| 1. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Arbete, klass och existens hos Karl Östman, sågverksfolkets diktare : Labour, class, and existence in Karl Östman, the poet of the sawmill’s people
- 2022
-
Ingår i: Tanke/världar. Studier i nordisk litteratur, red. Hilda Forss, Hanna Lahdenperä & Julia Tidigs. Nordica Helsingiensia 61. Helsingfors: Finskugriska och nordiska avdelningen vid Helsingfors universitet, 2022.. - Helsingfors : Nordica Helsingiensia 61. Finskugriska och nordiska avdelningen vid Helsingfors universitet. - 1795-4428 .- 2737-2960. - 9789515150691
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Investigates working-class author Karl Östman’s (1876–1953) ways of combining a class-perspective with rhetorical and aesthetic devices provoking a reflective reading.
|
|
| 2. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Att konstruera en arbetarförfattare. Maria Sandel i litteraturkritiken : Constructing a working-class author. Reception of Maria Sandel (1870–1927) in the press of her time
- 2020
-
Ingår i: Arbetarförfattaren. Litteratur och liv. Red. Margaretha Fahlgren, Per Olof Mattsson & Anna Williams.. - Möklinta : Gidlunds. - 0349-1145. - 9789178444267
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Analys av den dåtida pressens mottagande av arbetarförfattaren Maria Sandels (1870–1927) prosaverk under arbetarrörelsens genombrottstid i det tidiga 1900-talets Sverige. Arbetarlitteratur var då ett i den borgerliga offentligheten nytt och okänt fenomen som kritikerna hade svårt att benämna och förhålla sig till. Arbetarklassen och dess erfarenheter ansågs inte höra hemma i den erkända (borgerliga) kulturen. Att Maria Sandel dessutom var kvinna var ytterligare ett problem för kritikerna, eftersom det inte ansågs passande för en kvinna att skriva om de ’låga’ och tabubelagda ämnen som aktualiserades inom arbetarklassen. Samtidigt uppfattades denna främmande miljö och dessa tabubelagda ämnen som intressanta, och Sandels djärva och klassmedvetna sätt att angripa sitt stoff väckte både anstöt och fascination. Kapitlet undersöker hur kritiker försöker navigera mellan dessa spänningsfyllda poler och komma tillrätta med både klassperspektivet, det anstötliga stoffet och Maria Sandels genusroll.
|
|
| 3. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
En het potatis? Västsvensk fromhet i litteraturen : A hot potato? West swedish piety in literary form.
- 2021
-
Ingår i: Årsbok 2021. Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. Red. Gunhild Vidén. - 0436-113X. ; 2021:2021
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Västsvensk fromhet härrör från den inomkyrkliga väckelse som utgick från lundaprästen Henric Schartau (1757-1825) och hans på Luther grundade lära med ordet, nåden och tron allena i centrum. 1 Han var kritisk mot både den samtida upplysningstidens snusförnuftiga deism och romantikens känsloreligiositet, liksom mot pietistisk sentimentalitet och asketism. Hans förkunnelse mötte motstånd från den kyrkliga överheten, så hans många prästlärjungar förvisades ut på landsbygden i riket. På så vis spreds förkunnelsen, som fick särskilt starkt fäste på västkusten och i Göteborgs stift. Det är genom dessa lärjungar som den så kallade "schartauanismen" etablerats här. 2 Det har påpekats att varken Schartau själv eller de första Schartaulärjungarna var "schartauner" i dogmatisk bemärkelse. 3 Den beteckningen antyder en sektkaraktär som denna strängt inomkyrkliga väckelsetradition tar avstånd från. 4 I det följande skall jag uppmärksamma några litterära skildringar där västsvensk fromhet spelar en viktig roll. Jag skall diskutera på vilka sätt mina exempel anknyter till en Schartautradition, vilka aspekter som särskilt lyfts fram och hur de uppfattas.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
“I pray all the time”: Genre, address, and self-examination in Marilynne Robinson’s Gilead
- 2021
-
Ingår i: Marilynne Robinson and Theology, eds. Håkan Möller & Ola Sigurdson.. - Stockholm : Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. - 0348-1433. - 9789188763259
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter investigates how various genres of first person narrative interact within the discourse of epistolarity in Marilynne Robinson’s novel Gilead, dealing with an old dying father and clergyman writing to his very young son. The analysis exposes how this interaction is governed by the narrator’s ambition to unselfishly guide and help his son – in vain trying to forget his own personal failures, desires, dilemmas and feelings of guilt. Most interesting is how the formal-rhetorical swaying of the text activates and illustrates deep theological issues of love, sin, guilt and forgiveness.
|
|
| 6. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Jesus: En lidande och stridbar trickster : Jesus: A suffering and fervent trickster
- 2024
-
Ingår i: Jesus och politiken / red. Fredrik Portin & Kamilla Skarström Hinojosa.. - Göteborg : Makadam. - 9789170614149
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Study of the mission of Jesus in his political age as depicted in the Swedish translation Bible 2000 for ”a common reader” without theological, historical, or exegetical expertise . Jesus is approached as a literary character and the Biblical text is analuýsed as a literary work. Methods of the study are response aesthetics and rhetorics. Overarching issues are: What might the printed text tell a modern secular Swedish reader, reading attentively? More precisely: What image of Jesus and his mission is presented; how is it narrated, and what does the narrating imply about his mission? what kind of reception do the texts prepare? what didactic and rhetorical techniques does Jesus hinself use to present himself and his message for his audience within the text? The result of the analysis is 1) that Jesus uses a special didacticism, including a strategic rhetoric of offense, confronting the prejudices of his audience and forcing them to reflect anew ; 2) that Jesus presents himself as a divine saviour from sin and death, and not as a political activist. Nevertheless, his message of love of the neighbour, the importance of equality before God, and caring for the outcast and contempted implies a politics of solidarity, justice, and social welfare for everyone.
|
|
| 7. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
”Kroppsminne och kollektiv erfarenhet: Objektiveringens betydelse för produktionen av arbetarlitteraritet.” : “Body memory and collective experience: the significance of objectification for the production of literariness in working class literature”
- 2023
-
Ingår i: Scandinavistica Vilnensis. - 2029-2112 .- 2669-0497. ; 17:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Literature is the memory of a culture: whether included in the canon or not, it testifies to conceptions, mentalities, and conditions in its time. Working-class literature is a young literary type, that for long was excluded from the canon and recognized literary tradition, and therefore has a special relationship to memory, experience, and culture. The first Swedish working-class writers were self-taught, without access to the bourgeois cultural heritage. They were workers, writing about workers, for workers and addressing the class collective. But they were also individuals, who started from their own memories and experiences. How did they go about making their own thing a matter for the whole class? How did they integrate the personal into a collective memory culture? That is the main issue in my article. The task is to shed light on the relationship between individual experience and collective memory in the first generation of Swedish working-class prose around 1910. I will dive into this subject matter by employing the notion of literary objectification, understood as creating vivid images, scenes, and situations from personal memories and experiences serving as an objective correlate (T.S. Eliot). The function of this correlate is to evoke recognition at a distance in the implied reader: an alienated recognition (Viktor Shklovsky), or a kind of sustained Verfremdung (Bertolt Brecht), which also includes contemplation and reflection. A working objective correlate, as I understand it here, must be based on some form of collective memory. I want to develop this idea with the support of memory studies, specifically, works by cultural researcher Jan Assmann and phenomenologist Thomas Fuchs. The reasoning will then be tested on some text examples from the working-class authors Dan Andersson (1888–1920), Maria Sandel (1870–1927), and Karl Östman (1876–1953). In particular, I will dwell on depictions of physical labour, the body memories that are objectified, and the extent to which such objectification produces a special proletarian literariness.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Proletär svenskhet? Klassmedvetande och fosterlandskänsla i pionjärtidens svenska arbetarprosa : [Proletarian Swedishness? Class-consciousness and patriotism in Swedish working-class prose of the pioneer period c:a 1910]
- 2021
-
Ingår i: Scandinavian Exceptionalisms: Culture, Society, Discourse. Red. Jens Bjerring-Hansen, Torben Jelsbak & Anna Estera Mrozewicz. Berliner Beiträge zur Skandinavistik, Band 21.. - Berlin : Nord-Europa Institut der Humboldt-Universität. - 9783932406447
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet behandlar förhållandet mellan klassmedvetande och nationalmedvetande i den första svenska arbetarprosan, med tonvikt vid Maria Sandels (1870–1927) och Martin Kochs (1882–1940) författarskap. Här skildras arbetarklassen i Stockholm under proletariseringens, urbaniseringens och industrialiseringens mest intensiva era, då svenska arbetare saknade rösträtt, strejkrätt och parlamentariskt inflytande, samtidigt som de förväntades se detta Sverige som sitt ”hem” och yvas över sin svenska särart. Frågeställningen gäller vilka föreställningar om svenskhet, ”fosterland” och nationell identitet som aktualiseras i de valda arbetarlitterära texterna och hur de förhåller sig till arbetarrörelsens principer om klassolidaritet och proletär internationalism. Undersökningens resultat är att klassmedvetande och fosterlandskärlek i denna tidiga arbetarprosa ofta råkar i konflikt, men inte alltid utesluter varandra och inte heller är entydiga. Arbetare med agrar bakgrund skildras som bundna till hembygden och jorden de kommit från i en närmast kroppslig mening, som kan göra Sverige till ”fosterland” i bokstavlig mening. Infödda urbana arbetarkaraktärer har ingen förståelse för dessa fosterländska perspektiv, utan ser den svenska nationen som oskiljbar från den internationella kapitalismen. Andra arbetarkaraktärer uppfattar Sverige som ockuperat av kapitalismen, så att den sanna svenskheten undertrycks – den svenska särart som just den ur folkdjupet kommande arbetarklassen antas representera. Enligt reformisterna bland dem är uppgiften för denna arbetarklass att på fredlig väg bygga en svensk välfärdsstat som också kan bli ett ”folkhem” för alla. Här föregrips alltså ”den svenska modellen”, men hoppet knyts här mer till arbetarrörelsens kamp för att helt avskaffa klassamhället än till idén om klassamarbete.
|
|
