| 1. |
|
|
| 2. |
- Axberg, Ulf, 1961, et al.
(författare)
-
The Development of a Systemic School-Based Intervention: Marte Meo and Coordination Meetings
- 2006
-
Ingår i: Family Process. - : Wiley. - 0014-7370 .- 1545-5300. ; 45:3, s. 375-387
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Antisocial behavior is often persistent, and in addition to causing suffering to children and their families, it also poses considerable costs for society. Children who display externalizing behavior in their early years run a high risk of having severe problems later in life. There is a need for treatment methods that may be used in various settings because these children constitute a group that is hard to reach with conventional treatment methods. In addition, the dropout rate from ordinary treatment is often high. In the present study, a systemic school-based model for early detection and intervention among 412-year-old children who displayed externalizing behavior problems was developed and examined in a nonrandomized study in the county of Skaraborg in Sweden. The intervention was collaborative and included a combination of the Marte Meo model and coordination meetings based on systemic theory and practice. Treatment effects in the group who had received the intervention were compared with a group who had received treatment as usual in their ordinary school setting. Assessments were carried out before, and 2 years after, the intervention. For the intervention group (N=33), there was a significant decrease in the childrens reported symptoms in school and in the home. No decrease in externalizing behavior was found in the comparison group (N=16). There were no dropouts in the intervention group after the intervention had begun. The results are promising; the study demonstrates that it is possible to work effectively with many children who display externalizing behavior problems in a nonclinical setting.
|
|
| 3. |
- Balldin, Stina, et al.
(författare)
-
Marte Meo and Coordination Meetings (MAC): A Systemic School-Based Video Feedback Intervention - A Randomised Controlled Trial
- 2019
-
Ingår i: Child and Adolescent Social Work Journal. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1573-2797 .- 0738-0151. ; 36:5, s. 537-548
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Children displaying early disruptive behaviour problems (DBP) in school are at risk for severe long-term problems. This study evaluated and compared a systemic school-based intervention, Marte Meo and Coordination meetings (MAC) with service as usual (SAU) in a randomised controlled trial. The teachers’ and parents’ ratings were collected before and after intervention. Target group were children aged 3–12 years that displayed DBPs in school (N=99). MAC programme was more effective than SAU in reducing DBPs among school children based on teachers’ reports (dppc2 .30–.38), whereas the effect was equal according to parents’ reports. It is possible to achieve changes in children’s DBPs in a school setting. Advantages of MAC might be explained by a clear target for change enhancing children’s development in school, but might also be explained by shortcomings in SAU, which seems to generate more services and personnel.
|
|
| 4. |
- Balldin, Stina, et al.
(författare)
-
Video feedback combined with coordination meetings in school to reduce early disruptive behaviour problems (DBP)—A 1-year follow-up randomised controlled trial
- 2021
-
Ingår i: Acta Paediatrica Scandinavica. - : Wiley. - 1651-2227 .- 0803-5253. ; 110:12, s. 3284-3293
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: To compare long-term effects of a systemic school-based intervention, Marte Meo and Coordination Meetings (MAC), targeting 3- to 12-year-old children display- ing disruptive behaviour problems (DBP) in preschool or school, and service as usual (SAU). In addition, to examine whether social status (SS) affected the outcomes. Methods: In a randomised controlled design, teachers' and parents' ratings of 99 chil- dren's DBPs and mental health were collected before intervention and 1 year after post-test.Results: A significant time effect in school was found in both interventions, notably larger than at post-test in an earlier study. There was no difference between groups, SAU catching up with MAC. From teachers' reports, 53–70% of the children showed a positive change. SS did not affect the outcomes.Conclusion: School provides an already established setting to detect and intervene when young children begin to display DBP. Even if a long-term positive change in MAC did show more rapidly than in SAU, both interventions were equivalent for children from diverse social backgrounds.
|
|
| 5. |
- Balldin, Stina, et al.
(författare)
-
Video Feedback Intervention With Children: A Systematic review
- 2018
-
Ingår i: Research on Social Work Practice. - : SAGE Publications. - 1049-7315 .- 1552-7581. ; 28:6, s. 682-695
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Present a systematic analysis of the outcome research concerning video feedback (VF) programs. Method: Twenty- nine studies published between 1990 and 2014 were examined. They focused on children 0–12 years old and had at least one control group. Results: VF programs were similar in design, with interventions focusing on parental and child behavior, parental sensitivity and attachment. In 41% of the measurements, the program effects were moderate or large in favor of the intervention groups, particularly regarding maternal sensitivity and children’s behavior. Components of the VF programs were also examined. Two general problems emerged: lack of transparency/specificity of many programs with respect to the components, and het- erogeneity among instruments used for measurement. Conclusions: Future research should focus on articulating intervention components and a standardized approach to measurement. This would facilitate comparisons of approaches and increase the possibility of implementing VF programs with fidelity in different professional settings.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bergström, Martin, et al.
(författare)
-
Behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – Treatment Foster Care Oregon. En systematisk översikt och utvärdering inklusive ekonomiska och etiska aspekter
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varje år placeras ungefär 2 000 ungdomar på institution på grund av allvarliga beteendeproblem. Ungdomarna placeras då antingen på särskilda ungdomshem eller på kommunala eller privata Hem för vård eller boende (HVB). En alternativ placering för dessa ungdomar är i en så kallad behandlingsfamilj. Det är en tidsbegränsad insats där utbildade familjehemsföräldrar tillsammans med ett team bedriver behandling. En version av behandlingsfamilj är Treatment Foster Care Oregon (TFCO). TFCO finns i begränsad omfattning i Sverige sedan början av 2000-talet. Slutsatser När ungdomar med allvarliga beteendeproblem placeras i TFCO, leder detta troligtvis till mindre fortsatt kriminalitet och färre placeringar på låst avdelning än när ungdomarna placeras på institution. Det är också möjligt att TFCO leder till färre kriminella kamrater, mindre användning av narkotika och bättre psykisk hälsa, än vid placering på institution. TFCO kostar i genomsnitt mindre än placering på särskilda ungdomshem och något mer än på HVB, om man räknar med att vårdtiderna är desamma. Väger man in antaganden om långsiktiga effekter är TFCO kostnadsbesparande för samhället jämfört med placering på särskilda ungdomshem eller HVB. Idag får cirka 30–40 ungdomar i Sverige årligen tillgång till TFCO. Om fler ska få tillgång måste fler behandlingsteam inrättas, vilket kortsiktigt medför kostnader för utbildning och certifiering. behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – treatment foster care oregon Alternativet till behandlingsfamiljer är institutionsvård som ofta kompletteras med olika behandlingsmetoder. Kunskapen om metodernas nytta och risker är bristfällig eftersom det saknas studier. Ur ett etiskt perspektiv är det angeläget att få tillförlitlig kunskap om för- och nackdelar med de övriga kompletterande behandlingar som används.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bergström, Martin, et al.
(författare)
-
Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn: En systematisk litteraturöversikt och utvärdering av ekonomiska, samhälleliga och etiska aspekter.
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn i utsatta situationer kan under kortare eller längre perioder behöva place- ras i en annan familj. Bland barn som växer upp i familjehem är det vanligare med psykisk och fysisk ohälsa. Det är därför viktigt att veta om stödinsatser till barn och familjehemsföräldrar kan hjälpa barnen. Slutsatser X Insatser till familjehemsplacerade barn och familjehemsföräldrar kan för- bättra barnens psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning går det inte att avgöra vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma. X För följande tre specifika insatser finns något säkrare kunskap om effekter: • Attachment and Biobehavioral Catch-up är en utbildning för familje- hemsföräldrar som kan minska vissa psykiska symtom hos barnen • Föräldradelen av programmet Incredible Years kan minska barns beteendeproblem och öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen • Take Charge är en specialpedagogisk insats till ungdomar som kan förbättra deras självbestämmande, utbildningsgång och möjligheter till arbete. X Ingen av de insatser som används i Sverige har utvärderats i en studie. I Sverige läggs tonvikten på att utreda familjers lämplighet och att utbilda dem. Att erbjuda stödinsatser till barn eller familjehemsföräldrar under barnens placering är mindre vanligt. Personer som har växt upp i familje- hem, deras föräldrar och familjehemsföräldrar efterlyser stöd till barn och familjehem under placeringen. X Det behövs forskning som undersöker effekten av insatser inom familje- hemsvård. Samtliga insatser som identifierades i litteraturöversikten bör rimligtvis kunna användas i Sverige men deras effekter behöver följas upp och utvärderas i en svensk kontext. De insatser som redan förekommer i Sverige behöver också utvärderas och undersökas vetenskapligt. Det behövs även studier som belyser kostnadseffektivitet i insatser för svenska förhållanden. Bakgrund och syfte Mellan 3 och 4 procent av alla barn i Sverige placeras någon gång i ett familje- hem eller på en institution. Under sitt liv har dessa barn en förhöjd risk för suicid, psykisk och fysisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och behov av långvarigt försörjningsstöd. Syftet med denna rapport är att granska och sammanställa det vetenskapliga underlaget för stödinsatser till barn i familjehem och till familje- hemsföräldrar för att minska dessa risker. Metod Den systematiska utvärderingen genomfördes i enlighet med SBU:s metodik. Studierna skulle behandla insatser som utvärderats i kontrollerade studier med hög eller medelhög studiekvalitet. Studierna skulle vara publicerade mellan åren 1990 och 2017 och inkludera minst 40 personer. Uppföljningstiden skulle vara minst tre månader för barn två år eller äldre, och minst en månad för barn yngre än två år. Studier uteslöts om jämförelsegruppen utgjordes av grupp- boende eller om den till stor del bestod av barn som var placerade i släkting- hem. Den systematiska utvärderingen inkluderar även ekonomiska aspekter, en inventering av vilka insatser som används i Sverige, erfarenheter från brukar- organisationer samt en etisk analys. Resultat Effekter av insatser Sammanlagt granskades 5 298 artikelsammanfattningar. Relevans- och kvali- tetsgranskningen identifierade 23 studier av 18 insatser som motsvarade våra kriterier. Sammantaget visar de 23 studierna att det går att påverka familje- hemsplacerade barns psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning ger resultaten inte entydiga svar på vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma. För tre av insatserna finns ett begränsat vetenskapligt stöd för att de har effekt: Attachment and Biobehavioral Catch-up kan förbättra barns psykiska hälsa (t.ex. minskad stress); Take Charge kan förbättra barns förmåga till självbestäm- mande samt sociala situation (t.ex. fullföljd utbildning) och Incredible Years kan öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen och minska barnens beteendeproblem. Effekterna av de övriga 15 insatserna går inte att bedöma eftersom de endast utvärderats i en studie vardera. Det saknas helt studier som belyser barns tandhälsa och förebyggande av ton- årsgraviditeter. Det saknas också studier av eventuella skadliga eller oönskade effekter av insatserna. Praxisundersökning En enkät skickades ut till ett slumpvis urval kommuner (svar från 80 av 106) och samtliga enskilda företag som arbetar på kommuners uppdrag (svar från 34 av 38). Enkäten identifierade 30 insatser. Ingen av insatserna återfinns i littera- turöversikten. Det framkom bland annat att insatserna fokuserar på bedömning av lämplighet av familjehemsföräldrar och på allmän utbildning av dem före barnen placeras. Det var mindre vanligt med stöd till barn eller familjehems- föräldrar under placeringen. Att döma av de insatser som används saknas kon- sensus om vilka insatser som uppfattas som effektiva. Kostnadseffektivitet Totalt granskades 2 120 artikelsammanfattningar. Två relevanta artiklar hittades men ingen uppfyllde SBU:s krav på kvalitet i den ekonomiska utvärderingen. Studiernas resultat går inte att överföra till svenska förhållanden. Brukar- och anhörigperspektiv Fyra organisationer som företräder barn med erfarenhet av familjehemsvård, deras föräldrar samt familjehemsföräldrar besvarade enkäter eller intervjuades. De efterlyser mer stöd utöver själva placeringen. Dessutom önskar familjehems- föräldrar bättre kunskap om barnets behov vid placeringen och ursprungsför- äldrarna efterlyser stöd för att få vara delaktiga i sina barns liv. sammanfattning och slutsatser 9 insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn Etiska och sociala aspekter När samhället övertar ansvaret för barns vårdnad så finns en särskild skyldighet att tillgodose barnens bästa. Att samhället inte alltid tagit sitt ansvar visar bland annat den så kallade Vanvårdsutredningen (SOU 2011:61). Ett problem är bristen på vetenskaplig kunskap om insatsers för- och nackdelar vilket äventyrar barns rättigheter. Ett annat problem är bristande dokumentation och uppfölj- ning av de insatser som används. Diskussion Vi bedömer att insatserna från litteraturöversikten kan användas i svensk familjehemsvård med överförbara resultat för barnen. Om beslut fattas att införa nya insatser bör man vara uppmärksam på att många kommuner är små med få placerade barn, vilket kan skapa problem med att upprätthålla tillräcklig kompetens. De som arbetar i familjehemsvården är många gånger ovana vid den systematik som insatserna kräver. Även med ökad tillgång på vetenskaplig kunskap om insatsers effekter behövs rutiner för att på ett ordnat sätt införa, vidmakthålla och utmönstra insatser inom familjehemsvården. Detta kan ske genom lokal uppföljning där både positiva och negativa effekter följs upp syste- matiskt och dokumenteras. I förlängningen ger det möjlighet till uppbyggnad av kvalitetsregister. Framtida forskning bör inriktas på att undersöka nyttan av de insatser som används idag eller som kan komma att införas.
|
|
| 10. |
- Bergström, Martin, et al.
(författare)
-
Interventions in Foster Family Care: A Systematic Review
- 2020
-
Ingår i: Research on social work practice. - : SAGE Publications. - 1049-7315 .- 1552-7581. ; 30:1, s. 3-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Foster family care is associated with adverse short- and long-term consequences for the child. A systematic review was conducted on interventions for foster children and foster careers. Method: A comprehensive search process was used to find eligible interventions evaluated in randomized controlled trials or quasi-experimental studies. The quality of studies was assessed with GRADE, and effects were synthesized using meta-analytic methods. Results: In all, 28 publications of 18 interventions, including 5,357 children, were identified. Only three specific interventions had sufficient confidence of evidence. No study had examined tools for foster parent selection nor had evaluated preservice programs related to outcomes. Discussion: These analyses provide new insights and hope into the field of systematic interventions in foster care. The overall results indicate that it is possible to improve eight outcomes but cannot point out which programs are superior. Ethically, social care organizations should systematically collect knowledge about effects and side effects.
|
|
