| 1. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 2. |
- Aronsson, Mora, et al.
(författare)
-
Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv : Resultat från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har en variationsrik natur med storslagen fjällmiljö, myllrande våtmarker, vattendrag och sjöar, kust och hav, skogar och odlingslandskap, alla med ett rikt växt och djurliv. Den här fantastiska biologiska mångfalden tas ofta för given och ibland som en lyx, men oavsett vilket är det en förutsättning för vår överlevnad.2019 rapporterade Sverige statusen till EU för perioden 2013–2018 för de naturtyper och arter i Sverige som är listade i art- och habitatdirektivet. Den berättar att 20 procent av naturtyperna och 40 procent av arterna mår bra. Den biologiska mångfalden är hårt trängd i såväl Sverige som i andra EU-länder.Den här rapporten sammanfattar Sveriges rapportering och innehåller beskrivningar av status för naturtyper och arter, påverkan, hot och trender. Rapporten ger kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige med hjälp av de arter och naturtyper som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv.Rapporten visar hur naturmiljöerna i Sverige förändas, och sammanfattar den senaste kunskapen om vilka faktorer som driver dessa förändringar. Även exempel på hur vi genom restaurerings- och skötselåtgärder kan hejda förlusten av biologisk mångfald tas upp.
|
|
| 3. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 : Resursöversikt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Totalt redovisas underlag och råd för 48 fisk- och skaldjursarter.De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Guillemette, Francois, et al.
(författare)
-
Preferential sequestration of terrestrial organic matter in boreal lake sediments
- 2017
-
Ingår i: Journal of Geophysical Research - Biogeosciences. - : AMER GEOPHYSICAL UNION. - 2169-8953 .- 2169-8961. ; 122:4, s. 863-874
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The molecular composition and origin has recently been demonstrated to play a critical role in the persistence of organic matter in lake water, but it is unclear to what degree chemical attributes and sources may also control settling and burial of organic matter in lake sediments. Here we compared the annual contribution of allochthonous and autochthonous sources to the organic matter settling in the water column and present in the sediments of 12 boreal lakes. We used the fluorescence properties and elemental composition of the organic matter to trace its origin and found a consistent pattern of increasing contribution of terrestrial compounds in the sediments as compared to the settling matter, with an annual average allochthony of similar to 87% and similar to 57%, respectively. Seasonal data revealed a predominance of in-lake-produced compounds sinking in the water column in summer. Yet only a slight concurrent decrease in the contribution of terrestrial C to lake sediments was observed during the same period, and sediment allochthony increased again to high levels in autumn. Our results reveal a preferential preservation of allochthonous matter in the sediments and highlight the role of lakes as sequesters of organic carbon primarily originating from the surrounding landscape.
|
|
| 6. |
- Kothawala, Dolly N., et al.
(författare)
-
Selective loss and preservation of lake water dissolved organic matter fluorescenceduring long-term dark incubations
- 2012
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 433, s. 238-246
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The biogeochemical processing of dissolved organic matter (DOM) in inland waters is inherently related to its molecular structure and ecological function. Controlled bioassays are a valuable tool to analyze these relationships, but are seldom conducted and compared at temporal scales that typically prevail in natural inland waters. Here we incubated water from six boreal lakes in the dark and examined changes to the initial fluorescence and absorbance after 3.5 years. We identified five fluorescence components with parallel factor (PARAFAC) analysis (CC, CM, CA, CX and CT) and found a consistent change in the relative intensity of two dominant PARAFAC components (increase in CA:CC, corresponding to Peak A:Peak C), commonly found in lake water, that represent terrestrially-derived DOM. Surprisingly, we only found minor changes to specific absorbance (SUVA), and did not find any changes to other spectral indexes including the fluorescence index, humification index and freshness index. By incorporating lakes spanning a wide range of initial total organic carbon concentrations (3.7 to 32.5 mg L− 1), water residence times, and spectral characteristics (e.g. SUVA 1.13 to 3.77 L·mg C− 1·m− 1), we found that the relative intensities of two humic-like peaks were the most revealing of changes to DOM structure during dark incubations. We also verified that inner filter effects were adequately corrected within the concentration range of incubated samples. Thus, the processing of DOM under dark conditions, including microbial decomposition and flocculation, may have a greater influence on the humic-like peaks, particularly CC (Peak C), with negligible changes to more commonly used spectral indexes.
|
|
| 7. |
- Köhler, Birgit, et al.
(författare)
-
Reactivity continuum of dissolved organic carbon decomposition in lake water
- 2012
-
Ingår i: Journal of Geophysical Research. - 0148-0227 .- 2156-2202. ; 117, s. G01024-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We determined microbial decomposition of dissolved organic carbon (DOC) over 3.7-year long dark bioassays of six Swedish lake waters. The overall lost DOC fraction was similar in clearwater lakes (34.8 {plus minus} 2.4%) and brownwater lakes (37.8 {plus minus} 1.9%). Reactivity continuum modeling revealed that the most labile DOC fraction, degrading at rates >0.01 day-1, was larger in the clearwater (11.1 {plus minus} 1.2%) than the brownwater lakes (0.8 {plus minus} 0.1%). The initial apparent first-order decay coefficients k was fivefold larger in the clearwater (0.0043 {plus minus} 0.0012 day-1) than the brownwater lakes (0.0009 {plus minus} 0.0003 day-1). Over time, k decreased more steeply in the clearwater than the brownwater lakes, reaching the k of the brownwater lakes within five months. Finally, k averaged 0.0001 day-1 in both lake categories. In the brownwater lakes, CDOM absorption decayed with an initial k twice as large (0.0018 {plus minus} 0.0008 day-1) as that of DOC. The initial k was inversely correlated with initial specific UV absorption and colored dissolved organic matter (CDOM) absorption, and positively correlated with initial tryptophan-like fluorescence as proxy for autochthonous DOC. Exposure to simulated sunlight at the end of the incubations caused loss of color in the clearwater lakes and loss of DOC in the brownwater lakes, where subsequent mineralization was also stimulated. The DOC lost in the absence of photochemical processes fell below previously reported watershed-scale losses in Sweden by 25% at most. This suggests that a major part of the in situ DOC loss could potentially be attributed to dark reactions alone.
|
|
| 8. |
- Lundin, Assar, et al.
(författare)
-
Uppföljning av mindre vattendrag (naturtyp 3260) : Metodförslag och fälttester 2015–2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) så ska bland annat areal och status följas upp för ett antal naturtyper, där mindre vattendrag (naturtypskod 3260; Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor) utgör en av naturtyperna.När det gäller mindre vattendrag så saknas idag en kontinuerlig övervakning av status, till skillnad mot för exempelvis naturtypen större vattendrag (3210). Det finns en osäkerhet om befintligt dataunderlag är jämnt fördelat och representativt över hela landet och i alla typer av vattendrag.Det finns en risk för att små vattendrag med dålig status kan vara underrepresenterade i befintliga databaser och inventeringar, åtminstone i vissa regioner. Detta skulle kunna bidra till en missvisande totalbild för vattendragens mängd och tillstånd för den aktuella naturtypen.Syftet med detta projekt är att se över vilka möjligheter det finns att ta fram ett uppföljningsprogram för biotopkartering baserat på stickprovsurval inom landskapsrutor. Uppföljningen ska svara på hur tillståndet är för utvalda parametrar för naturtypen på biogeografisk nivå. En återkommande övervakning ger även information om förändringar över tid. Uppdraget omfattar att ta fram en metod för ett stickprovsurval av mindre vattendrag, med förslag om hur biotopkarteringens metodik kan anpassas och kompletteras för uppföljning enligt Art- och habitatdirektivet för naturtypen mindre vattendrag (3260).
|
|
| 9. |
- Mille-Lindblom, Cecilia, et al.
(författare)
-
Ergosterol as a measure of living fungal biomass : persistence in environmental samples after fungal death
- 2004
-
Ingår i: Journal of Microbiological Methods. - : Elsevier BV. - 0167-7012. ; 59:2, s. 253-262
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The membrane lipid ergosterol is found almost exclusively in fungi, and is frequently used by environmental microbiologists as an indicator of living fungal biomass, based on the assumption that ergosterol is labile, and therefore rapidly degraded after the death of fungal hyphae. We studied the degradation of ergosterol in environmental samples without living fungi. Under the conditions used in this study, ergosterol was very stable both when added as a pure compound and when associated with dead fungi. The decrease of ergosterol was at most 34% during 2 months when protected from sunlight. Presence of a natural bacterial assemblage did not enhance degradation over this time period, as compared to sterile controls. However, photochemical degradation was significant, and led to a 43% decrease of in ergosterol content during 24 h. These results suggest that ergosterol should be used cautiously as a biomarker for living fungi.
|
|
| 10. |
|
|
