| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Jonny, et al.
(författare)
-
Skånska småvatten nu och då : En förändringsinventering med hjälp av flygbilder från 1940-, 1980- och 2000-talet
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningSmåvatten i form av dammar och våtmarker har en viktig funktion i både denterrestra och akvatiska miljön. Småvatten är en svacka eller hålighet som ärvattenfylld året om. De främjar den biologiska mångfalden på landskaps och artnivå genom att utöka antalet småbiotoper och vara uppehållsplats och födoplatsför många djur och växter. De fungerar även som buffert för flödesvariationer ochsom kväverenare i vattendrag, vilket minskar halten näringsämnen som når ut ihavet och där bidrar till övergödning. De flesta antropogena småvattnen har sittursprung från 1800-talet och 1900-talets början, då näringsrik märgellera grävdesupp från åkrar och hålen på åkrar fylldes upp med nederbörd. I samband medjordbrukets effektivisering så jämnades många av dessa märgelhålor och antaletsmåvetten minskade avsevärt. Sedan mitten på 1980-talet har småvatten ochvåtmarker uppmärksammats i en rad olika miljöprojekt i Skåne.Syftet med det här projektet var att undersöka hur förekomsten av småvattenförändrats under de senaste 60 åren. Inventeringen gjordes med hjälp avflygfotografier från 1940-, 1980- och 2000-talet. Basen för studien är 30 stycken5*5 kilometers rutor slumpmässigt fördelade i Skåne. Analysen innebar attuppskatta antalet och totala arean småvatten i varje ruta. En indelning av skog ochåker region gjordes för att studera regionsskillnader. En klassificering avomkringliggande marktyp utfördes för att se i vilken marktyp som främstaförändringarna skett samt i vilken storleksklass dessa förändringar inträffat.Projektet syftade även till att utarbeta en metodik för att kunna utföra en storskaliginventering av småvattenförändringar under en lång tidsperiod.Resultaten visar att metodiken för att genomföra en inventering av detta slag vartillfredsställande vad gäller area- och antalsförändringen, och grunddata för attvidare undersöka kvävereningspotential för småvatten saknas. Vidare har antaletsmåvatten nästan halverats mellan 1940-talet och 1980-talet för att därefter ökaframtill 2000-talet. Förändringen är störst bland de minsta småvatten (0-0.1 ha)som minskar kraftigt i framförallt åkermark. Sedan 1980-talet har antaletmedelsmå småvatten (0.1-1 ha) tillkommit i gräsmark. Medelantalet småvattenhar minskat och därmed småbiotopstätheten och goda förutsättningar för växteroch djur knutna till dessa att spridas och fortplanta sig i landskapet. Medelareanav småvatten med eller utan genomflöde har ökat sedan 1940-talet vilket skulleinnebära att kvävereningspotentialen förbättrats. Dock har förmodligenkvävebelastningen ökat avsevärt under samma tid.För framtida studier om hydrologiska förändringar i Skåne bör grunddata förutbredning av vattendrag kompletteras och förbättras. Långtidsstudier kan medfördel sträcka sig längre tillbaka med hjälp av historiska kartor ochpalaeolimnologiska studier. Dessa studier skulle utföras i ett dräneringsområdeistället för i slumpade inventerings rutor.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Broström, Anders, et al.
(författare)
-
Association of Type D personality to perceived side effects and adherence in CPAP-treated patients with OSAS
- 2007
-
Ingår i: Journal of Sleep Research. - : Wiley. - 0962-1105 .- 1365-2869. ; 16:4, s. 439-447
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Continuous positive airway pressure (CPAP) is the treatment of choice for obstructive sleep apnoea syndrome (OSAS), but side effects are common and long-term adherence low. The Type D (distressed) personality is defined as a combination of negative affectivity and social inhibition. The association of Type D personality with adherence has not been studied in CPAP-treated patients with OSAS. This study aimed to describe the prevalence of Type D personality in OSAS patients with CPAP treatment longer than 6 months and the association with self-reported side effects and adherence. A cross-sectional descriptive design was used. A total of 247 OSAS patients with a mean use of CPAP treatment for 55 months (6-182 months) were included. Data collection was achieved by two questionnaires; the Type D scale 14 (DS14) (Type D personality), SECI (side effects of CPAP), as well as from medical records (clinical variables and objective adherence to CPAP treatment). Type D personality occurred in 30% of the patients with OSAS and significantly (P < 0.05-0.001) increased the perceived frequency and severity of a broad range of side effects. The objective adherence was significantly lower (P < 0.001) for OSAS patients with Type D compared to OSAS patients without Type D, both with regard to a mean use of 4 h per night and 85% of the self-rated sleep time per night. The additional effect of a Type D personality on perceived side effects and adherence to CPAP treatment found in this study could be used by healthcare personnel when evaluating patients waiting for treatment.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Broström, Anna, et al.
(författare)
-
Estimating the spatial scale of pollen dispersal in the cultural landscape of southern Sweden
- 2005
-
Ingår i: The Holocene. - : SAGE Publications. - 0959-6836 .- 1477-0911. ; 15:2, s. 252-262
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The primary aim of the study was to estimate the spatial scale of pollen dispersal and deposition for pollen assemblages from moss polsters in the cultivated landscape of southern Sweden, as a mean to improve future studies of the pollen/vegetation relationship in the region, and interpretation of fossil pollen data in terms of past cultural landscapes. This can be done by estimating the 'relevant source area of pollen' (RSAP) defined as the area around the pollen sampling point beyond which the pollen-vegetation relationship does not improve. Forty-two sites from nonfertilized grasslands in the traditional open agricultural (Open Region) and semi-open forested (Semi-Open Region) regions of southern Sweden were selected. The vegetation survey was performed within a 1500 m radius area around the moss polsters sampling area. The extended R-value (ERV) model was used to evaluate the pollen-plant abundance relationship. The RSAP for moss polsters in the Open Region was estimated to c. 400 m from empirical data. In the Semi-Open Region, however, the likelihood function score, an indicator of the goodness-of-fit of the data to the ERV model, showed an unexpected pattern of change, making it difficult to evaluate the RSAP. Simulations using hypothetical landscapes suggest that systematic selection of sampling sites could cause this pattern. Simulations also demonstrate that the size of vegetation patches affect the RSAP, i.e., the larger the vegetation patches are, the larger the RSAP becomes. Similar RSAP for the Open and Semi-Open Regions is obtained in simulations using the same patch size, and random selection. In the actual vegetation, patch size is comparable in the two regions, which would suggest that the RSAP for moss polsters in the Semi-Open Region is c. 400 m as well.
|
|
| 10. |
- Broström, Anna, et al.
(författare)
-
Geologi och landskapshistoria i och runt Arrie
- 2009
-
Ingår i: Närnaturens mångfald : planering och brukande av Arriesjöns strövområde. - 1654-6881. - 9789197723336 ; 3, s. 20-33
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arriesjöns strövområde var mellan 1906 och1998 en täkt för grus, sand och lera. Innan dess var området en ca 20 m hög platåliknande kulle som en isälv i den senaste inlandsisen lämnat efter sig. I kullens sediment har hittats mammutrester, renben och torv med växtrester som vittnar om ett annat klimat och en annorlunda miljö. Vad sedimenten består av och hur de hamnat där har geologer beskrivit, tolkat och omtolkat sedan slutet av 1800-talet. Detektivarbetet att rekonstruera istidernas förlopp, deras avlagringar på djupet och landskapets förändring fram tills idag är ständigt pågående. Det baseras på information från grustäkter, borrningar och utgrävningar i samband med vägbyggen, kustklintar (minerogena sediment) samt undersökningar av torv- och sjösediment (organogena sediment). För datering används förutom korrelation av lagerföljder mellan olika platser bl.a. Optisk Stimulerad Luminiscens och kol-14 för minerogena respektive organogena sediment. Nedan beskrivs områdets geologi, med dagens kunskapsläge, för att ge de förutsättningar som finns för landskapets förändring i och runt Arrie i ett långt tidsperspektiv. Det rumsliga perspektivet är både lokalt och regionalt.
|
|
