| 1. |
- Allard, Christina
(författare)
-
Renskötselrättens grunder – en replik
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 864-867
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Azad, Azade, et al.
(författare)
-
Barn och ungdomar minns och berättar detaljerat efter att ha bevittnat dödligt våld
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 97, s. 746-759
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De flesta barn som kommer i kontakt med rättsväsendet har utsatts för stressfyllda eller traumatiska händelser. Följaktligen är effekten av starka negativa känslor på minnet och berättandet, av både juridiska och kliniska skäl, av stor vikt att undersöka. I ett pågående forskningsprojekt har vi kartlagt de mönster som präglar barns minnen och berättande när de bevittnat dödligt våld, samt olika bakgrundsfaktorer som kan tänkas påverka barnens vittnesmål. Totalt har vi analyserat polisförhör med över 100 barn och ungdomar i åldrarna 3–17 år. Huvudresultaten visar att barn berättar detaljerat om dessa upplevelser i polisförhör, oavsett ålder och relation till gärningsmannen och/eller offret. Därtill visar resultaten att upprepade förhör leder till ett än mer detaljerat berättande. Det finns således skäl till att reflektera över etablerade uppfattningar angående i vilken utsträckning barn är lojala mot sina föräldrar och av den anledningen tiger om det våld de upplevt i hemmet. Barnets vittnesmål är av stor vikt för att få ett bättre underlag i en brottsutredning och för att försäkra barnets rätt till brottsskadeersättning samt för att domstolarna vid straffvärdesbedömningen ska kunna beakta att ett barn bevittnat brottet.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bengtsson, Bertil
(författare)
-
Civilrätt och offentliga tjänster
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5-6, s. 429-436
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln diskuteras enskildas rättsskydd vid brister i offentliga tjänster. Rättsläget är i stora delar oklart, sedan regeringen avstått från ett försök att lagstifta i frågan. När inte regler om skadestånd vid myndighetsutövning kan tillämpas är rättskyddet ganska svagt; möjligheten att åberopa kontraktsrättliga regler i sammanhanget förefaller begränsad.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Edelstam, Henrik, 1957-, et al.
(författare)
-
”Över ån…” — en duplik
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :8, s. 760-764
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I SvJT 2012 s. 474 ff. analyserade och kritiserade vi ett HD-avgörande angående ändring av talan (NJA 2011 s. 718). Vår artikel föranledde Stefan Lindskog att skriva en replik (SvJT 2012 s. 587 ff.) i vilken avgörandet förklaras och försvaras. I förevarande artikel bemöter vi Lindskogs synpunkter och understryker vår tidigare framförda kritik, som kan sägas koka ned till att HD tydligt borde ha förklarat varför domstolen tillämpar RB 13:3 på ett nytt sätt.
|
|
| 8. |
- Edelstam, Henrik, 1957-, et al.
(författare)
-
"Över ån för att hämta vatten?" : En analys av ett HD-avgörande om ändring av talan.
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala. - 0039-6591. ; , s. 474-487
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bestämmelsen om ändring av talan i RB 13:3 är av stor praktisk betydelse. Den innehåller flera för civilprocessen helt grundläggande begrepp såsom ”yrkande”, ”omständighet”, ”grund” och ”saken”. Inte sällan är det dock förenat med svårigheter att tillämpa bestämmelsen. Sådana svårigheter uppenbarade sig i NJA 2011 s. 718, där Högsta domstolen vid tillämpningen av RB 13:3 avvek – utan att närmare förklara varför – från den metod och systematik som följer av dess egen praxis och av anvisningar i doktrinen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hansson, Mikael, 1975-
(författare)
-
En kommentar till privaträttsliga diskrimineringsförbud med utgångspunkt i DCFR bok II kapitel 2
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :10, s. 941-961
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln presenteras och kommenteras diskrimineringsförbuden i DCFR. Trots att de är en praktiskt taget oumbärlig del av det föreslagna regelverket är de lite säregna, och de innebär därmed vissa utmaningar för DCFR i sin helhet. Till sitt innehåll påminner de mycket om motsvarande regler i EU-rätten och i tvingande svensk rätt, och de kan därför användas till att diskutera diskrimineringsförbud i privaträttsliga sammanhang också utanför DCFR. De föreslagna modellreglerna överensstämmer dock inte nödvändigtvis helt och hållet med EU-rätten och svensk rätt, men i diskrepansen ryms potential att bidra till rättsutvecklingen — åtminstone i delar i en riktning som författaren till artikeln finner tilltalande.
|
|
