| 1. |
- Berggren, Lars, et al.
(författare)
-
Quiding och Palm : två radikala samhällskritiker i Malmö under 1880-talet
- 2019
-
Ingår i: En historiker korsar sitt spår : En vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia - En vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia. - 1652-2761. - 9789178770335 - 9789178770458 ; 22, s. 141-152
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Brink Pinto, Andrés, et al.
(författare)
-
Kampen om minnet : 30 november i Lund 1985–2008
- 2019
-
Ingår i: En historiker korsar sitt spår : En vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia - En vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia. - : Malmö universitet. - 9789178770335 - 9789178770458 ; , s. 153-178
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Brunnström, Pål, Doktor, 1974-
(författare)
-
Att tänja på reglerna för det urbana rummet : Sociala rörelsers användande av icke-auktoriserade minnesplatser i Malmö och Buenos Aires
- 2019
-
Ingår i: En historiker korsar sitt spår. - Malmö : Malmö universitet. - 9789178770335 - 9789178770458 ; , s. 69-91
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Monument och minnesplatser skapade av personer och organisationer i strid med eller utan godkännande från myndigheter är ett fenomen som finns på många olika platser och i olika kontexter. I artikeln benämns dessa platser som ”icke-auktoriserade minnesplatser”, men som tydliggörs i diskussionen är det ofta en flytande gräns där organisationer och rörelser på olika sätt kämpar för att låta sin minneskultur och minnesplatser ta utrymme i det urbana rummet. Ibland vill de skapa officiellt godkända minnesplatser men misslyckas, ibland skapas minnesplatser i direkt opposition och som en motståndshandling. Texten utgår från två empiriska exempel, Malmö och Buenos Aires i Sverige respektive Argentina.Syftet är att undersöka hur sociala rörelser och organisationer på olika sätt använder minnesplatspraktiker för att mobilisera människor till stöd för sina samtida politiska krav, och hur samtida politiskt arbete sammanvävs med minneskultur. Det sker naturligtvis även på många andra sätt än genom minnesplatser i det fysiska rummet, och gränserna mot andra praktiker, såsom diskursiva interventioner, opinionsbildande och kampanjer i sociala medier är som vi ska se ofta flytande.Undersökningen utmynnar i fyra resultat:För det första att de icke-auktoriserade minnesplatserna ofta kan ha en radikal mobiliserande potential för de sociala rörelserna, särskilt när de inte förvisas till perifera platser eller kyrkogårdar. Genom att befinna sig i vardagen och på centrala platser i staden blir de återkommande påminnelser om det som hänt, och om de också kopplas till aktuella politiska projekt blir de påminnelser om vad som borde hända i framtiden. Det blir en kamp mot desmemoria genom att ockupera det urbana rummet.För det andra, monumentens lokala och rumsliga karaktär. Även om vissa minnesplatspraktiker reproduceras och sprider sig över världen, som siluetterna skapade i el siluetazo, så är det som ”aesthetic takeover” av det urbana rummet de framför allt fyller en funktion. Det gör att minnesplatspraktiker behöver diskuteras och förstås som lokala urbana praktiker, vilka naturligtvis befinner sig i dialog med nationell och internationell inspiration.För det tredje, hur icke-auktoriserade minnesplatser och de som skapar dem ständigt är inbegripna i en kamp för dess existens. Ofta tillkommer de i strid med lagar och regler för hur det urbana rummet får användas, och i konflikt med olika aktörers uppfattningar om vilka som får ta plats och bli synliggjorda i detsamma. Stad, stat och politiska motståndare kan i olika lägen försöka angripa och förstöra dem, och det händer också. Ibland är det regler och byråkratiska skäl, ibland medvetna försök att skapa icke-minne, desmemoria. Det är därför inte underligt att många sociala rörelser eftersträvar att få auktoriserade minnesplatser.För det fjärde finns det hela tiden en flytande gräns mellan de auktoriserade och de icke-auktoriserade minnesplatserna. Att lyckas ta över institutioner och erövra platser ger ett större utrymme för de sociala rörelserna, det skapar större synlighet och påminner stadens invånare om rörelsens existens och politiska projekt.
|
|
| 4. |
- Brunnström, Pål, Doktor, 1974-, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2019
-
Ingår i: Creating the City. - : Malmö University. - 9789187997136 - 9789187997129 ; , s. 7-15
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cities are places of constant contradictions – on the one hand culturally rich and diverse places with interesting entanglements of social and spatial relations, on the other hand sites of inequality, segregation and conflict. There are obviously various and sometimes opposing understandings, narrations and representations of a city. From an urban history perspective, it is adequate to critically ask: how do historymaking and representations of a city’s past contribute to create cities and trajectories of urban development? To understand this, we need to pay attention to how urban phenomena are historicised, categorised, preserved and used in official history, and in urban planning. How cities are narrated and projected will influence what kind of city it is possible to imagine, what is understood as problematic, and consequently how and for whom cities are planned and developed. This correlation between history and future-making places questions of power at the centre of urban history and development. This is the introduction to an anthology that has its origin in the conference Creating the City. Identity, Memory and Participation, in Malmö, Sweden, 9-10 February 2017, arranged by the Institute for Studies in Malmö’s History (IMH) – a research institute affiliated with the Urban Studies department at Malmö University. The conference gathered scholars from various disciplines, such as history, anthropology, literature, geography, sociology, political science and media and communication; and practitioners as archive and museum professionals, urban planners, architects and artists.
|
|
| 5. |
- Claesson, Ragnhild, et al.
(författare)
-
Introduction : Narrating the City and Spaces of Contestation
- 2019
-
Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research. - : Linköping University Electronic Press. - 2000-1525 .- 2000-1525. ; 11:1, s. 1-8
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- While nation states have a disputed status in a globalised world, cities are often regarded as sovereign and global actors. Along with de-nationalising processes of increased privatisation, supranational governing and networks of transnational corporations, city administrations have developed new capabilities of orientation and governing in a global context (Sassen 2006). Inequality, poverty and segregation are some of the pressing issues that city administrations are grappling with – issues of local challenge with global relevance and repercussions, and vice versa. We wonder, if city administrations also address cultural issues that traditionally were of national concern, as fostering and narrating a sense of identity and belonging? If so, we think this shift needs to be further inquired, as we know that narrating and uses of history are not innocent practices. Rather, these are activities which consciously and unconsciously can push developments and futures in specific directions (Sandercock 2003). Further, narrating and history-writing have a spatial dimension and a performative force which may manifest in the physical environment, making changes, or sustaining status quo (De Certeau 1988, Hayden 1997 and Massey 2005). A critical engagement in the making and use of history in urban space is needed to disclose power relations and constructions of categories, such as gender identities (Scott 2011), and to problematize bias perspectives on cultural heritage and an “authorised heritage discourse” (Smith 2006). Processes of narrating the city in urban development and regeneration are often processes where not only urban history, but also urban futures, are negotiated in a very concrete and physical sense.
|
|
| 6. |
-
Creating the City : Identity, Memory and Participation. Conference proceedings
- 2019
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Cities are places of constant contradictions – on the one hand culturally rich and diverse places with interesting entanglements of social and spatial relations, on the other hand sites of inequality, segregation and conflict. There are obviously various and sometimes opposing understandings, narrations and representations of a city. From an urban history perspective, it is adequate to critically ask: how do historymaking and representations of a city’s past contribute to create cities and trajectories of urban development? To understand this, we need to pay attention to how urban phenomena are historicised, categorised, preserved and used in official history, and in urban planning. How cities are narrated and projected will influence what kind of city it is possible to imagine, what is understood as problematic, and consequently how and for whom cities are planned and developed. This correlation between history and future-making places questions of power at the centre of urban history and development. This anthology has its origin in the conference Creating the City. Identity, Memory and Participation, in Malmö, Sweden, 9-10 February 2017, arranged by the Institute for Studies in Malmö’s History (IMH) – a research institute affiliated with the Urban Studies department at Malmö University. The conference gathered scholars from various disciplines, such as history, anthropology, literature, geography, sociology, political science and media and communication; and practitioners as archive and museum professionals, urban planners, architects and artists.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Högdahl, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Vem tar plats? : Normkritiska perspektiv på lokalhistoria
- 2019
-
Ingår i: Creating the City : Identity, Memory and Participation. Conference proceedings. - Identity, Memory and Participation. Conference proceedings.. - 9789187997129 - 9789187997136 ; , s. 139-159
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet ingår i antologin "Creating the City. Identity, Memory and Participation. Conference proceedings" som är utgiven av Malmö universitet som Open access (). Kapitlet handlar om hur olika former av historiebruk bidrar till att skapa bilder av städer där vissa fenomen och människor innesluts, medan andra hamnar utanför normen för hur historia ska och bör berättas. Den empiriska utgångspunkten utgörs av staden Helsingborg, och kapitlet visar på olika konsekvenser som skapas, bland annat för stadens image och marknadsföring.
|
|
