| 1. |
- Jensen, Mikael, 1969
(författare)
-
Ledarskapsteorier
- 2022
-
Ingår i: Lärarens ledarskap - professionell pedagogisk praktik. - Malmö : Gleerups. - 9789151107172 ; , s. 19-42 (24 s)
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Ledarskap är mångfasetterat och går att betrakta från flera olika synvinklar. Hur man än väljer att se på ledarskap fångar man bara ett fåtal aspekter. Detta har medfört att ledarskapsforskning är ett av de mest omfattande forskningsområ�dena och dessutom ett av de mest omtalade. Enigheten kring vad ledarskap är, är ganska låg. Så vad är ledarskap egentligen? Svaret på den frågan kan beskri�vas med någon av alla de ledarskapsteorier som finns. Ju fler ledarskapsteorier man tar del av, desto bättre förstår man fenomenets komplexitet. I detta kapitel presenteras ett urval av ledarskapsteorier med relevans för lärares undervisning. De representerar en rad olika synsätt för att du som läsare både ska kunna se bredden inom ledarskapsforskning och kunna fördjupa dig i de teorier som du finner användbara.
|
|
| 2. |
- Uusimäki, Liisa, 1959, et al.
(författare)
-
VET Education for Sustainable Development in Sweden.
- 2024
-
Ingår i: Ametller, J., Asikainen, E., Gual Oliva, M., & Němejc, K. Eds. (2024) Teacher Training for Education for Sustainable Development: Developing a Shared Competence Framework.. - Prague, Czech Republic : Czech University of Life Sciences.
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The book “Teacher Training for Education for Sustainable Development: Developing a Shared Competence Framework” is tangible evidence of the collaborative efforts of committed researchers, educators and policy makers who are striving to improve the quality of teacher education for sustainable development. This work crystallizes valuable insights gained from in-depth research, workshops and interviews conducted in five collaborating countries, and lays the foundation for a unified competency framework that crosses borders and strengthens the global dialogue on education.
|
|
| 3. |
- Dahlstedt, Magnus, et al.
(författare)
-
Problematizing parents : representations of multi-ethnic areas, youth and urban unrest
- 2017
-
Ingår i: Reimagineering the nation. - Frankfurt am Main : Peter Lang Publishing Group. - 9783631715185 - 9783631715208 - 3631715188 ; , s. 209-233
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The causes of and solutions to juvenile delinquency and social unrest amongthe youth in so-called Swedish multi-ethnic urban areas are frequently represented inpublic-institutional discourse as related to migrant parents. These are, the authors argue,consequently exposed to policies for ‘activation’, ‘responsibilisation’ and ‘normalisation’.
|
|
| 4. |
- Groglopo, Adrián, 1967, et al.
(författare)
-
Rasismen kläs på nytt i en gammal toleransdräkt
- 2015
-
Ingår i: Feministiskt Perspektiv. - 2002-1542.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andra inlägget i debatten om rasismforskningens villkor är skrivet av Adrián Groglopo och Lena Sawyer, som ställer sig kritiska till regeringens och Göteborgs universitets ideologiska utgångspunkter. I synnerhet kritiserar de föreställningen om tolerans. De vill gärna se mer maktkritiska perspektiv.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hagvall Svensson, Oskar, 1990, et al.
(författare)
-
Authenticity work in higher education learning environments: a double-edged sword?
- 2022
-
Ingår i: Higher Education. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0018-1560 .- 1573-174X. ; 84, s. 67-84
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Educational authenticity occupies a strong position in higher education research and reform, building on the assumption that correspondence between higher education learning environments and professional settings is a driver of student engagement and transfer of knowledge beyond academia. In this paper, we draw attention to an overlooked aspect of authenticity, namely the rhetorical work teachers engage in to establish their learning environments as authentic and pedagogically appropriate. We use the term “authenticity work” to denote such rhetorical work. Drawing on ethnography and critical discourse analysis, we describe how two teachers engaged in authenticity work through renegotiating professional and educational discourse in their project-based engineering course. This ideological project was facilitated by three discursive strategies: (1) deficitization of students and academia, (2) naturalization of industry practices, and (3) polarization of the state of affairs in academia and in industry. Our findings suggest that authenticity work is a double-edged sword: While authenticity work may serve to bolster the legitimacy that is ascribed to learning environments, it may also close down opportunities for students to develop critical thinking about their profession and their education. Based on these findings, we discuss implications for teaching and propose a nascent research agenda for authenticity work in higher education learning environments.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Svensson, Teresia, 1975-, et al.
(författare)
-
Miljövetenskaplig undervisning i högre utbildning
- 2016
-
Ingår i: Pedagogik för högskolelärare. - Möklinta : Gidlunds förlag. - 9789178449378 ; , s. 262-288
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns didaktiska utmaningar och möjligheter relaterade till ett tvärdisciplinärtämnesområde som det miljövetenskapliga. En central fråga är hur miljövetenskapligutbildning kan utformas för att ge studenterna förutsättningaratt handskas med komplexa, idag möjligen okända, miljöfrågor i en kommandeyrkesverksamhet. I en svensk definition av didaktik är frågeorden Vad, Huroch Varför är centrala, vad bör en miljövetenskaplig utbildning innehålla,hur ska undervisningen genomföras och varför organiseras den som den gör?Det miljövetenskapliga ämnets framväxt har skapat läraktiviteter såsom: case,rollspel, debatt, och projekt. Alla har olika syfte vad gäller bearbetning av innehålloch färdighetsträning. Verklighetsanknuten undervisning är ett viktigt målinom det miljövetenskapliga utbildningsområdet och genom en genomtänktdesign kan studenterna få stöd för lärande inför de arbetsuppgifter de kommeratt möta i teori och i praktik.
|
|
| 9. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
En diagnos av rasism och demokrati i Sverige
- 2017
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin youtube kanal. - : Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Ödalen, Jörgen, 1975-, et al.
(författare)
-
Teaching university teachers to become better teachers: the effects of pedagogical training courses at six Swedish universities
- 2019
-
Ingår i: Higher Education Research and Development. - : Informa UK Limited. - 0729-4360 .- 1469-8366. ; 38:2, s. 339-353
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Do pedagogical training courses for university teachers have desirable effects on the participants? We set out to answer this question by following a panel of 183 university teachers from Sweden’s six largest universities, who participated in pedagogical training courses. Our study reveals that the participants’ self-reported confidence in their role as teachers increased slightly, and their self-assessed pedagogical skills increased notably after they had finished their courses. Even though the courses were rather short, we could also observe some changes in fundamental approaches to teaching in some of the subgroups of respondents, both toward more student-centeredness and, perplexingly, toward more teacher-centeredness. Additionally, most respondents (7 out of 10) found the courses useful or very useful. Course satisfaction was most notable among participants with less than three years of teaching experience. Considering the fact that we find the positive effects of pedagogical training courses to be present mainly in the group of participants with less than three years of teaching experience, we discuss whether a policy of making these courses mandatory for all university teachers implies an overestimation of their impact.
|
|
| 12. |
- Barow, Thomas, 1969, et al.
(författare)
-
Disability Studies in Schweden: Traditionen und aktuelle Entwicklungen
- 2016
-
Ingår i: Hedderich, I. & Zahnd, R. (red.). Teilhabe und Vielfalt: Herausforderungen einer Weltgesellschaft. - Bad Heilbrunn : Verlag Julius Klinkhardt. - 9783781520592 ; , s. 512-518
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Im Beitrag wird aufgezeigt, wie sich seit den 1960er Jahren die Disability Studies als eigenständige Disziplin in Schweden etabliert haben. Hierbei wird parallel zu den wohlfahrtsstaatlichen Reformen eine phasenweise Entwicklung dieses gesellschaftswissenschaftlichen Fachgebiets deutlich. Charakteristisch ist heute eine interdisziplinäre Ausrichtung, wobei basierend auf einem relationalen Behinderungsbegriff die Hindernisse im Verhältnis zwischen den Voraussetzungen des Individuums und den gesellschaftlichen Rahmenbedingungen in den Blick genommen werden.
|
|
| 13. |
-
Antirasistisk Ordbok
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Språk är ett viktigt medel i kampen för rättvisa. Den här ordboken samlar ett antal begrepp som är grundläggande för den antirasistiska kampen som förs idag i Sverige och i resten av Europa. Det är en samling av begrepp som har definierats och förklarats av ett flertal antirasistiska forskare i Sverige där många av oss är verksamma och anknutna till föreningen Antirasistiska Akademin.
|
|
| 14. |
- Brunosson, Albina, 1986-, et al.
(författare)
-
To use a recipe - not a piece of cake. Students with mild intellectual disabilities' use of recipes in home economics.
- 2014
-
Ingår i: International Journal of Consumer Studies. - : Wiley. - 1470-6423 .- 1470-6431. ; 38, s. 412-418
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recipes are not only part of today's cooking culture, they are also part of the Swedish syllabus of home economics. The aim of this study was to investigate what kinds of difficulties students with mild intellectual disabilities have using recipes during cooking lessons in home economics. We conducted an ethnographically inspired approach, with a total of 44 h of accompanying observations. Three compulsory schools for students with intellectual disabilities were enrolled in the study, and 37 students and three teachers were included. The socio-cultural theory of learning has been used as a theoretical framework. The findings reveal both that recipes are central artefacts during the cooking lessons and that the students have various difficulties using the recipes. The difficulties vary, and they concern both how the recipes are designed and the purport of the recipes. Difficulties in relation to the design included, for example, the separation of ingredients and instructions in the text and the large amount of information given in both the whole and the parts of the recipes. The difficulties in relation to the purport – that is, the meaning or sense of the recipe – were the ingredients, the kitchen utensils and the knowledge of how to perform a specific task. These difficulties can be considered special in relation to the use of the recipes. We suggest the concept of ‘recipe literacy’ to capture the complex knowledge of using recipes.
|
|
| 15. |
- Jensen, Mikael, 1969
(författare)
-
Learning about environmental issues with the aid of cognitive artefacts
- 2008
-
Ingår i: SSKKII Publications. - 1653-8420.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- When looking at the issue of learning about environmental problems many difficulties stem from their inherent abstractness which causes difficulties because humans have a problem understanding information that is not directly perceivable. We primarily create our lives on perceivable information and by imitating other people. This paper will examine the limitations of the human mind and it will discuss environmental problems that we can't grasp, but on the other hand it will discuss our cognitive capacities and the kind of tools we can use, and how these might be handled by educators. The tools discussed are: models and miniatures, metaphors and analogies, tracking, key questions, and (participatory) stories. The cognitive science approach is just one way of looking at the issue but it can be useful when dealing with educational challenges.
|
|
| 16. |
- Jensen, Mikael, 1969
(författare)
-
Motivation och lärande
- 2015
-
Ingår i: Fritidshemmet och skolan. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144100937 ; , s. 69-99 (s. 30)
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 17. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
Demokrati, Islamofobi och Sveriges framtid - Intervju med Sveriges Unga Muslimers ordförande Rashid Musa
- 2018
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rashid Musa är ordförande för Sveriges Unga Muslimer (SUM). I denna intervju talar Rashid och Adrián om demokrati, rasism och islamofobi samt om behovet av en ny politisk mobilisering av de rasifierade andra. Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. Projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo.
|
|
| 18. |
- Ahlberg, Kerstin, et al.
(författare)
-
Visualisera globala mål i serier : Social och ekologisk hållbarhet i bildämnet
- 2024
-
Ingår i: Bild och visuell kultur Undersökande bildundervisning i grundskola och fritidshem. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144182889 ; , s. 135-158
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel presenteras ett temaarbete där elever i årskurs fyra skapade serier utifrån de globala målen för hållbar utveckling. Eleverna arbetade under fyra veckor med att skapa sina serier. I kapitlet beskrivs serieskapande som multimodal uttrycksform och temaarbetets upplägg i olika lektioner. Vi gör också en närläsning av två av serierna med kopplingar till serielitteracitet.
|
|
| 19. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Kommunikation i slöjdundervisningen
- 2022
-
Ingår i: Skolporten, slöjdkonferens.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att ge en instruktion kring exempelvis en hantverksteknik kan göras på en mängd olika sätt. Instruktionen kan ges verbalt, visas i handling eller med en blandning av olika kommunikationsformer. Vilka konsekvenser får lärarens val sett till möjligheter och omöjligheter för den enskilde eleven att ta till sig det läraren avser? • Val av kommunikationsform i förhållande till elevens lärande och görande. • Förförståelsens betydelse för val av kommunikationsform. • Att visa ”på riktigt” eller ”som om ”.
|
|
| 20. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Sammansättningstekniker i en skolkontext
- 2023
-
Ingår i: Sjællandsstævnet- Dansk slöjdförening.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Workshop i sammansättningstekniker- Vad går det att skapa med ett ny tänk och hur kan det användas i undervisningen
|
|
| 21. |
- Barow, Thomas, 1969, et al.
(författare)
-
Elevassistenter i särskolan: mellan elever och speciallärare : Student assistants in special school: between student and special teacher
- 2021
-
Ingår i: Forskning pågår.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den presenterade studien tar upp elevassistenters roll och uppgift i särskolan. Det empiriska materialet består av en enkätstudie med 60 elevassistenter och halvstrukturerade intervjuer mer fyra speciallärare och fem elevassistenter. Resultaten diskuteras baserande på ”street-level bureaucracy”-ansatsen och fokuserar på elevassisternas intermediära roll mellan speciallärare och elev i grundsärskolan. Elevassistenterna upplever avsaknad av stöd i sin professionella utveckling. Baserande på bristande resurser och omfattande uppgifter har de begränsade möjligheter i att kooperera med specialläraren gällande undervisningens planering, genomförande och evaluering. Komplexiteten att inneha både en undervisande och en omsorgsorienterad roll i klassrum diskuteras, särskilt med hänsyn till elevers välmående och relationer till andra elever.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Björk-Willén, Polly, et al.
(författare)
-
Språkundervisning i förskolan: Teoretiska principer och empiriska exempel : Language teaching in preschool: Theoretical principles and empirical examples
- 2018
-
Ingår i: Barn. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 0800-1669. ; 36:3-4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln teoretiseras ett undervisningsbegrepp relevant för förskolans verksamhet. Teoretiskt grundas detta begreppsliggörande i såväl ett evolutionärt som i ett pedagogiskt-psykologiskt perspektiv. Några centrala teoretiker vi bygger på är Barnett, Rommetveit, Tomasello och Vygotskij. Vi lokaliserar grunden till undervisning i människors tendens att göra sådant de själva sett/insett synligt också för andra. Institutioner såsom förskolan och skolan förstås här som sätt för samhället att främja bevarandet av ackumulerande erfarenheter hos den växande generationen, något som gör undervisning centralt. Vi ger empiriska exempel på hur språkundervisning kan gestalta sig i dagens förskola; aktiviteter som vi analyserar utifrån de teoretiska begrepp vi introducerar. Några av de begrepp vi skriver fram för att teoretisera undervisning mer allmänt och språkundervisning mer specifikt i förskolan är responsivitet, kommunikativa praktiker, spänningsfältet mellan intersubjektivitet och alteritet, polyfoni och barns skilda erfarenheter, samt lek och lekfullhet. Vikten av att teoretisera undervisning i förskolan utifrån empirisk forskning betonas.
|
|
| 24. |
- Bodén, Linnea, 1981-
(författare)
-
Present absences : Exploring the posthumanist entanglements of school absenteeism
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the study is to explore how school absenteeism as a material-discursive phenomenon is produced in the practices of humans and nonhumans, when absences and presences are registered and managed through digital technologies. How is the phenomenon of school absenteeism produced when absences and presences are digitally registered? How does the phenomenon of school absenteeism emerge when both human and nonhuman entanglements are included in the apparatuses of knowing?Through a posthumanist approach, the study engages empirically with two types of software for the registration of absences and presences at three Swedish schools. The results show that digital registration blurs the division between absences and presences, and queers what is absent and what is present. Digital registration produces school absenteeism as a phenomenon for all students every day, and at the same time as mainly for the students who are present most of the time. A conclusion that is drawn from the study is that digital registration makes absences present, by the visualization and performative repetition of the registration. The study points to how school absenteeism is always ‘in the making’, and proposes the concept of school absenteeing as a productive way to open up new possibilities in relation to students’ absences.
|
|
| 25. |
- Doyle, Andrew, 1992-
(författare)
-
Consolidating concepts of technology education : From rhetoric towards a potential reality
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis focuses on the relationship between international rhetoric and classroom realities in technology education. For some time there has been widespread recognition that the intended goals for learning in the subject area have failed to manifest in enacted practices as envisioned. As the intermediary between rhetoric and reality, the technology teachers and ways of understanding their enacted practices are the focus of this work. The thesis is based on four research articles which adopt theoretical and empirical approaches to investigating the technology teacher as mediator of enacted practice. In Article I, technology education in the Irish national context is investigated through technology teachers’ reflections on enacted practice. In response to a variety of situational- and systemic- factors which impede classroom practice being identified, Article II and III theorise approaches to investigating enacted practice in technology. In acknowledging the epistemological basis of technology as depicted in the extant literature, a reconceptualisation of how to utilise pedagogical content knowledge research in explaining enacted practice is put forward. Article IV returns to the technology teacher in a transnational context, whereby teachers from the Republic of Ireland, Sweden and New Zealand are interviewed in constructing a grounded theory of teachers’ purposes for teaching technology. The contributions of the research are twofold. Firstly, following the identification of evidence to support the existence of rhetoric-reality tensions in technology education, an ecologically situated framework of enacted practice is put forward. The framework acknowledges how subject matter is treated in technology education in striving for more comprehensive ways of investigating enacted practice. Secondly, in taking a preliminary step toward understanding enacted practices, a grounded theory of teachers’ purposes for teaching technology is put forward. This grounded theory offers a unified model for articulating the purposes of teaching technology that prevail in classroom realities today.
|
|
| 26. |
- Doyle, Andrew, 1992-, et al.
(författare)
-
Subject(s) matter : A grounded theory of technology teachers’ conceptions of the purpose of teaching technology
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Technology education internationally has for some time struggled to achieve continuity between what is depicted in policy and curricular documents and the reality of day-to-day practices. With its focus often articulated through the nature of activity students are to engage with, technology teachers are recognised as having significantly more autonomy in the design and implementation of their practices than teachers of other subjects. From this, it is important to understand the role of teachers’ beliefs about technology education and subsequently, how their beliefs may influence enacted practices. As such, this study sought to investigate teachers’ conceptions of the purpose of teaching technology through reflection on their enacted practices. A constructivist grounded theory methodology was employed for the design of the study and analysis of data. According to our analysis, despite similarities between the nature of student activity that interviewees designed and implemented, interviewees represented the purpose of the subject in different ways. Three different conceptions of the purpose of teaching technology were identified; obtaining knowledge and skills for application, ability to act in a technological way, and ability to think in a technological way. Central to the three conceptions were contentions in the representations of what constituted subject matter knowledge in the subject, and the role that different application cases played in teaching technology. Without consideration and explicit articulation of the purposes for teaching technology, this lack of clarity and differences in rationale for teaching technology are likely to continue.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Finnveden, Göran, et al.
(författare)
-
Evaluation of integration of sustainable development in higher education in Sweden
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Sustainability in Higher Education. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1467-6370 .- 1758-6739. ; 21:4, s. 685-698
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose Since 2006, higher education institutions (HEIs) in Sweden, should according to the Higher Education Act, promote sustainable development (SD). In 2016, the Swedish Government asked the Swedish higher education authority to evaluate how this study is proceeding. The authority chose to focus on education. This paper aims to produce a report on this evaluation. Design/methodology/approach All 47 HEIs in Sweden were asked to write a self-evaluation report based on certain evaluation criteria. A panel was appointed consisting of academics and representatives for students and working life. The panel wrote an evaluation of each HEI, a report on general findings and recommendations, and gave an overall judgement of each HEI in two classes as follows: the HEI has well-developed processes for integration of SD in education or the HEI needs to develop their processes. Findings Overall, a mixed picture developed. Most HEIs could give examples of programmes or courses where SD was integrated. However, less than half of the HEIs had overarching goals for integration of SD in education or had a systematic follow-up of these goals. Even fewer worked specifically with pedagogy and didactics, teaching and learning methods and environments, sustainability competences or other characters of education for SD. Overall, only 12 out of 47 got a higher judgement. Originality/value This is a unique study in which all HEIs in a country are evaluated. This provides unique possibilities for identifying success factors and barriers. The importance of the leadership of the HEIs became clear.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Gyllerfelt, Emma, 1979, et al.
(författare)
-
Mapping concerning newly arrived students’ knowledge in sloyd
- 2015
-
Ingår i: NoFa5 (Nordisk Ämnesdidaktisk konferens) 27-29 maj 2015, Helsingfors.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ABSTRACT Mapping concerning newly arrived students’ knowledge in sloyd Skolverket is developing a mapping* material for newly arrived students** concerning their knowledge in all subjects. The assignment concerning Sloyd (and Art), located at Göteborgs universitet. The assignment includes many challenges. We will present our way of working with this material and how this will be implemented. We would like to discuss: • Is it possible to map skills if students does not know the Swedish language; will this be an obstacle for learning and performing the subject? • If it’s possible for the student to show his or her knowledge and abilities will this mean that the student is able to participate in further education? Or does this require skills in the Swedish language, social or cultural skills that is not included in the curriculum? • Is it possible that a creative subject like sloyd can be a resource for newly arrived to integrate and master the Swedish language faster? Keywords: sloyd, newly arrived students, mapping *Mapping (kartläggning): Mapping is a form of assessment, the intention is to capture students knowledge in relation to current curriculum for each subject in Swedish elementary school. **Newly arrived students (nyanlända): students arriving to Sweden, for example as refugees, and attend their schooling when compulsory school already has started. Emma Gyllerfelt, adjunkt Peter Hasselskog, Phd emma.gyllerfelt@hdk.gu.se peter.hasselskog@hdk.gu.se Göteborgs universitet Göteborgs universitet HDK/Slöjdlärarutbildningen HDK/Slöjdlärarutbildningen
|
|
| 34. |
- Häggström, Margaretha, 1962
(författare)
-
Become Your Opposite Person-Participation and Communication by Visual Representation
- 2015
-
Ingår i: Risks and Opportunities for Visual Art Education in Europe. Culturgest, Lisbon, Portugal 7-9 juli, 2015.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this paper is to present and discuss the findings from a study investigating the potential of an aesthetic approach to an inclusive pedagogy. Research questions: • How can we design aesthetic methods to assist high school students, who need scaffolding, socially as well as mentally, with engaging in group activities and individual learning processes? • How may aesthetic methods assist these specific high school pupils with deeper self-understanding and confidence according to their sense of shortcomings and failures? • How do these pupils experience and think of the aesthetic methods practiced in the study? Aesthetic learning activities in this study are designed to provide pupils with opportunities to express themselves, to get to know each other and learn something about themselves and to communicate in different ways. One of the methods used was photo elicitation, which is a visual method where you use photos and images to elicit views, storytelling, personal meanings and values. This method was combined with performing art and drama exercises. In the study I used a variety of data sources and analysis methods: Classroom observations, photo elicitation, interviews and aesthetic products of pupils. Findings indicate that these aesthetic methods help these specific high school students to participate on their own conditions and help them communicate. Furthermore their self-confidence will increase.
|
|
| 35. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Besjälning av träd som ett steg att förebygga växtblindhet - En aktionsforskningsstudie av Storylinearbete i år 2 och 6.
- 2017
-
Ingår i: NATIONELL KONFERENS I PEDAGOGISKT ARBETE, Göteborgs universitet, 14-15 aug 2017.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syfte/mål Att undersöka om storylineundervisning med syfte att skapa personlig relation till växter kan bidra till elevers utveckling av ekologisk litteracitet, dvs förståelse för växter och deras funktion i olika ekosystem. Ytterligare ett syfte är att undersöka elevers uppfattning av denna storylineundervisning och vad de menar att de har lärt sig. Metod Aktionsforskningsstudie med deltagande observation och samtal samt datainsamling av elevarbeten i form av bild-, film- och textproduktion. Aktionsforskningen bygger på deltagande och samverkan, demokratiska ideal och en nära koppling mellan teori och praktik. I föreliggande studie får det konsekvenser för klassrumsarbetet såväl som i forskningsgruppen. Teoretisk inramning Studien har ett fenomenologiskt perspektiv där elevernas livsvärld står i centrum. I detta paper fokuseras särskilt Intersubjektivitet och den levda kroppen. Centrala begrepp i studien är växtblindhet och ekologisk litteracitet. Studien relaterar också till utbildning för hållbar utveckling. Förväntade slutsatser Vår intention är att se huruvida en medvetet planerad Storyline med tydligt syfte kan bidra till elevers utveckling av ekologisk litteracitet. Vår förhoppning är att se någon attitydförändring i elevers förhållningssätt gentemot den omgivande växtligheten i allmänhet och till skogens träd i synnerhet. Relevans för pedagogiskt arbete Studiens resultat kan bidra med kunskap om elevers utveckling av ekologisk litteracitet, vilken kan vara användbar för skolutveckling såväl som i lärarutbildning.
|
|
| 36. |
- Häggström, Margaretha, 1962
(författare)
-
Delaktighet och kommunikation genom visuell representation
- 2013
-
Ingår i: Mångfald och differentiering. Inkludering i praktisk tillämpning.. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144071985 ; , s. 237-252
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att finna elevers drivkrafter krävs en uppriktig nyfikenhet på elevernas vardagsliv, intresse för barns och ungas kulturer, respekt för deras världar och förståelse för den enskilde elevens behov. Som lärare gäller det att vara lyhörd för sina elevers önskningar och att vara öppen för olika typer av kommunikationsformer, för att aktivt kunna arbeta med kommunikation och delaktighet. En utgångspunkt kan vara att arbeta med foto, iscensättning och sociala medier.
|
|
| 37. |
- Häggström, Margaretha, 1962
(författare)
-
Den hållbara staden för ett gott liv : storyline i grundskolans lägre åldrar
- 2023
-
Ingår i: Storyline i begynneropplæringen. En estetisk og leken tilnærming til læring. - Oslo : Universitetsforlaget. - 9788215060965 ; , s. 71-86
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet handlar om en svensk skolas utvecklingsprojekt och elevers skapande av en hållbar stad i årskurs 2. Storylinen Staden skapades först som elevernas uppdrag att skapa en trivsam stad för alla invånare. Ett av målen då var att ge eleverna rika möjligheter till kreativt arbete, demokratiska processer och språkutveckling. Det tvärvetenskapliga arbetet omfattade skolämnena bild, svenska, samhällskunskap och naturkunskap. Under 2021 utvecklade lärarna konceptet och flyttade fokus för undervisningen från att skapa ett trivsamt samhälle till att skapa ett hållbart samhälle och den hållbara staden. De valde då att inkludera ämnesinnehåll som behandlar miljöproblem, elförsörjning och sociala hållbarhetsaspekter ur ett samhällsperspektiv. Ett syfte var också att diskutera vad människor behöver för att leva ett gott liv – och vad människor egentligen inte behöver. Tanken var också att eleverna skulle lära sig om demokrati genom att uppleva demokrati, det vill säga att delta i demokratiska undervisningsmetoder, för att utveckla färdigheter som krävs i demokratiska sammanhang. Vidare skulle eleverna få möjlighet att utveckla en känsla av agens, av medbestämmande. Lärarna i storylinen Staden byggde sitt förhållningssätt på relationell pedagogik (Adams, 2018). Det bygger på att skapa en tillåtande atmosfär i klassrummet, och att skapa goda relationer mellan lärare och elev och mellan eleverna (Aspelin, 2018). Ett öppet klassrumsklimat gynnar demokratiska processer, elevinflytande, elevers kritiska tänkande och vilja att agera. Relationell pedagogik baseras på en helhetssyn på undervisning, som integrerar omsorg om eleven, kunskapsutveckling och medborgarfostran till en sammanlänkad enhet.
|
|
| 38. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Introduction: Teaching through Stories: The Storyline Approach in Teacher Education
- 2020
-
Ingår i: Teaching through Stories. Renewing the Scottish Storyline Approach in Teacher Education. - Berlin : Waxman. - 9783830939863 ; , s. 11-30
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Globally, crucial efforts are being made to develop, change and transform education to meet the demands of the internationalised cultures and policies of the twenty-first century. As educators prepare their school children to respond to the challenges and possibilities of globalisation, mobility, environmental and social issues, and an insecure future, they also have to simultaneously interact with these entangled processes themselves. Educational policies and structures are influenced by globalised values, principles and ideals and have led to changed curricula in many countries. New curricula require new pedagogy which in turn creates new demands on teachers and learners. Educational systems, teachers and learners, need to be accustomed to the key concept of life-long learning. New skills have been for quite a while – and still are – required for new ways of managing pupils, teaching and learning situations, material and resources and school systems. Teacher education plays an essential role in transforming pedagogical approaches and methods and equipping prospective teachers with 21st century skills, but have been criticised for a lack of connection between theory and practice, evident in different parts of the world (Hennissen, Beckers, & Moerkerke, 2017; Marcondes, Leite, & Ramos, 2017; Peercy & Troyan, 2017), including the countries in Scandinavia (Hennissen et al., 2017; Häggström & Udén, 2018; Korthagen, 2010; Rönnerman & Salo, 2012). Through a theoretic discussion, this chapter aims to contribute comprehensive knowledge related to core aspects of TSA with teacher education as the context. TSA relies on the premise that stories support meaning-making processes, something that according to Mitchell and McNaughton (2016) “has been recognised by Storyline practitioners since the 1960s” (p. ix).
|
|
| 39. |
- Häggström, Margaretha, 1962
(författare)
-
Konstbaserad miljöundervisning – att upptäcka naturen
- 2024
-
Ingår i: Bild och visuell kultur. Undersökande bildundervisning i grundskola och fritidshem. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144182889 ; , s. 43-58
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bildämnet har unika förutsättningar att inkludera miljöperspektivet, ett av skolans fyra övergripande perspektiv, vilket i sin tur kan berika och utmana bildämnets didaktik, både gällande innehåll, metoder och syfte. I detta kapitel beskrivs vad konstbaserad miljöundervisning med grund i bildämnet i grundskolans verksamhet kan vara och hur den kan genomföras. Idéerna tar avstamp i visuella metoder som land art och konst-baserad miljöundervisning och ett vidgat konstbegrepp. Dessa metoder innebär att i en pedagogisk kontext, och utifrån bilddidaktiska verktyg erbjuda direkta sinnesupplevelser i en naturmiljö, där eleverna använder naturmaterial för att konstruera, komponera och skapa. De ger också möjligheter att arbeta i stora format i utforskandet av bildskapandets problemställningar, och att arbeta kooperativt. I kapitlet varvas teoretiska utgångspunkter och resonemang med praktiska övningar att använda i undervisning.
|
|
| 40. |
- Häggström, Margaretha, 1962
(författare)
-
Learning About And Through Sustainability: Relational Pedagogy And Storyline As A Teaching Foundation
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Arts Humanities and Social Sciences Studies, ISSN: 2582-1601. - 2582-1601. ; 7:4, s. 45-58:4, s. 45-58
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- : This article studies how environmental sustainability is integrated in a Storyline, which include learning about and through sustainability, conducted in two primary school classes, Grade 2 (children’s age 8- 9) in Sweden. It examines the significant aspects of the Storyline approach in relation to democratic values and young pupils’ sense of agency. In addition, it examines how pupils comprehend the concept of sustainability, and the Storyline approach itself. The empirical material consists of classroom observation and individual semistructured interviews with 20 pupils and 2 teachers. Theories of relational pedagogy are used to analyze the material. The results show that Storyline work depends on a skilled, compassionate and caring teacher, who creates an open climate in the classroom. It is argued that both a pedagogical theoretical foundation, such as relational pedagogy, and a deliberate teaching and learning approach, such as Storyline, are crucial when implementing issues of sustainability in primary school education.
|
|
| 41. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Take Action! Encountering Disorienting Dilemmas in Order to Include the More-Than-Human World – an Act of Sustainable Thinking
- 2020
-
Ingår i: Teaching through Stories. Renewing the Scottisch Storyline Approach in Teacher education. - Berlin : Waxmann. - 9783830939863 ; , s. 209-229
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter is based on a one year-long participatory action research study, including 22 students in a compulsory Grade two class (year 8–9). The general aim with this study is to shed light on the pupils’ actions regarding disorienting dilemmas they encountered in the nearby forest, through a six-week long Storyline. An underlying purpose is to study the role of the teacher, and the interaction between the teacher and the pupils. The teacher’s aim with the Storyline was to create a Storyline in which the students were enabled to enhance ecological literacy. The result shows that the students developed action competence for sustainability. One essential prerequisite for this to happen was the teacher’s flexibility and open-minded approach that allowed for unplanned events to occur.
|
|
| 42. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Teori och praktik för pedagogisk profession
- 2019
-
Ingår i: Vetenskaplighet i högre utbildning. Franck, O. (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144130637 ; , s. 119-138
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Såväl svensk lärarutbildning som svensk skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800; Prop 1999/2000:135). Det senare väcker frågor om hur den vetenskapliga förankringen ska gestaltas i lärarutbildningen, vad den ska bygga på och varför, samt var och hur den beprövade erfarenheten kan få utrymme i campusförlagda kurser (HFU) och verksamhetsförlagda kurser (VFU). Utgångspunkt för det utvecklingsprojekt som beskrivs i detta kapitel är de uttalade svårigheter som lärarutbildningen haft när det gäller att tydliggöra relationen mellan de högskoleförlagda respektive verksamhetsförlagda utbildningsdelarna. Dessa svårigheter har uppmärksammats i såväl nationella som internationella studier På grund av ett dualistiskt synsätt på teori och praktik har glappet mellan högskoleförlagda kurser och verksamhetsförlagd praktik snarare förstärkts än överbryggats, vilket har lett till ökad frustration bland lärarstudenter. Föreliggande projekt har haft ett trefaldigt syfte: 1) att förbättra den konstruktiva länkningen inom och mellan lärarutbildningens första kurs för F-3, med inriktning mot svenska och den efterföljande VFU-kursen, 2) att utveckla undervisningsstrategier som möjliggör fördjupad förståelse beträffande vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och relationen dem emellan, samt 3) att utveckla kunskap om lärarstudenters uppfattning och lärande av två grundläggande begrepp inom nämnda kurser, literacy och multimodalitet. Det finns, menar vi, en uppenbar risk att den vetenskapliga förankringen tenderar att bli alltför ensidig, och inte kopplas samman med beprövad erfarenhet eller att den framställs som alltför lösryckt. En slutsats som vi drar av vårt utvecklingsprojekt är att när vi tydligare kopplar HFU-kurserna med VFU-praktiken och låter studenter arbeta med teoretiska begrepp vid upprepade tillfällen och på olika sätt, ökas möjligheterna för studenten att sammankoppla kursernas innehåll. För att få en djupad förståelse av begrepp och annat teoretiskt innehåll, menar vi därför att det är centralt att lärarutbildningen avsätter resurser i form av tid och återkommande inslag där studenterna får möta dessa teoretiska begrepp – och andra - genom ett undersökande arbetssätt. Därigenom kan vi också bidra till att överbrygga glappet mellan teori och praktik.
|
|
| 43. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Å forestille seg en annerledes framtid
- 2023
-
Ingår i: Storyline i ungdomsskolen og i videregående opplæring En pluralistisk og kritisk tilnærming til bærekraft. - Oslo : Universitetsforlaget. - 9788215060941 ; , s. 78-101
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I en storyline er fortellingen og det å skape en historie sammen sentralt (Harkness, 2007). Storyline innebærer en omfattende simulering gjennom ulike handlingsforløp der visualisering og bruk av historier er viktig. Simulering kan bidra med virkelighetsnære historier som er relevante for livet til elevene nå og i framtiden. Hendelsene i en storyline (ref. kap. 1) muliggjør «som-om»- opplevelser der elevene som fiktive personer, og gjennom konkreter og samarbeid, kan innta andres perspektiv og lage nye historier. Historiefortelling er en aktivitet som mennesker har brukt i årtusener for å forstå hva det er å være menneske, og for å forstå verden de lever i (Mayer, 2014). Fortelling skjer muntlig, skriftlig, visuelt og nå digitalt. De kan frambringe følelser og hjelpe individer med å forme sin identitet. I dette kapittelet vil vi hovedsakelig bruke begrepet historiefortelling, selv om både historie og fortelling også vil forekomme. Vi finner det interessant hvordan historiefortelling innen utdanning for bærekraftig utvikling i vår tid kan skapes gjennom elevenes fortellinger, og bidra til å utvikle elevenes perspektiver og forestillinger. I vår gjennomgang av tidligere forskning har vi funnet at det bare er gjennomført et fåtall studier som viser hvordan historiefortellingen i en storyline engasjerer elevene, og bidrar til utvikling av deres forestillinger om samfunnsendringer og, om mulig, ulike framtider i undervisning for bærekraftig utvikling. I dette kapittelet er hensikten derfor å belyse historiefortellingens rolle i storyline i arbeid for bærekraftig utvikling. Vi drøfter hvordan «future literacy» kan bidra til å utvikle elevenes forestillingsevner om en annerledes framtid gjennom dramaturgien i storyline. Kapittelet støtter seg også på filosofiske teorier om narrativer og tolking av livshistorier (Ricœur, 1984; Gadamer, 2004), narrativ pedagogikk (Goodson & Gill, 2011; Dvir, 2021) og psykologisk perspektiv (Winnicott, 2003). Kapittelet består av seks hoveddeler. Først gis en kort beskrivelse av historiefortelling og dramaturgi i storyline. Deretter gis en kort oversikt over tidligere forskning angående fortellingens funksjon i en storyline. Deretter gis et innblikk i kapittelets teoretiske rammeverk, som starter i fortellingens forestillingsmuligheter, med overgang til future literacy. Så kommer et stykke hvor vi drøfter historiefortellinger om en bærekraftig framtid ved bruk av tre ulike storyline-caser. Kapittelet avsluttes med en diskusjon om dramaturgiens betydning i storyline-fortellingen.
|
|
| 44. |
- Høeg, Solveigh A., et al.
(författare)
-
Anne Frank: en historisk storyline om andre verdenskrig
- 2023
-
Ingår i: Storyline i ungdomsskolen og i videregående opplæring En pluralistisk og kritisk tilnærming til bærekraft. - Oslo : Universitetsforlaget. - 9788215060941 ; , s. 178-195
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denne historiske storylinen tar for seg faktiske hendelser som skjedde under andre verdenskrig, fra krigsutbruddet da Nazi-Tyskland gikk inn i Polen høsten 1939, holocaust og til slutt frigjøringen 8. mai 1945. Storylinen lar elevene oppleve noe av det som skjedde ved at elevene gjør et dypdykk inn i andre verdenskrig. Gjennom hendelser, fagsløyfer, diskusjoner og praktiske og teoretiske oppgaver blir elevene drevet framover i historien og tilegner seg kunnskap på ulike måter. Hensikten med storylinen er å få oppleve hvordan det kan være å bli utsatt for diskriminering, undertrykkelse, mangel på ytringsfrihet, hat og umenneskelig behandling, og dermed utvikle dybdekunnskap om andre verdenskrigs brutalitet, stigmatisering og rasisme. Kapittelet er delt inn i 4 deler: Først beskrives storylinens forankring i fagfornyelsen (LK20) og planleggingsfasen. Deretter kommer etablering av storylinens tema og rollefigurer. Hendelsene er skrevet inn som episoder som utgjør hovedlinjene i denne storylinen. Avslutningsvis ønsker vi å fremme noen pedagogiske refleksjoner ved arbeid med kontroversielle temaer i skolen.
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
- Karlsen, Kristine H., et al.
(författare)
-
Elevmedvirkende vurderingspraksis : Elevdeltagande i värderingspraktiken
- 2023
-
Ingår i: Storyline i ungdomsskolen og i videregående opplæring En pluralistisk og kritisk tilnærming til bærekraft. - Oslo : Universitetsforlaget. - 9788215060941 ; , s. 236-261
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Storyline er en tverrfaglig tilnærming til undervisning og læring som plasserer elevenes kreativitet og personlige vekst i sentrum av undervisningen, og der elevene får utforske ulike fagområder på en helhetlig måte. Med tverrfaglig undervisning dukker det opp en rekke problemstillinger som kan være nye for lærere og elever, for eksempel hvordan lærere vurderer elevenes arbeid når det involverer flere fag og kjerneelementer, og på hvilke måter elevene kan medvirke i vurderingspraksisen. Med utgangspunkt i Kunnskapsløftet (LK20) argumenterer vi i dette kapittelet for at det finnes flere muligheter for å involvere elevene i vurderingsprosessen på en måte som gir dem muligheter til å ta ansvar for egen læring og utvikling. Kunnskapsløftet (2020) fremmer betydningen av elevmedvirkning i vurderingsarbeidet. Medvirkning er en rettighet elevene har og henger sammen med demokratiforståelse. Demokratiske verdier skal ikke bare formidles til elevene, men elevene må få oppleve demokratiske praksiser i skolehverdagen; i egen læring og utvikling. Storylinenes elevaktive tilnærming gir ulike muligheter for å engasjere seg i og bli bevisst på egen læringsprosess. For at vurderingen skal ha en verdi for elevene, må det skapes rom for motivasjon slik at elevene ikke bare kan, men også vil bruke informasjonen i videre læring. Storyline gir gode muligheter for både vurdering til støtte for læring og for validerings- og akkrediteringsformål. I grunnbøker og litteratur om storyline omtales underveisvurdering som særlig vittig. I storyline oppfordres elevene til selvstendig tenking og til å ta egne valg som svar på hendelser og nøkkelspørsmål. Det betyr at prosessen, produktene som lages, og resultatene av læringsprosessene kan være svært varierte. Det er derfor viktig å ha en fleksibel tilnærming til vurderingsarbeidet i storyline. Tanken bak vurdering for læring brukt i storyline er å støtte elevene framover i sin egen utvikling og læring i et tverrfaglig læringsfellesskap. Ettersom storyline tilrettelegger for elevaktive læringsprosesser, kan læreren ta rollen som veileder, heller enn kunnskapsformidler. Dette gir læreren gode muligheter for å følge opp elevene underveis i læringsprosessen og for å gi framovermeldinger
|
|
| 47. |
- Karlsson, Daniela, et al.
(författare)
-
Students’ Repertoire of Ways of Responding to Translation Challenges in Bilingual Education and its Implications for Language Learning
- 2020
-
Ingår i: ECER 2020, Glasgow - European Conference on Educational Research, August 25-28, 2020 (Conference cancelled).
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Students’ repertoire of ways of responding to translation challenges in bilingual education and its implications for language learning Outline of the research question and theoretical framework Education that supports students’ language learning is a pressing issue in several cultural contexts. Finding ways of promoting language teaching and learning is important to educational inclusion and justice. In the nature of contemporary schooling, how to design language teaching, in a developmentally productive manner, provides a particularly demanding challenge. An important feature of this challenge is analyzed in the present study by focusing on the development of students’ linguistic and meta-linguistic awareness. In the study, we investigate student’s repertoire of ways of responding to translation challenges in bilingual education and its implication for (language) learning. More specifically, we have analyzed: a) how do the students take on the challenge of approaching and managing translation tasks in groups, b) how do translation activities engage students in meta-communication, and c) how is translation collaboratively constituted by the participants. The study, taking a cultural-historical perspective on human learning (Fleer, 2010; Hedegaard, 2009), conceptualizes learning as the appropriation of cultural tools and practices (Fleer & Pramling, 2015). Appropriating cultural tools and practices tend to require a prolonged familiarization process (Wertsch, 1998); the learner gradually becomes more familiar with using the particular tool and participating in the practice. Cultural-historical theory suggests that through interaction we appropriate concepts and construct our understanding in interaction with other people. Language is the primary cultural and psychological tool; it plays the central role in sense making, learning and development processes (Vygotsky, 1978; Littleton & Mercer, 2013; Wells, 2007). Taking this theoretical point of view, concepts used for understanding communicative practices are intersubjectivity, that is how participants coordinate their perspectives to constitute a mutual activity (Rommetveit, 1974; Wertsch, 1998)) and meta-communication (Fleer & Pramling, 2015). In addition, language is understood and analyzed as a set of practices, rather than as a system (Gort & Sembiante, 2015). In the context of the present study, this means that translation activities are interesting to investigate in terms of teaching and learning. Translation activities, including negotiations between students (and teachers), are therefore seen as important practices for understanding and developing language and linguistic awareness. Methodology and Methods The study is conducted in one of the larger cities in Sweden, in an English class of 17 Grade-seven (13 years) students with a certificated English and Swedish teacher. The empirical data were generated during five lessons. The students, with various linguistic backgrounds, have experience of Content and Language Integrated Learning Programme (CLIL), and therefore are used to communicate both in English and Swedish in the school context. This type of practice builds on a premise that languages do not need to be taught separately and that all students’ language practices work together as a linguistic repertoire, rather than operating independent of each other. In the activities analyzed in this study, the students are introduced to various poems, songs or texts, and then are prompted to discuss their translations and sense made, using one or several languages. The teacher rotates among the groups, listens to their discussion, and gives further challenging and supporting feedback. The present presentation takes its starting point in the empirical data of group discussions of groups of three students without the teacher. During the five lessons, the students were introduced to a task to translate in groups a part of a book they were currently reading, Bodyguard (written by Chris Bradford), from English to Swedish. The subsequent task was to translate several songs or parts of songs: “Where is the Love” (by the Black Eyed Peas) and “Dancing on My Own” (by Robyn), from English to Swedish; and a Swedish song (by Håkan Hellström) called “Valborg” (Eng. Walpurgis Night), to translate from Swedish to English. The activities were audio-recorded, transcribed inspired by Jefferson’s transcription system of notation and interpreted through attending to the sequential unfolding of communicative actions (Wells, 1999). Based on the nature and functions of language, mainly the notion that the development of higher-mental processes, such as metalinguistic awareness, is rooted in interaction with others (Vygotsky, 1997), Sociocultural Discourse Analysis (SCDA) more specifically constitutes the method for analysis in the current study. SCDA provides methodological tools for analyzing how participants in an activity use language to think together in the pursuit of the activity and the ways in which (partly) shared understanding is developed. Ethical approval was obtained from the school leadership, the teacher, the students and their caregivers prior to the commencement of data collection. Conclusions, expected outcomes or findings In this presentation, we will show how the students take on the challenge of translation they face, focusing on: a) ways of arguing the choice of word/meaning when translating, b) meta-communicating their approach of handling the translation/task, and c) how the translation activity is collaboratively constituted. a) Ways of arguing the choice of word/meaning The analysis shows how the students use various ways of arguing their choice of word/discerned meaning. We will show how they base their argument on i) how something sounds, ii) specific content-related knowledge, contingent on their interest and experience, iii) conventions or linguistic ‘rules’ of what one can/cannot say in English/Swedish, and iv) context of the text. b) Metacommunicating the approach of handling the translation/task The analysis shows how the students explicitly comment and negotiate their approach or choice of words/terms when translating something. Communicating the meta-perspective of the activity relates to i) whether it is important to know the corresponding term, ii) how the use of the terms depends on the content and context, and iii) how sometimes one needs to go on with the translation and come back to it later and look for a more appropriate term or phrase. c) Translation as collaboratively constituted by the participants The analysis shows how the negotiations become explorative (Littleton & Mercer, 2013) in their character of how the students are negotiating the meaning of different words or phrases. In the negotiations, they relate to the context of the text and to the type of the text (what kind of text they are translating – its genre – and what the text is about). On the basis of the findings, we will discuss what the indications and implications of this repertoire of responses to translation challenges are for accessing and developing the students’ metalinguistic awareness and how a translation activity can function as a learning practice. References Fleer, M. (2010). Early learning and development: Cultural-historical concepts in play. Cambridge: Cambridge University Press. Fleer, M., & Pramling, N. (2015). A cultural-historical study of children learning science: Foregrounding affective imagination in play-based settings (Cultural Studies of Science Education). Dordrecht, the Netherlands: Springer. Gort, M., & Sembiante, S. F. (2015). Navigating hybridized language learning spaces through translanguaging pedagogy: Dual language preschool teachers’ languaging practices in support of emergent bilingual children’s performance of academic discourse. International Multilingual Research Journal, 9, 7–25. Jidai, Y., Kultti, A., & Pramling, N. (2017). In the order of words: Teacher-children negotiation about how to translate song lyrics in bilingual early childhood education. Research on Children and Social Interaction, 1(2), 199–221. Kultti, A., & Pramling, N. (2018). ”Behind the words”: Negotiating literal/figurative sense when translating the lyrics to a children’s song in bilingual preschool. Scandinavian Journal of Educational Research, 62(2), 200–212. Kultti, A., & Pramling, N. (2017). Translation activities in bilingual early childhood education: Children’s perspectives and teachers’ scaffolding. Multilingua, 36(6), 703–725. Littleton, K., & Mercer, N. (2013). Interthinking: Putting talk to work. London: Routledge. Mercer, N. (2004). Sociocultural discourse analysis: Analysing classroom talk as a social mode of thinking. Journal of Applied Linguistics, 1(2), 137–168. Vygotsky, L. S. (1987). The collected works of L. S. Vygotsky, Volume 1: Problems of general psychology, including the volume Thinking and Speech (R. W. Rieber & A. S. Carton, Eds., N. Minick, Trans.). New York: Plenum. Wells, G. (2007). Semiotic Mediation, Dialogue and the Construction of Knowledge. Human Development, 50(5), 244–274. doi: 10.1159/000106414 Wells, G. (1999). Dialogic inquiry: Towards a sociocultural practice and theory of education. New York: Cambridge University Press. Wertsch, J. V. (1998). Mind as action. New York: Oxford University Press. Intent of publication Language Awareness Keywords linguistic and metalinguistic awareness, languaging, translation in education. Keywords on research methods (3-5 keywords to specify research methods) CLIL, Group discussions, audio-recording, Interaction Analysis, Sociocultural Discourse Analysis
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
- Kreitz-Sandberg, Susanne
(författare)
-
Improving Pedagogical Practices through Gender Inclusion : Examples from University Programmes for Teachers in Preschools and Extended Education
- 2016
-
Ingår i: International Journal for Research on Extended Education. - Leverkusen : Verlag Barbara Budrich. - 2196-3673 .- 2196-7423. ; 4:2, s. 71-91
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Working with gender equality in teacher education embraces a wide range of policies and practices. Against the backdrop of relevant research on gender in preschools, universities and teacher education, the study provides an outlook of the praxis on selected Swedish university programmes for preschool teacher education and teachers in extended education. The study is inspired by educational ethnography and applies quantitative and qualitative text analyses of programme and course documents. The article describes how gender perspectives can be systematically incorporated into university teaching through curriculum design and constructive aligned teaching. The author discusses whether the described pedagogical practices and gender inclusion in higher education have the potential to promote (preschool) teacher students’ systematic acquisition of values, knowledge and skills as a precondition for improving sustainable pedagogical practices. The article also touches on the relevance of the results for the eld of extended education and academic training for pedagogues and teachers who work in non-formal educational settings.
|
|
