| 1. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
En diagnos av rasism och demokrati i Sverige
- 2017
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin youtube kanal. - : Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo
|
|
| 2. |
- Berbyuk Lindström, Nataliya, 1978, et al.
(författare)
-
“Just Google Translate It!” ICT Use of Migrant IT professionals for Mitigating Workplace Integration Challenges
- 2022
-
Ingår i: AMCIS (Americas Conference on Information Systems), Minneapolis, MI, August 10-14.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- IT professionals represent a growing group of highly educated migrants in different countries, yet research on their workplace integration is scarce. Applying a combined theoretical framework of Hofstede's culture dimensions and functional theory of language approach, this paper addresses the research need in investigating how migrant IT professionals to Sweden integrate into the workplace and the role of ICTs in mitigating integration challenges. Fifteen (15) interviews with IT professionals from India and Pakistan were analyzed using Thematic Content Analysis. Results uncover migrants experiencing language barriers and cultural differences, which impede developing relationships with colleagues and career opportunities. Our findings indicate that although ICTs, primarily machine translation applications, are indispensable for supporting communication between migrants and locals, collegial support is still essential for managing intercultural interactions, contributing to migrants’ feelings of connectedness at work and a sense of belonging. Workplace inclusion and suggestions for practitioners are discussed.
|
|
| 3. |
-
Theoretical Information Studies : Information In The World
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- This is the first attempt to delineate the synthetic field of the theoretical study of information, treating information as the basic phenomenon on the fundamental level of the world, encompassing nature, technology, individuals and society. The exploration of information is done within Info-computational approaches, to natural and social phenomena such as Bioinformatics, Information Physics, Informational Chemistry, Computational Physics, Cognitive and Social sciences, with special emphasis on interdisciplinary, crossdisciplinary and transdisciplinary knowledge. The book presents results of collaboration across research fields within info-computational and info-structural frameworks, in attempt to better theoretically and conceptually capture the phenomenon of information and its dynamics (such as computation and communication), as they appear on different levels of organization, on different scales and in different contexts.
|
|
| 4. |
- Falk Erhag, Hanna, et al.
(författare)
-
A Multidisciplinary Approach to Capability in Age and Ageing
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This open access book provides insight on how to interpret capability in ageing – one’s individual ability to perform actions in order to reach goals one has reason to value – from a multidisciplinary approach. With for the first time in history there being more people in the world aged 60 years and over than there are children below the age of 5, the book describes this demographic trends as well as the large global challenges and important societal implications this will have such as a worldwide increase in the number of persons affected with dementia, and in the ratio of retired persons to those still in the labor market. Through contributions from many different research areas, it discussed how capability depends on interactions between the individual (e.g. health, genetics, personality, intellectual capacity), environment (e.g. family, friends, home, work place), and society (e.g. political decisions, ageism, historical period). The final chapter by the editors summarizes the differences and similarities in these contributions. As such this book provides an interesting read for students, teachers and researchers at different levels and from different fields interested in capability and multidisciplinary research.
|
|
| 5. |
-
En brokig gemenskap
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En brokig gemenskap presenterar huvudresultaten från 2016 års västsvenska SOM-undersökning. I fokus för undersökningen står Västra Götalands invånare och deras upplevelser av hur det är att leva och verka i Västsverige. Titeln knyter an till de resultat och analyser som redovisas i boken, men också till de likheter och olikheter som präglar gemenskapen i Västra Götalands olika delar. Några av de frågor som analyseras är medborgarnas bedömningar av regional och kommunal service, erfarenheter av arbetsliv och upplevelser av mångkultur. Kulturvanor, medborgaraktivism och cirkulär ekonomi är andra områden som ligger i bokens blickfång. Flera kapitel innehåller jämförelser med tidigare års västsvenska SOM-undersökningar och med de nationella SOM-undersökningarna. I En brokig gemenskap, den 71:a forskarantologin från SOM-institutet, bidrar forskare från olika discipliner vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås med analyser av det västsvenska samhället. Boken innehåller också en metod- dokumentation av 2016 års västsvenska SOM-undersökning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson Schwarz, Jonas, 1978-, et al.
(författare)
-
Introducing the panspectric challenge : A reconfiguration of regulatory values in a multiplatform media landscape
- 2013
-
Ingår i: Central European Journal of Communication. - Wroclaw, Polen. - 1899-5101. ; 6:2, s. 219-233
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Taking Sweden as a case study, the role of public service broadcasting (PSB) is explored, with a focus on issues of data retention and innovation that accompany web distribution. The issue of predicting audience preferences by means of data retention is investigated, and the related problem of organizational autonomy when interacting with commercial actors in the digital sphere. We hypothesize that previous tendencies towards paternalism might be equally supplemented by tendencies towards so-called “panspectric” surveillance and tracking, given a technological environment where such practices are increasingly common. We argue that the absence of advertising partially helps keep these broadcasters from panspectric temptation. Still, practices such as Facebook integration entail a panspectric element. We ask whether the potential increase in the efficacy of targeting audiences promised by panspectric practices might be offset by its negative impact on civic accountability. Is there a possibility for a “benign,” democratically accountable panspectrocism?
|
|
| 8. |
- Lewis, Seth, 1978, et al.
(författare)
-
Big Data and Journalism: Epistemology, expertise, economics, and ethics
- 2015
-
Ingår i: Digital Journalism. - : Informa UK Limited. - 2167-0811 .- 2167-082X. ; 3:3, s. 447-466
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Big data is a social, cultural, and technological phenomenon—a complex amalgamation of digital data abundance, emerging analytic techniques, mythology about data-driven insights, and growing critique about the overall consequences of big-data practices for democracy and society. While media and communication scholars have begun to examine and theorize about big data in the context of media and public life broadly, what are the particular implications for journalism? This article introduces and applies four conceptual lenses—epistemology, expertise, economics, and ethics—to explore both contemporary and potential applications of big data for the professional logic and industrial production of journalism. These distinct yet inter-related conceptual approaches reveal how journalists and news media organizations are seeking to make sense of, act upon, and derive value from big data during a time of exploration in algorithms, computation, and quantification. In all, the developments of big data potentially have great meaning for journalism’s ways of knowing (epistemology) and doing (expertise), as well as its negotiation of value (economics) and values (ethics). Ultimately, this article outlines future directions for journalism studies research in the context of big data.
|
|
| 9. |
- Diurlin, Lars, 1979-, et al.
(författare)
-
Cultural policy as a governmental proxy tool for improved health : The Swedish National Board of Health and Welfare’s collaborations with cultural workers 1970–1975
- 2021
-
Ingår i: The International Journal of Cultural Policy. - : Taylor & Francis Group. - 1028-6632 .- 1477-2833. ; 27:5, s. 667-682
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article highlights cultural policy as a governmental proxy to address political matters beyond the cultural domain – here civil health – and the need to problematize and historicize ‘arts in health’ policies. The article centres on the Swedish National Board of Health and Welfare’s collaborations with cultural workers 1970–1975, framed by three contextual developments: politicization of the cultural sector, call for innovative governmental information, and changing character of health information. Theoretically, the article draws from the field of cultural policy research, with an emphasis on historiographical perspectives. The result shows that despite interdependence, the collaborations were an arena where interests clashed. The main conflict lay in what art should seek to change for the better: society or its citizens? However, the conflicts were also due to a mixture of roles: the agency suddenly found itself a patron of the arts, and the cultural workers producers of governmental information.
|
|
| 10. |
- Wilhelmsson, Kenneth, 1976
(författare)
-
Autentiska och artificiella frågor till svensk text Automatisk frågegenerering jämfört med användares frågor för informationsåtkomst : Authentic and artificial questions to Swedish text Automatically generated questions versus user-generated questions for information access
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Informationssökning mot ostrukturerade datakällor som fri text är ett av de områden där användargränssnitt med fri formulering i naturligt språk har tagits fram. I ett sådant, eventuellt AI-betonat, system kan några grundläggande svårigheter från användarperspektivet märkas. En sådan svårighet är att en användare inte känner till huruvida en fråga som hon avser att ställa egentligen kan besvaras av den aktuella texten. Denna svårighet, tillsammans med andra, som de kraftiga variationsmöjligheterna för formen för ett giltigt svar på en ställd fråga, riskerar att leda till att användarintrycken av systemtypen blir negativa. De moment som behöver ingå i ett sådant frågebaserat informationssystems funktionssätt måste på något sätt inbegripa en mappning av frågeled i frågan (t.ex. när) till den form och grammatisk funktion som svaret i texten måste ha (för frågan när normalt ett tidsadverbial). Bland annat denna iakttagelse inbjuder till användning av automatisk frågegenerering (question generation, QG). Frågegenerering innebär att frågor som en naturlig text besvarar initialt utvinns av ett program som samlar in dem i explicit form. Tanken för användning i informationssökning är att en användare i gränssnittet enbart ska kunna ställa just dessa frågor, vilka faktiskt besvaras av texten. Denna studie gäller just de frågor som ett automatiskt frågegenereringssystem för svenska kan, och genom vidare utveckling, skulle kunna generera för godtycklig digital svensk text. Även om mängden automatiskt genererade frågor och frågeformuleringar kan bli mycket stor, utrymmesmässigt många gånger större än ursprungstexten, så är det tydligt att den beskrivna metoden för frågegenerering för svenska inte kan och troligen inte heller kommer att kunna förmås att skapa alla de frågor och frågeformuleringar som en vanlig användare skulle anse att en viss text besvarar. Men hur väl fungerar då automatiskt genererade frågor i detta sammanhang? Denna uppsats kretsar kring en användarundersökning där undersökningsdeltagare har ombetts att formulera frågor som texter besvarar, och som anses vara relevanta frågor. Den resulterande samlingen frågor undersöktes och kategoriserades. Resultatet av undersökningens huvudfråga visar att bara 20-25 % av användarnas frågeformuleringar skulle kunna genereras direkt automatiskt med aktuell ansats – utan vissa informationstekniska förbättringar. Uppsatsen föreslår viss ny terminologi för detta outforskade område, bl.a. för att skilja mellan de olika grader av processkrav som generering av olika frågeslag från text kräver.
|
|
