SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Brunnström Pål) srt2:(2021)"

Sökning: WFRF:(Brunnström Pål) > (2021)

  • Resultat 1-5 av 5
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Brunnström, Pål, Doktor, 1974-, et al. (författare)
  • Migration and housing regimes in Sweden 1739–1982
  • 2021
  • Ingår i: Scandinavian Journal of History. - : Routledge. - 0346-8755 .- 1502-7716. ; 46:3, s. 353-382
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This article aims to analyse the changes in migration regimes in Sweden over the period 1739–1982. We have chosen to divide this into four periods where each is characterized as a specific regime: the pre-industrial period (1739–1860), the laissez faire period (1860–1932), the rising ambitions period (1932–1951) and the Rehn-Meidner period (1951–1982). These four periods reveal different approaches held by the state regarding labour migration and housing. During the pre-industrial period, rules and regulations hindered mobility and aimed to keep the labour force in agriculture. During the laissez faire period, migration increased, but construction and housing was largely left to the market. During the rising ambitions period, a laissez faire approach was maintained towards migration, but both the government and non-profit organizations became increasingly involved in housing. During the Rehn-Meidner period, internal migration was stimulated, and in the course of ten years, one million homes were built with government support. The differences between the periods are not clear-cut. There were dual and contradictory ideas and policies during each period. This duality provides an important theoretical starting point for this study. Other significant starting points are the long-term perspective taken and the idea that these periods can be analysed as regimes. 
  •  
2.
  • Brunnström, Pål, Doktor, 1974-, et al. (författare)
  • Problematic Yet Needed : Shifting Problematisations of Migrant Reception in Malmö 1945–1970
  • 2021
  • Ingår i: Journal of Migration History. - : Brill Academic Publishers. - 2351-9916 .- 2351-9924. ; 7:3, s. 327-356
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This article describes and analyses by whom, in what ways and with what consequences migrant reception was performed in Malmö during the period 1945–1970 and how this changed over time. Inspired by Carol Bacchi’s ‘what’s the problem represented to be’ (wpr) approach, the article analyses the shifting problematisations of migrant reception in Malmö, and argues that there were two decisive shifts in Malmö’s migrant reception policy. With the help of Robert Miles’ concept of racialisation, the article shows that different migrant groups were racialised in different ways, depending on how they were depicted by the Swedish society. We also identify a gendered racialisation as women and men were racialised differently.
  •  
3.
  • Queera historier från Malmö
  • 2021
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Var i Malmö träffades män för att ha sex med varandra på 1910-talet? Vad gjorde bögar och lesbiska för att skapa uppmärksamhet på Folkfesten i Pildammsparken under 1970-talet? Hur upplevdes ankomsten till Malmö för Sveriges första homosexuella anhöriginvandrare? Vilka var de hetaste queerpunkbanden på malmöscenen under det härjiga 2010-talet? Dessa och många andra frågor får sina svar i Queera historier från Malmö. Här samlas 20 berättelser om människor, organisationer och händelser som på olika sätt expanderar, utmanar och skriver om stadens historia. Det är en bok om det förflutna, sprungen ur samtiden som blandar akademiska skribenter med aktivister i dagens HBTQI-organisationer. Med avstamp i samtiden och den nära dåtiden söker sig texterna bakåt genom decennierna och århundradena, då HBTQI-liv var förbjudet, sjukdomsklassat och stigmatiserat. Fram tills nu har det saknats en historieskrivning om HBTQI-liv som geografiskt berör Malmö och södra Sverige, varför boken gör ett banbrytande arbete av synliggörande.Det här är en bok som väljer det spretiga och motstridiga framför en enhetlig och konfliktdöljande historieskrivning, i fast förvissning att sådana berättelser förmår fånga mer och kanske också ge en mer sann bild av det förgångna. Det blir en bok som fångar Malmös vibrerande aktiva och mångfacetterade HBTQI-rörelser i all dess mångfald och brokighet.
  •  
4.
  • Rydström, Jens, et al. (författare)
  • Damkomiker, bögkörare och äkta kärlek : Homosexuella mäns subkultur i Malmö 1911–1940
  • 2021
  • Ingår i: Queera historier från Malmö. - 9789178771882 ; 28, s. 312-341
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • En studie av tre rättsfall i Rådhusrätten i Malmö, 1911, 1925 och 1940, där ett stort antal homosexuella män åtalades för "otukt som emot naturen är". Genom en närläsning av rättsfallen går det att återskapa Malmös homosexuella subkultur i stadens geografi och även se förändringar i männens självbild och handlingsmönster.
  •  
5.
  • Sjölander, Jens, 1971-, et al. (författare)
  • Idéburen sektorssamverkan med Malmö universitet
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den här rapporten är en delrapport inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan (Spets) och belyser Malmö universitets samverkan med organisationer inom den idéburna sektorn. Rapporten bygger på en intervjustudie med tio idéburna organisationer, och speglar samverkan med Malmö universitet ur deras perspektiv: vilken samverkan som bedrivs, vad den ger organisationerna, utmaningar och hinder samt möjlighet för utveckling av samverkan, till exempel genom ett strategiskt partnerskapsavtal.Rapporten visar att det på Malmö universitet sker en hel del samverkan både kopplat till forskning, utbildning och nyttiggörande och att denna samverkan när den sker i relation till idéburen sektor främst är kopplad till tre av universitetets fakulteter – Fakulteten Kultur och samhälle, Fakulteten Hälsa och samhälle samt Fakulteten Lärande och samhälle. De intervjuade organisationernas motiv för samverkan med universitetet varierar, och undersökningen indikerar att organisationerna ser samverkan som ett sätt att fylla behov av kunskap och kompetensförsörjning, att genom vänlig kritik stimulera till nytänkande, samt att ge organisationerna ökad legitimitet i deras arbete för samhällsförändring. Undersökningen visar att det finns behov av ökad systematik i samverkan och att mer skulle kunna göras för att stärka samverkan kring forskning och utbildning. De intervjuade organisationerna lyfter behovet av mer forskning om och tillsammans med den idéburna sektorns organisationer och behovet av mer samverkan kopplat till studenters uppsatser och praktik. Här finns en möjlighet att möta organisationernas behov av kunskap, kompetens och framtida personal. Det finns även ett behov av fler arenor för möten, gärna regelbundet återkommande, mellan universitetet och den idéburen sektor, och organisationerna efterlyser även generellt ökade kunskaper om den idéburna sektorns särart, förutsättningar och behov, inom akademin såväl som i samhället i stort. Undersökningen belyser även behovet av utökat stöd och finansiering för forskare som samverkar med idéburen sektor, då finansiering av samverkan är ett särskilt problem.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-5 av 5

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy