålder 74 år). Deltagarna fick provcykla tre sorters cyklar; en vanlig damcykel, en elcykel och en elmanövrerad trehjuling. Med hjälp av ett antal olika övningar fick deltagarna testa och utvärdera cyklarnas funktion och stabilitet i olika hastigheter, exempelvis hur lätt/svårt det var att stiga på/av cyklarna, hålla balansen eller att cykla med en tyngre last. Den 2-hjuliga elcykeln och den konventionella cykeln var lika ur prestationssynpunkt på alla områden som undersöktes. Den 3-hjuliga elcykeln fick genomgående sämre omdömen. Förutom cykelövningarna intervjuades deltagarna för att diskutera cykling generellt och vilka barriärer som finns för att öka cyklingen samt vad som krävs för att cykling ska kännas säker. Flera av de mer vana cyklisterna som var uppemot 80 år upplevde inga problem alls vare sig med balans, svårigheter att stiga av och på cykeln, eller trafiksituationen. Andra hade anpassat sin cykling genom att gå över till damcykel, elcykel eller undvek att cykla i stadsmiljö. Alla var överens om att cykling bidrar till fysisk aktivitet och bättre folkhälsa. Deltagarna uppskattade framför allt elcykeln, som ett bra komplement till bilkörning; med elmotor skulle det underlätta att få med sig matvaror och annat till/från hemmet.
|
|
| 10. |
- Wennberg, Hanna, et al.
(författare)
-
Accessibility in practise with a focus on older pedestrians
- 2007
-
Ingår i: 11th International Conference on Mobility and Transport for Elderly and Disabled Persons (TRANSED).
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Accessibility throughout society has been gaining interest at the international as well as the national level. According to Swedish legislation, public environments should be accessible to all citizens by the year 2010. This paper focuses on older pedestrians, and aims at investigating how accessibility is dealt with and carried out in the municipal process of traffic planning: “accessibility in practice”. The paper also examines factors influencing attitudes towards accessibility issues among municipal politicians and employees. A postal questionnaire was sent to all the municipalities in Sweden (N=290) including questions about policies and funding for accessibility issues, efforts implemented for older road users, knowledge and usage of directives/recommendations and attitudes among municipal politicians and employees. The results show that there is a large variation in the extent of “accessibility in practice” among Swedish municipalities. Larger municipalities, i.e. with respect to the number of inhabitants, have accomplished more within the field. Statistical analysis shows that municipalities that have a plan for accessibility report more positive attitudes towards accessibility issues among municipal politicians and employees. Accessibility has become increasingly important in Sweden since the accessibility legislation came into force, even though a great deal remains to be done.
|
|
