| 1. |
- Bredström, Anna, et al.
(författare)
-
Folkhemsrap? : Motstånd och ‘anständighet’ i svensk hiphop
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ‘I dag är svensk hiphop större än någonsin’, konstaterar Expressen (00/12/02) i en artikel under rubriken När hiphopen kom till Sverige. Artikeln fortsätter: ‘Petter, Feven och Latin Kingsär frontfigurer inom en genre som musikexperterna tror kommer att växa explosionsartat i framtiden’. Den musikgenre eller kulturform som länge har varit etablerad och som har diskuterats i USA tycks ha kommit till Sverige för att stanna. Även om svensk hiphop har en relativt lång historik, vilket inte minst musikjournalisten Fredrik Strage pekat på i reportageboken Mikrofonk åt (Strage, 2001), var det inte förrän under nittiotalet och då särskilt under de senaste två-tre åren som svensk hiphop på allvar började att diskuteras i offentliga sammanhang. Strages bok rönte i sig mycket stor uppmärksamhet i svensk media. Boken recenserades i rikstäckande såväl som i lokal media. I princip överallt tycktes det plötsligt vara aktuellt att diskutera hiphop som kulturellt fenomen. Hiphopen aktualiserar flera av vår tids mest centrala konfliktdimensioner.Den rör exempelvis frågor om sexualitet, rasism, etniska relationer och förortsproblematik. Hiphop kan förstås på flera olika sätt. Som musikgenre kan dess musikaliska rötter och andra influenser spåras och undersökas. Ett annat (bredare) alternativ är att fokusera på hiphopen som populärkulturellt fenomen. I denna artikel diskuterar vi ur en rad infallsvinklar hiphopen som just populärkulturell företeelse.Vårt teoretiska perspektiv bygger i huvudsak på den materialistiska och feministiskakritik som formerats inom det teoretiska fält som vanligtvis brukar betecknas Cultural Studies, CS. Vårt teoretiska perspektiv bygger även på den kritik som etnicitets- och rasismforskare i sin tur har riktat mot feministisk teori. Inledningsvis redogör vi kort för utvecklingen inom CS och positionerar oss själva i en materialistiskt grundad kritik. Efter det att vi kritisk granskat flera av de konfliktfyllda teman som hiphopen på ett eller annat sätt berör, främst i form av segregation och stigmatisering, lyfter vi med hjälp av feministisk kritik fram frågan om kön. Detta gör vi framför allt genom att diskutera konstruktioner av maskulinitet artikulerade så väli hiphopkulturen som i dess mottagande av mainstreammedia.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Dahlstedt, Magnus
(författare)
-
Democracy and national imagination : Assumptions of identity and belonging in studies on democracy.
- 2001
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 38:3-4, s. 40-70
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Until recently, questions of migration and ethnic relations were hardly discussed within political research on democracy. Categories such as 'nation', 'culture' and 'ethnicity' have been taken for granted, looked upon as self-evident and independent factors. Research on democracy has generally been permeated by what might be called 'national imagination', a nation-state-centred and ethnocentric paradigm, where homogenous national belongings and national borders have been assumed, advocated and legitimated as fundamental elements of political life. Within this kind of paradigm, ethnic minorities have been represented as fundamentally 'different' from the 'normality', that is ethnic majority populations. In general, phenomenon such as mix of cultures, border-crossing and migration have been portrayed as in itself abnormal, disrupting and problematic features of political life. The conclusion in the article is that it is necessary to question and to challenge hegemonic conceptions of identity and belonging in research on democracy.
|
|
| 6. |
- Dahlstedt, Magnus
(författare)
-
Demokrati genom civilt samhälle? : Reflektioner kring Demokratiutredningens sanningspolitik
- 2002
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The concept of civil society has lately become fashionable in political as well as scientificcontexts. This article critically discusses the ‘politics of truth’ in A Persistent Democracy!, thefinal report of the Swedish Commission on Democracy. The argument in the article is that thereport over-stresses the importance of civil society and the role of individual responsibilitiesand initiatives against public arrangements and interventions, referred to in the report as statepaternalism. The report is making specific ‘technologies of government’ visible, as it is creatingcitizens as primarily ‘moral human beings’. The problem with strategies to ‘roll back theState’ for the benefit of a civil society of this kind, is that they necessarily open up for inequalitiesand conflicts in-built in civil society. To deepen democracy presupposes a continuouslong-term struggle for changing predominant power structures and unequal distributionsof vital resources, material and non-material. In this perspective, the report of the Swedish Commission on Democracy does not offer an adequate answer to challenging questions forthe future of a vitalized Swedish democracy.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Dahlstedt, Magnus
(författare)
-
Demokrati och nationella fantasier : Föreställningar om identitet och tillhörighet i studier av demokrati
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länge saknade frågor om migration och etniska relationer en etablerad plats inom politologisk demokratiforskning. Där har man i själva verket förhållit sig tämligen okritiskt till kategoriersom ‘nation’, ‘kultur’ och ‘etnicitet’. Dessa entiteter har tenderat att tas för givna, att ses som oföränderliga och oproblematiska i sig. Denna hållning till frågor om migration och etniska relationer är djupt rotad i ett bestämt tankemönster om identitet och tillhörighet, som i stora drag har präglat demokratiforskningen. Det är detta tankemönster som står i fokus för dennaartikel. Demokratiforskningen har under lång tid dominerats av statsvetenskapliga bidrag, vilka här, av naturliga skäl, blir centrala föremål för diskussion. Detta betyder inte att diskussionen saknar relevans också för andra discipliner. Tvärtom. De tankemönster som genomsyrat statsvetenskapen har även genomsyrat andra delar av samhällsvetenskapen, inte minst sociologin. Inte förrän på senare år har det inom demokratiforskning förts en mer djuplodande diskussion om relationer mellan demokrati och nationalstat, mellan medborgarskap och principenom kulturell homogenitet. Det har i dennadiskussion noterats att de spelregler som utmärkt västerländska liberala demokratier underlång tid har baserats på en nationalstatlig modell och dess praktiker för in- och uteslutning. Tomas Hammar (1990) har, bland andra, påtalat ett ‘dilemma’mellan demokrati och nationalstat, ett ‘dilemma’ som består i följande komplikation: Demokratin garanterar, å ena sidan, samtliga medborgare en uppsättning grundläggande friheter, rättigheter och skyldigheter. Å andra sidan är det en rad mekanismer som reglerar vilkasom tillåts vara medborgare och vilka som tillerkänns dessa demokratiska friheter, rättigheter och skyldigheter, respektive vilka som utesluts, detta eftersom demokratin de facto är institutionaliseradi ett nationalstatligt sammanhang. Det var historiskt nationen, denna ‘föreställda gemenskap’, som kom att ‘befolka’ demokratin. Liberala demokratier etablerades nämligen som ett led i moderniseringen,där flera processer löpte parallellt med varandra, däribland uppkomsten av ett kapitalistiskt produktionssätt, en centraliserad statsapparat och nationsbyggandet. Under nationsbyggandet definierades ‘nationell gemenskap’ i termer av kulturell homogenitet och, följaktligen,utestängning av de delar av befolkningen som inte ansågs ‘passa in’ i gemenskapen. ‘Folkstyre’,en av demokratins mest fundamentala principer, kom successivt att bli synonymt med styreinte bara underifrån utan också för ‘Vi’ eller ‘Oss’, det vill säga ‘folk som är som oss’. ‘Invandring uppenbarar’, understryker Adrian Favell (1999), ‘flera av de fundamentala bristeri den liberala demokratin, och dess underförstådda beroende av en viss grad av kulturelloch nationell homogenitet för att i praktiken kunna leverera dess ideala principer om jämlikhetoch tolerans’.
|
|
| 9. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-
(författare)
-
Demokrati och nationella fantasier : Föreställningar om identitet och tillhörighet i studier av demokrati
- 2001
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 38:3/4, s. 40-70
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Democracy and national imagination: assumptions of identity and belonging in studies on democracyUntil recently, questions of migration and ethnic relations were hardly discussed within political research on democracy. Categories such as ‘nation’, ‘culture’ and ‘ethnicity’ have been taken for granted, looked upon as self-evident and independent factors. Research on democracy has generally been permeated by what might be called ‘national imagination’, a nation-state-centred and ethnocentric paradigm, where homogenous national belongings and national borders have been assumed, advocated and legitimated as fundamental elements of political life. Within this kind of paradigm, ethnic minorities have been represented as fundamentally ‘different’ from the ‘norm ality’, that is ethnic majority populations. In general, phenomenon such as mix of cultures, border-crossing and migration have been portrayed as in itself abnormal, disrupting and problematic features of political life. The conclusion in the article is that it is necessary to question and to challenge hegemonic conceptions of identity and belonging in research on democracy.
|
|
| 10. |
|
|
