| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hedlin, Maria
(författare)
-
Självklar rättvisa, överdrivna krav och motarbetat : Lärarstudenters associationer till ”jämställdhet”
- 2015
-
Ingår i: Abstracts. Den nionde nordiska konferensen om språk och kön, Linnéuniversitetet, Växjö, 15-16 oktober, 2015.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan slutet av 1960-talet har ett jämställdhetsmål varit inskrivet i grundskolans läroplan. Lärarutbildningen får dock återkommande kritik för brister när det gäller att förbereda blivande lärare på detta uppdrag (Kreitz-Sandberg 2013). Som Toohey (2002) framhåller har alla som undervisar god hjälp av att kartlägga sina studenters tidigare kunskaper och antaganden innan de planerar undervisningen. Studiens övergripande syfte är att få ett underlag som kan vara till hjälp för att planera undervisning om skolans jämställdhetsmål inom lärarutbildningen. De forskningsfrågor som vägleder studien är följande: Vilka diskurser 11 återkommer i lärarstudenters associationer till jämställdhet? Vilka antaganden rymmer dessa diskurser?Diskursbegreppet utgår från socialkonstruktionismen som betonar att vi inte kan uppleva och skapa kunskap om omgivningen på annat sätt än genom de begrepp, kategorier och språk vi redan har. Vår kunskap om världen kommer därför alltid att vara tydligt beroende av den tid och kultur som vi lever i. Diskurser är ”socialt konstruerade betydelsesystem som kunde ha varit annorlunda” (Jørgensen & Phillips 2000 s 28). Laclau och Mouffe (2001) riktar fokus mot de sociala strider som pågår inom språket (Jfr Bakhtin 1999). Med diskursiv kamp avser de den strid som pågår om hur t.ex. ett begrepp ska förstås. I den här studien gäller den diskursiva kampen ”jämställdhet”.Det empiriska materialet består av 105 lärarstudenters beskrivningar av vilka associationer som ”jämställdhet” väcker. I materialet framträder tre konkurrerande diskurser. En dominant diskurs i materialet är diskursen om den rättvisa jämställdheten. Jämställdhet är, eller borde vara, något självklart. Inom denna diskurs ter sig jämställdhet ofta som något okomplicerat. En andra diskurs är diskursen om den överdrivna jämställdheten som kopplar samman jämställdhet med konflikter, aggressivitet och överdrivna krav. En tredje diskurs är diskursen om den motarbetade jämställdheten där jämställdhet förstås som en känslig fråga som väcker motstånd. Att granska dessa konkurrerande diskurser kan ses som ett sätt att identifiera var studenterna befinner sig när det gäller jämställdhet och genusfrågor.Bakhtin, M., M. (1999). The problem of speech genres. In: A. Jaworski & N. Coupland. The Discourse Reader. London: Routledge. Jørgensen Winther M. & Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur Kreitz-Sandberg, S. (2013). Gender inclusion and horizontal gender segregation: stakeholders' strategies and dilemmas in Swedish teachers' education. Gender and Education. Volume 25, Issue 4, pages 444-465. Laclau, E. & Mouffe, C. (2001). Hegemony and Socialist Strategy. Towards a radical democratic politics. London: Verso. Toohey, S. (2002). Designing courses for higher education. Buckingham. Open University Press.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Karlsson, Susanna, 1976
(författare)
-
Att fråga om påsen gör skillnad
- 2017
-
Ingår i: Språktidningen. - 1654-5028. ; :8
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Plastpåsen har gått från att vara självklar till att vara valbar i svenska butiker. En liten förändring i våra samtalsrutiner kan ge stora effekter.
|
|
| 8. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Lagstridighetsprincipen : ett jämförande perspektiv
- 2015
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - Stockholm. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; 2015-16:1, s. 120-144
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Enligt 5 § marknadsföringslagen skall marknadsföring stämma överens med god marknadsföringssed. I detta ligger bl.a. att marknadsföringen, i enlighet med den s.k. lagstridighetsprincipen, skall vara laglig, vilket betyder att den inte får strida mot annan lag. Lagstridighetsprincipen är så självklar och välförankrad i svensk rätt att det fram till denna tidpunkt inte har ansetts nödvändigt att lagfästa den. Hur självklar och välförankrad lagstridighetsprincipen än må vara i svensk rätt finns det inte mycket skrivet om den. Den här artikeln försöker därför att belysa denna princip med hjälp av en analys av Marknadsdomstolens rättspraxis samt en jämförelse mellan det svenska och det tyska rättsläget med utgångspunkt i EU-rätt.
|
|
| 9. |
- Appelgren, Lars-Erik
(författare)
-
Julens vällukt - kryddnejlikor och apelsinskal
- 2019
-
Ingår i: Svensk Veterinärtidning. - 0346-2250. ; 73, s. 49-51
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Dofter har en förmåga att framkalla starka minnen. Kryddnejlikor instuckna i apelsiner (s.k. pomander) (figur 1) ger en självklar association till julen och dess dofter. Framförallt pomeransskal, men även apelsinskal har använts inom medicinen sedan lång tid. Främst har det varit som smakförbättrande medel. Kryddnejlikor har som namnet antyder använts som krydda men medicinsk användning var/är inte ovanlig såväl då som nu.
|
|
| 10. |
- Ekholm, Hanna Matschke, et al.
(författare)
-
Social hållbarhet - en introduktion kring begreppet och dess relevans för energisektorns aktörer
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Social hållbarhet är en lika självklar del av hållbar utveckling som den ekologiska och ekonomiska hållbarheten. De flesta företag arbetar aktivt med social hållbarhet i sina or-ganisationer via bland annat personalvård och erbjudanden om kultur- och friskvårdsak-tiviteter. Idag är det även många företag som arbetar med externa aktiviteter avseende att stärka och bevara social hållbarhet i samhället där man verkar. Men vad innebär detta i praktiken, och vad mer specifikt handlar ett aktivt externt arbete med social hållbarhet om för energisektorns aktörer.
|
|
