| 11. |
|
|
| 12. |
- Cronqvist, Marita
(författare)
-
Didethics - a didactic model including professional ethics
- 2017
-
Ingår i: Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik. - 2002-1534. ; 3:1, s. 68-85
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ethics in teaching can be understood in different ways. In this article, ethics in teaching is interpreted as values that are expressed by the teacher through words or actions in interaction with students. Previous research has indicated that ethics in teaching with this meaning is difficult to recognize and verbalize. Professional ethics also seems to be randomized and built mostly on personal feelings. In an empirical study of professional ethics, data was analyzed in order to find the essence of the phenomenon professional ethics. The study indicated a lack of professional ethics in preparing and in following up teacher students for school-based training, in didactic plans and in dialogues with teacher educators in the field. This inspired the development of a didactic model, Didethics, in an attempt to make visible and to raise awareness of the importance of professional ethics in teaching. In this model, the essence of professional ethics according to the result of the empirical study becomes a part of didactics. Therefore, the implementation of the study and the result formulated as the essence of professional ethics is presented first, followed by the didactic model and descriptions of how it can be useful to future teachers.
|
|
| 13. |
- Dahl, Marianne, 1954-
(författare)
-
På spaning efter fritidspedagogisk undervisning
- 2021
-
Ingår i: Nordisk tidskrift för Allmändidaktik. - : Göteborgs universitet. - 2002-1534. ; 7:1, s. 55-71
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The study is aimed at how teaching within school-age educare can be made visible through a LEGO project. Based on Bernstein’s socio-linguistic theory, a re-analysis is carried out. Field notes from a previously conducted study have been processed again, now with a focus on how the teachers teach and what roles they play in the project. The analysis shows that teaching within school-age educare is based on a visible pedagogy of both strong classification and framing, in line with a traditional image of instruction. At certain times, the school-age educare becomes invisible, primarily from the children’s perspective, partly because of admonitions along with maintaining the rules of the project, and partly because of the children’s sense of control whether events in the project are real or pretend. The play-oriented features in the project can be seen as a way of working, demonstrating the opportunities with school-age educare in creating behavior that explores different possibilities of knowledge. One conclusion of the study highlights the teachers’ sense of intonation, an art of teaching that requires teachers both to lead and participate in order to provide the conditions for learning. The teaching can complement the school as well as provide the conditions for pupils to obtain national goals in the long term as according to the mission of the school-age educare center.
|
|
| 14. |
- Dunne, Charlotte, et al.
(författare)
-
Ekologisk läraragens : En studie av lärares arbete med att forma kemiundervisningen på mellanstadiet
- 2023
-
Ingår i: Nordisk tidskrift för allmän didaktik. - 2002-1534.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här studien fokuserar lärares arbete med att forma innehållet i kemiundervisning på mel-lanstadiet och den läraragens som kommer till uttryck i transformation av policyintentioner från styrdokument och andra undervisningsresurser. Studien är baserad på intervjuer med nioläraresom undervisade i kemi på mellanstadiet. Intervjuerna var semi-struktureradeoch analyserades utifrån en ekologisk modell av läraragens. I intervjuerna har begreppen kemiska sammanhang och kemiska samband fungerat som utgångspunkti samtalen och som exempel på kursplanebegrepp som lärare behöver tolka och förhålla sig till. Resultaten visar att lärarna både formulerar egna mål och utgår från mål i styrdokumenten för att forma kemiundervis-ning på mellanstadiet. Olika lärare använderoch har tillgång till olika resurser för arbetet med att transformera policyintentioner. Sammantaget får detta som konsekvens att kemiundervis-ningen ges olika innehåll och utformning av olika lärare. Av vissa lärare lyfts resurser som ”Naturvetenskap och teknik för alla” (NTA) och gamla nationella prov fram som viktiga re-surser som underlättar arbetet och används som referenser i arbetet med att forma undervis-ningens innehåll medan andra lärare betonar betydelsen av en kollegial tolkningsgemenskap. Resultaten synliggör olika agentiska förhållningssätt bland kemilärare på mellanstadiet i trans-formation av policyintentioner i kemiundervisningen.
|
|
| 15. |
- Eriksson, Anita, 1955-, et al.
(författare)
-
Reformimplemantering i förskolepraktik : Ett exempel på hur förskollärarens ansvar har tolkats och omsatts av förskolechefer och arbetslag
- 2018
-
Ingår i: Nordisk tidskrift för allmän didaktik. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 2002-1534. ; 4:2, s. 59-75
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article focuses on how responsibilities and tasks have been allocated between preschool teachers and child-care workers some years after the revision of the Swedish National Education Act and the preschool curriculum in 2010, in which the preschool staffs responsibility was clarified. The revision intended to strengthen the educational quality in preschool by providing preschool teachers with an increased responsibility for the educational activities carried out by preschool teams. Our overall aim was to investigate whether the revision has led to a redistribution of responsibilities and/or tasks in the everyday preschool practice carried through by preschool teams consisting of preschool teachers and child-care workers. The investigation is grounded through observations of the daily work of four mixed teams and analyses of local documents, field conversations and interviews with the team members and their heads. Due to the results there has been some redistribution of responsibilities and tasks. For instance, all the heads have made organizational changes in order to enable preschool teachers to take greater responsibility for educational activities and their quality, which in turn resulted in a more hierarchical organization. The article discusses the complexity associated with the interpretation and implementation of an educational reform and its effects.
|
|
| 16. |
- Falkemark, Gunnar, 1946
(författare)
-
Den ofrånkomliga värdegrunden
- 2016
-
Ingår i: Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik (NOAD). - 2002-1534. ; 2:1, s. 74-78
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Frostlund, Jörgen, et al.
(författare)
-
Inkludering, en skola för alla och elever med intellektuell funktionsnedsättning i grundskolan : en forskningsöversikt av forskning i Sverige, Norge, Danmark och Finland
- 2023
-
Ingår i: Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik. - : Göteborgs universitet. - 2002-1534. ; 9:1
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- I denna scoping review analyseras resultaten av forskningen om obligatorisk grundskoleutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i Sverige, Norge, Danmark och Finland, under perioden 2011–2023. De vetenskapsteoretiska perspektiv och metoder som använts, samt de forskningsfrågor och resultat som har ansetts viktiga inom forskningsområdet presenteras. Därvid diskuteras också hur inkluderingsbegreppet använts i forskningen samt vilka forskningsluckor som finns inom forskningsområdet. Inom forskningsområdet är tolkande och kritiska vetenskapsteoretiska perspektiv vanligast och mest använda metoder är enkäter/test och dokument/litteratur/textanalys. De forskningsfrågor som har ställts inom forskningsområdet är varierande, men vanligast är frågor inriktade på det professionella innehållet i utbildningen av elever med IF. Professionella i skolan är överens om att inkludering är ett eftersträvansvärt ideal, som dock inte alltid är uppnåeligt eftersom skolor har svårt att tillgodose elevgruppens behov. Vidare uttrycker professionella en variation av definitioner (dock är placeringsdefinition vanligast), när de definierar begreppet inkludering. Resultatet är väntat, då det inom forskningsområdet saknas konsensus kring hur inkluderingsbegreppet ska definieras. Vidare är det sällsynt med forskning utifrån ett elevperspektiv. Ett resultat av forskningen är att elever med IF är mer negativa till sin lärmiljö (i kontexten inkludering) än andra elevgrupper. Elever med IF deltar också i mindre utsträckning i sociala aktiviteter under skoltiden, vilket indikerar att det fattas gemenskaper i skolan som välkomnar alla elever. Det saknas dock en stabil vetenskaplig grund för säkert kunna säga hur elever med IF upplever inkluderande ansatser i skolan. Inom forskningsområdet behövs studier med elevperspektiv. Det saknas också forskning om interaktion mellan elever, mellan elever och lärare; om kommunikationsförmåga i ett elevnära perspektiv; om samverkan mellan olika professioner, samt om lärares erfarenhet av undervisning med olika läroplaner i samma klassrum. Det finns behov av forskning som mer entydigt definierar vad inkludering innebär samt hur inkludering praktiskt bör utformas i den obligatoriska grundskoleutbildningen för elever med IF.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
