| 1. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Att lära sig se. En didaktisk figur hos Sven Delblanc
- 2005
-
Ingår i: Det öppna rummet. Festskrift till Merete Mazzarella den 4 februari 2005. - : Söderströms, Atlantis. - 9515222850 ; , s. 261-276
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Brukslitteratur, skönlitteratur och medkänslans estetik. Betraktelse över läsarter
- 2007
-
Ingår i: Den litterära textens förändringar. Studier tillägnade Stina Hansson. - Stockholm/ Stehag : Symposion. - 9789171397935
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Receptionsteoretisk och responsestetisk ansats. Diskussion av den skönlitterära textens möjligheter att via olika retoriska grepp styra läsandet. Åskådningsexempel: Margareta Ekströms novell "Långt lidet" (i samlingen Överfallet, 1963).
|
|
| 3. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
"Den döde gör succé". Dödsrunan och Dan Andersson
- 2008
-
Ingår i: Kritikens dimensioner. Festskrift till Tomas Forser/ Åsa Arping & Mats Jansson (red.). - 9789171398123 ; , s. 131-149
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersöker dödsrunan som genre med dödsrunor över Dan Andersson som åskådningsexempel.
|
|
| 4. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Det mörka landet – en tankefigur hos Sven Delblanc
- 2001
-
Ingår i: Röster om Sven Delblanc. Red. Lars Ahlbom. ABF-seminaium i samarbete med Delblancsällskapet i april 2001. - Stockholm : ABF. - 9187980282
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Analys av ledmotiviskt återkommande berättelse i Sven Delblancs författarskap.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
"Hoo kan wäl sljkt förstå?" : undringar över Haquin Spegels Guds werk och hwila
- 2000
-
Ingår i: Gudar på jorden / Stina Hansson & Mats Malm (red.). Eslöv : Brutus Östlings bokförl. Symposion. - Stockholm : Stehag. - 9171394893
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökning av hur Haquin Spegel gestaltar paradoxala aspekter av det gammaltestamentliga skapelsemotivet i sin dikt "Guds werk och hwila".
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Agrell, Beata, 1944, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2003
-
Ingår i: Genrer och genreproblem: teoretiska och historiska perspektiv / Genres and Their Problems: Theoretical and Historical Perspectives.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Analytic introduction to contemporary problems of genre and presentation of the various approaches of the essays in the book.
|
|
| 10. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Klassgränser, kulturblandning och nya läsarter: estetik, didaktik och ideologi i svensk arbetarlitteratur c:a 1910
- 2008
-
Ingår i: Gränser i nordisk litteratur/ Borders in Nordic Literature. IASS XXVI 2006. Red. Heidi Grönstrand & Ulrika Gustafsson- Åbo: Åbo Akademis förlag, 2008. - Åbo Akademis förlag. - 9789517654180 ; , s. 93-102
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln diskuterar hur det tidiga 1900-talets svenska arbetarlitteratur deltar i omförhandlingen av politiska och kulturella gränser genom att bryta upp rågången mellan estetik, didaktik och ideologi. Det tidiga 1900-talet innebar i västvärlden kulmen på en rad omvälvande förändrings-processer, som hörde med till moderniseringen: industrialisering, urbanisering, proletarisering, sekularisering, demokratisering, massmedialisering. I dess spår följde politiska omvälvningar som första världskriget, ryska revolutionen och arbetaruppror i flera länder. Samtidigt som klassmotsättningarna skärptes fördes också en kamp för demokrati i allmänhet och rösträtt i synnerhet. I Norden var detta också folkrörelsernas mest intensiva period, då den äldre religiösa väckelsen får sällskap av sekulära varianter som nykterhetsrörelse och arbetarrörelse, men också hembygdsrörelse, ungdomsrörelse och inte minst bildningsrörelser av olika slag. Folkets breda lager kom på fötter och skapade inom folkrörelserna egna plattformar med funktionen av motoffentligheter till den etablerade politiska och kulturella offentligheten. Folkrörelseägda tidningar och förlag rekryterade författare inifrån de egna leden och spred nya typer av såväl sakprosa och agitationstexter som skönlitteratur. Den interna bildningsverksamheten stärktes genom rörelseägda folkhögskolor, som också blev en viktig faktor i ståndscirkulationen och den s.k. demokratiseringen av parnassen. Varje folkrörelse hade sin speciella profil, avgränsad från varje annan, men i praktiken var överströmningen mellan dem stor: medlemskap i en organisation uteslöt inte medlemskap i en annan. Detta nätverk av rörelser grundades på en ökad differentiering som samtidigt medförde kulturblandning. Det betydde t.ex. att den sekulära arbetarrörelsen kunde kritisera kyrkan och den officiella kristendomen, samtidigt som den organiserades efter väckelserörelsens religiösa mönster (med exempelvis »predikan» och »salmer» på mötesprogrammen) och rekryterade troende medlemmar från väckelsen. Allt detta skedde samtidigt som en massmarknad för kommersiella dagstidningar och populärlitteratur utvecklades, och den internationella modernismen började göra sig gällande också i Norden. I den nya litteratur som skapades i folkrörelsernas hägn korsades därför skilda tendenser: inflytande från folkligt arv, folkhögskolebildning, kanoniserad höglitteratur, kommersiell populärlitteratur och samtida experimentlitteratur blandades och omfunktionerades för uppbyggliga politiska eller religiösa syften. Denna nya typ av författare byggde samman vanligtvis åtskilda storheter som estetik, didaktik och ideologi, samtidigt som de flyttade gränserna mellan såväl högt och lågt som konstlitteratur och brukslitteratur. Denna pragmatiska orientering medförde också ett speciellt begrundande sätt att läsa, som även påverkade sättet att skriva. Detta var ett arv från väckelsen som vidarefördes inte minst i arbetarrörelsen. Den proletära texten blev därmed ett vanskligt konststycke inriktat på iscensättning på gränsen mellan skrivande och läsande. I artikeln diskuteras hur en sådan begrundande läsart förbereds i texten och hur den läsarten förhåller sig till ungmodernistiska föreställningar om litteraritet baserad på främmandegöring och desautomatisering. Som åskådningsexempel används texter av arbetarförfattaren Maria Sandel (debut 1908).
|
|
