| 1. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 2. |
- Åsberg, Cecilia, 1974-
(författare)
-
Doing and undoing the humanities in times of uncertainty : Practices of feminist posthumanities
- 2021
-
Ingår i: UNESCO World Humanities Report: Europe. - Göttingen/Utrecht : World Humanities Report (UNESCO and Regional Research Team Europe). ; , s. 1-7
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- After invitation to agenda-setting researchers in Europe, this is a short essay or memo in response. It is on the role and relevance of the Humanities in the contemporary world, especially on the practices of feminist posthumanities within environmental/biomedical/public and techno-humanities and how they transform the relevance of the Humanities in a world shaped by the Covid-19 pandemic.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
The Posthumanities Hub Webinars and Workshops Spring 2023 : Creative with Concepts
- 2023
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Posthumanities Hub round-table workshop On "Creative with concepts"Speakers: Prof. Nanna Verhoeff (Utrecht University), Prof. Iris van der Tuin (Utrecht University), Dr Janna Holmstedt (Sweden’s Historical Museums), Prof. Christina Fredengren (Uppsala University), Prof. Paola Ruiz Moltó (Universitat Jaume) & Prof. Cecilia Åsberg (LiU) with friends.11th May, 2023 on-location workshop at Linköping UniversityEngaging with what concepts can do, we explore in this experimental round-table workshop what happens in the arts and creative humanities when "theory words" (concepts) work across different research practices. We move through a set of concepts, like, "assembling", "cartography", "curation", "dirt", "following", "micrology", "unlearning" and "wonder" (all from Iris van der Tuin & Nanna Verhoeff's (2022) Critical Concepts for the Creative Humanities, see below how to download it!). Such concepts are put to work differently across the invited speakers' various research projects. Come meet artistic research on soil and sustainability; museum ecologies and heritage research on past and future waste sites of the present Antropocene; imaginative teacher education with art, science and tiny, tiny critters, as well as other forms of blue/ environmental/ feminist/ more-than-human and creative humanities.
|
|
| 5. |
- Åsberg, Cecilia, 1974-, et al.
(författare)
-
Feminist posthumanities : an introduction
- 2018. - 1
-
Ingår i: A feminist companion to the posthumanities. - New York, Heidelberg, Dordrecht, London : Springer. - 9783319621388 - 9783319621401 ; , s. 1-22
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this chapter, Åsberg and Braidotti, delineates the geneaologies of feminist posthumanities, drawing on cultural theory, philosophy, science and technology studies but also environmental, medical and digital humanities as these are enlivningen the contemporary interdisciplinary humanities with critique, creativity and curiosity.
|
|
| 6. |
-
Coloniality and Decolonisation in the Nordic region
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book advances critical discussions about what coloniality, decoloniality and decolonization mean and imply in the Nordic region. It brings together analysis of complex realities from the perspectives of the Nordic peoples, a region that are often overlooked in current research, and explores the processes of decolonization that are taking place in this region. The book offers a variety of perspectives that engage with issues such as Islamic feminism and the progressive left; racialization and agency among Muslim youths; indigenizing distance language education for Sami; extractivism and resistance among the Sami; the Nordic international development endeavour through education; Swedish TV-reporting on Venezuela; creolizing subjectivities across Roma and non-Roma worlds and hierarchies; and the whitewashing and sanitization of decoloniality in the Nordic region. As such, this book extends much of the productive dialogue that has recently occurred internationally in decolonial thinking but also in the areas of critical race theory, whiteness studies, and postcolonial studies to concrete and critical problems in the Nordic region. This should make the book of considerable interest to scholars of history of ideas, anthropology, sociology, cultural studies, postcolonial studies, international development studies, legal sociology and (intercultural) philosophy with an interest in coloniality and decolonial social change.
|
|
| 7. |
- Hillén, Sandra, 1977, et al.
(författare)
-
Barn som samhällsbyggare. Delaktighetsprocesser och samarbetsformer i Hammarkullen.
- 2020
-
Ingår i: En lag för barn : kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen / Tarja Karlsson Häikiö, Jeanette Sundhall, Maj Asplund-Carlsson (red.).. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137483 ; , s. 55-94
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I kapitlet diskuteras beskrivs ett tvärdisciplinärt forskningsprojekt och hur barn kan göras delaktiga och få inflytande i stadsplaneringsprocesser. Barnrättskonventionens artiklar 3 och 12, barns rätt att uttrycka åsikter och bli lyssnade till samt deras rätt till delaktighet i beslut som rör dem själva, fungerar som utgångspunkter. Göteborgs stad arbetar aktivt med att införliva barnperspektivet i det kontinuerliga arbetet, och det återfinns bland annat i policydokument, visioner och riktlinjer. Staden har också utvecklat en modell för barnkonsekvensanalys med intentionen att ”stärka och utveckla barnperspektivet och barns eget perspektiv i planeringen”. Forskningsprojektet ”Barn som medskapare av stadens rum” har haft som syfte att sammanföra barn, skolpersonal, forskare och planerare kring gemensamma frågor om hur barn kan göras delaktiga i stadsplaneringsprocesser och hur det arbetet kan det ingå i skolans ordinarie verksamhet.
|
|
| 8. |
- Hillén, Sandra, 1977-
(författare)
-
Läsfrämjande i praktiken. : En rapport om projektet Stärkta bibliotek - Staden där vi läser!
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten summerar följeforskning av det första året av det läsfrämjande projektet "Stärkta bibliotek - Staden där vi läser för våra barn!" Projektet drivs av Kulturförvaltningen i Göteborg och fokuserar folkbibliotekens läsfrämjande arbete mot målgruppen barn och unga och deras familjer. Projektet är en del av Kulturrådets satsning "Stärkta bibliotek" som syftar till att stärka landets biblioteksverksamhet. Följeforskningen följde det läsfrämjande arbetet som genomfördes på tre arenor: på biblioteken, genom uppsökande verksamhet och digitalt. Särskilt uppmärksamhet har ägnats läsfrämjande praktiker och samverkan, fortbildning och utbildning samt praktiker kring bokgåvor. Även jämlikhetsfrågor var viktig för följeforskningen då projektet genomfördes inom ramen för Göteborgs verksamhetsövergripande satsning på mobiliseringen "Staden där vi läser för våra barn".
|
|
| 9. |
- Pasquini, Mirko, 1991
(författare)
-
The Negotiation of Urgency: Economies of Attention in an Italian Emergency Room
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Urgency in a hospital Emergency Room (ER) is not a self-evident state. Urgency is made, by establishing priorities, distributing attention and material resources, and deciding who and what needs to be attended to first – and, simultaneously, who and what has to wait. The process of determining urgency is known as “triage” (from the French verb, trier, “to choose”). This thesis is about the vicissitudes of triage in an Italian ER. Based on one year of ethnographic fieldwork, the thesis explores what happens when urgency is at stake; when it is contested and caught up between different, and frequently conflicting, perspectives. It explores how urgency is determined in practice, and shows how triage always is a vulnerable process of negotiation guided by economies of attention. How is urgency actually shaped in interactions between patients, their families and friends, and the ER staff? The different chapters explore how time in the ER is created through shifting registers of attention, and how attention in the ER is affected by widespread economic and social precarity, and neoliberal national policies of governance. It discusses how triage increasingly is structured by attitudes of mistrust; and also by potential or real outbreaks of violence. Addressing the particular positioning of the ER as a thick space of conjunction between neoliberal state politics and people's increasing need for care and recognition, the thesis aims to contribute to medical anthropology literature by analyzing triage not as a neutral medical way of sorting, but as a practice that actively creates difference. It explores both the limits of triage, and how those limits can spark improvisation and creative reinvention.
|
|
| 10. |
|
|
