| 1. |
-
Knowledge and communication in the computer age : Proceedings from a symposium, November 2-3, 1987, Linköping, Sweden
- 1988
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- KNOWLEDGE AND COMMUNICATION IN THE COMPUTER AGE was organized by The Institute af Tema Research at the University of Linköping, Sweden. with support from The Bank of Sweden Tercentenary Foundation, and the Swedish Council for Planning and Coordination of Research.Modern information technology has brought radically new conditions for human knowledge both for the individual human belng and on common, collective levels as well. How is the knowledge of today built up, how is it distributed? What do these changing conditions mean for baslc human quallties such as personality, responsibllity and communication between human beings? How is knowledge used, by whom and for what purposes in a changing and increasingly complex society? Does the intelligibllity of lif e and reality change? All these questions are present in dilierent senses and to different extents in various parts of life and society. The aim of the symposium was to shed light on the importance of same of the questions. Particular attention was paid to children and young people growing up in the new computer culture.The Organizer: In The Faculty of Arts and Science at Linköping University research is pursued and research training given under four broad problem areas known as temas (themes). These are Health and Society. Communication Studies. Technology and Social Change, and Water and Environmental Studies. In fall 1988 a fifth theme will start. f ocusing on children.
|
|
| 2. |
-
Rabalder i människans provins : Fem forskare om dataåldern
- 1987. - 1:1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I 1984 års forskningspolitiska proposition framhålls behovet av kunskap om sambandet mellan individen, samhället och datatekniken. Där sägs bl a följande:"När det gäller att öka kunskapen om sambanden mellan individen, samhället och datatekniken är det enligt min mening angeläget att den kunskap som finns uppbyggd inom skilda discipliner, främst inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska området kring individen och samhället, kan utnyttjas som underlag fö r beslut rörande användningen av den nya tekniken som samhället nu står inför. En samverkan mellan forskare från skilda discipliner är här nödvändig." (s 16, bil S)För att stimulera sådan samverkan anslogs särskilda medel. En del av dessa ställdes till förfogande för "utarbetande av en kunskaps- och problemöversikt rörande datoriseringens och informationsteknologins samhällskonsekvenser." Denna uppgift har anförtrotts en nationellt rekryterad ledningsgrupp.Gruppen har valt att betona ett grundläggande humanistiskt förhållningssätt. Gruppen vill också söka stimulera forskning och kunskapsuppbyggnad av långsiktig och perspektivgrundande karaktär, med andra ord sådan som bäst utförs inom olika institutioner vid universitet och högskolor.Dock är det angeläget att understryka att det givna uppdraget, även med de nämnda begränsningarna, är mycket omfattande. Ledningsgruppen har därför valt att initiera studier inom vissa till synes centrala och tidigare ej alltför ofta uppmärksammade områden. Som ett led i arbetet har gruppen valt att ge ut den här föreliggande antologin. Den innehåller ett antal uppsatser författade av några forskare, vilka gruppen engagerat för arbetet i fråga. Härtill kommer också en selektiv bibliografi, som en särskilt engagerad bibliotekarie utarbetat i samråd med författarna. Författarna svarar själva för innehållet i sina uppsatser, men det förtjänar att påpekas att de utarbetats i intern kontakt och diskussion.Det är ledningsgruppens förhoppning att antologin både skall fungera som informationskälla och bidra till fo rtsatt debatt och forskning om de viktiga mänskliga och samhälleliga möjligheter och problem som är förenade med den nya informationsteknologin.Peter Seipel, ordförande Ingemar Lind
|
|
| 3. |
- Dahlberg, Gunilla
(författare)
-
Bara att läsa rätt innantill? : Om dramaanalys i teori och praktik
- 1988
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur analyserar man ett skådespel? Svaret är i förstone enkelt, vare sig frågan ställs av dramaläsaren eller forskaren: Det beror på skådespelet och ens egna avsikter med att studera det! För att kunna välja infallsvinklar måste man emellertid förfoga över en uppsättning strategier - och här kommer skolans och universitetets undervisning in i bilden. Vid universitetet skall studenterna tillägna sig sådana strategier, och de som fortsätter som svensklärare skall i sin tur föra dessa vidare till sina elever.Men vilka strategier? Med tanke på de många böcker som skrivits om dramatisk teknik och dramaanalys kan man kanske tycka att svaret skulle finnas färdigt. I min egen undervisning inom universitetets grundutbildning i Litteraturvetenskap och Svenska har jag emellertid haft svårt att följa de anvisningar som ges i de handböcker som vanligtvis rekommenderas. Jag har sett olika och delvis ganska komplicerade problem, som jag bara kunnat antyda vid den begränsade dramadiskussion som förekommer i introduktionskurserna och de historiska momenten. De yttersta konsekvenserna av vad jag såg tvingades jag egentligen aldrig att dra.Situationen blev emellertid akut när jag förra läsåret planerade en fördjupningskurs i drama och teater inom ramen för svensklärarutbildningen: Någon måste väl ha varit inne på samma tankar som jag och börjat nysta i problemen? Så långt jag kunde överblicka erbjöd emellertid dramahandböckerna och de dramaanalyser som publicerats med mera vetenskapliga ambitioner samma svårigheter: ett intriktat komplex av problem förknippade med kommunikationen av skådespel som litteratur och speltexter, en härva av problem av tolkningskaraktär. Hur skulle jag göra detta tydligt för de blivande svensklärarna, som i sin tur hade att tackla motsvarande frågor i sin egen undervisning? Och: Var det överhuvudtaget möjligt att finna nya framkomstvägar?Denna skrift, som utarbetats under några sommarmånader inom projektet "Forskning och svenskundervisning" vid Tema Kommunikation vid Linköpings universitet med ekonomiskt stöd från Forskningsrådsnämnden, är resultatet av mina första överväganden kring problemen. Resonemangen gäller dramat som text, dvs. som utgångspunkt för en teateruppsättning. Föreställningsanalysen kräver sina egna metoder. Läsdramatik, hörspel för radio och TV-drama håller jag helt utanför diskussionen.Jag inleder med en kort orientering om den pedagogiska litteraturen i dramatisk teknik och dramaanalys och presenterar därefter en teoretisk bas för mina ställningstaganden. Utifrån denna granskar jag sedan ett dussin dramahandböcker: några välkända svenska framställningar och en del av de utländska arbeten som svenska dramaläsare brukar hänvisas till. Genomgången skall framför allt belysa en tolkningsproblematik. Jag vill emellertid också orientera om böckernas innehåll i stort och rikta uppmärksamheten på en del grepp som kan användas vid dramadiskussion i klassrummet. Avslutningsvis försöker jag se de mera övergripande konsekvenserna av mitt synsätt för undervisningen om dramatexter - eller om man så vill: lägga en ny huvudstrategi för dramaanalys.De frågor jag tar upp kräver utan tvivel en bättre genomlysning än jag här kan ge dem, och jag hoppas så småningom kunna återkomma med en utförligare och mera genomarbetad framställning. Ännu kan jag t.ex. inte presentera en detaljerad analysmodell som svarar mot mina grundläggande ideer. Jag tror emellertid att några av de pedagogiska och vetenskapliga konsekvenserna av mina ställningstaganden redan nu är fullt synliga och att det därför är relativt lätt att behandla ett enskilt drama med de utgångspunkter jag skisserar. Jag hoppas alltså att forskaren och svenskläraren skall kunna mötas på halva vägen - syftet med det projekt där denna skrift ingår.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Grogarn, Margareta, 1929-
(författare)
-
Knagglig läsning
- 1988
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The general aim of this report is to go into particulars about reading disability of some pupils (ages 17-19) in the integrated upper secondary school("gymnasium") in Sweden. I discuss their difficulties to decode long words, theirmisreading of small, usual words, their phonological, morfological and lexical faults in reading and their wrongly made hypotheses. I also point out their difficulties in rhyming and rhythmic reading and I discuss their poor reading comprehension.
|
|
| 6. |
- Hansson, Gunnar, 1922-
(författare)
-
Litteratur mellan människor
- 1985
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The lecture illustrates some problems that can be studied at a Department of Communication when a printed poem is used as '' channel". A frame of theoretical and methodological considerations is presented . The author of the poem, Sandro Key- Aberg, describes the background of the poem and his intentions when writing it. Three readers then present their respective interpretations, and finally some general conclusions are drawn.
|
|
| 7. |
- Jönsson, Linda, 1950-
(författare)
-
Polisförhöret som kommunikationssituation
- 1988
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för projektet "Framgång och motgång i dialoger" (jfr Aronsson & Linell, 1985) har studier gjorts av kommunikationen mellan professionella och lekmän i bl a rättegångar, närmare bestämt handläggningen av vissa typer av brottmål. Första ledet i undersökningen har behandlat huvudförhandlingar vid domstol (tingsrätt) (se Aronsson m fl, 1987, Adelswärd m fl, 1987 och Adelswärd m fl, 1988) 1. Den föreliggande studien behandlar ett annat led i samma ärendegång, nämligen polisens förhör med den misstänkte som en del av förundersökningen inför ett eventuellt åtal.Arbetets syfte har varit att studera och beskriva kommunikationssituationer från kommunikationsteoretiska, samtalsanalytiska och sociolingvistiska utgångspunkter. Några primärt juridiska, kriminologiska eller rättssociologiska perspektiv har inte anlagts (även om arbetet kan ha relevans för rättssociologin, och vice versa).De olika delprojektens övergripande syfte har varit att studera dialoger med utgångspunkt i situationer där den ena parten i samtalet har en dominerande roll i kraft av högre utbildning och/eller större erfarenhet av situationen, dvs situationer där representanter för t ex en myndighet för en dialog med en lekman eller en representant"för allmänheten. Både rättegångsförhandlingama och polisförhören tillhör den nämnda typen av situationer och de har många gemensamma drag. De är båda led i brottmålsprocessen och styrs av de allmänna processprinciperna (jfr tex .Klette, 1976: 31-38). Dialogerna utgörs i båda fallen av en form av samtal där representanter för de rättskipande myndigheterna, genom att höra en enskild människa, försöker utreda och eventuellt fastställa dennes skuld i anslutning till ett begånget brott. Trots dessa principiella likheter fmns det naturligtvis stora skillnader mellan de båda situationerna och vissa jämförelser kan hjälpa till att belysa vad som är specifika förutsättningar för kommunikationen inom respektive situation.För en mera utförlig och systematisk genomgång av de teoretiska utgångspunkterna och en översikt över tidigare forskning inom området hänvisas till Jönsson (1988). Nedan följer en kortfattad redovisning av de huvudperspektiv utifrån vilka arbetet har bedrivits.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Martinssin, Bengt-Göran, 1959-
(författare)
-
Tradition och undervisning : Tankar om litteraturundervisning, historieskrivning och kulturell reproduktion
- 1987
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report discusses ways to look upon teaching of literature as a social and cultural transmission of (1) a literary canon and (2) certain ways to 'handle' literature and give it meaning. This mainly theoretical discussion is concluded with an account of the historical background of teaching of literature in Sweden, and a description of how a poem of Viktor Rydberg has been interpreted in educational contexts in the period 1900-1970.
|
|
| 10. |
- Oliv, Tomas
(författare)
-
Litteraturundervisningen på högstadiet : forskning och metoder
- 1987
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Något som forskningen med all önskvärd tydlighet pekar på är att man måste låta eleverna läsa mycket litteratur på alla stadier, mycket mer än vad man i allmänhet idag låter eleverna läsa i skolan. Boksituationen måste bearbetas: skolbibliotekens resurser måste förbättras, anslagen till svenskinstitutionerna för bokinköp måste öka. Men även med den situation vi har idag kan en hel del uträttas. Jag har sedan många år tillbaka försökt bygga på forskningens rön och egna erfarenheter för att utforma ett litteraturläsningsprograrn, som visat sig fungera rätt bra. Jag ger en kort sammanfattning här som en utgångspunkt för vidare diskussion.Starta den fria läsningen så fort som möjligt Tag reda på elevernas intressen och läsvanor, tex genom brevförfarandet Utnyttja skolbiblioteket mycket, bl a för att ge biblioteksvana. Följ upp med bokhandelskataloger och med besök i bokhandel och större bibliotek och be om deras stöd. Jaga inte eleverna med recensionsskrivande. Det här är läsning för nöjes skull.Läs högt för eleverna första terminen: spännande, bra texter. Börja tcxtsamtalen, noga övertänkta, genast. Försök involvera eleverna i högläsandet på våren.När intresset och förmågan au läsa och diskutera börjar komma, läs hela böcker med eleverna. Låt dem få vara med och välja i någon form. Tag diskussionen i halvklass, led den själv, sitt i en cirkel så att skolsituationen bryts och så att ni kan se varandra. Jag brukar börja med det här i åttan ocb vi brukar hinna hinna 3-4 böcker per termin.Hela tiden fortsätter den fria läsningen och läsning och diskussion av korta texter. Koppla ihop läsandet ocb skrivandet genom att också göra berättartekniska iakttagelser i texterna och uppmuntra eleverna att använda dessa i skrivandet. Ibland kan man lägga upp ett tema som bygger på läsa och skriva. Låt tyngdpunkten i undervisningen ligga på läsa, tala och skriva, så att grundfllrdigheterna övas intensivt och plottra inte bort svenskundervisningen på mindre viktiga småsaker i läroböckerna. Minst två tredjedelar av tiden försöker jag använda för grund.färdigheterna. I en hygglig årgång brukar jag hinna läsa och diskutera minst tio korta texter per termin. Det blir ett 60-tal texter på tre år plus 12-15 böcker, noga diskuterade. Dessutom läser eleverna ett varierande antal böcker under den fria läsningen.På sikt märlcs den språkliga utvecklingen tydligt: eleverna stavar bättre och de skriver allt bättre. Men litteraturläsningen är grunden - utan den fungerar inte svenskundervisningen.
|
|
