| 1. |
- Hudson, Lawrence N, et al.
(författare)
-
The database of the PREDICTS (Projecting Responses of Ecological Diversity In Changing Terrestrial Systems) project
- 2017
-
Ingår i: Ecology and Evolution. - : John Wiley & Sons. - 2045-7758. ; 7:1, s. 145-188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The PREDICTS project-Projecting Responses of Ecological Diversity In Changing Terrestrial Systems (www.predicts.org.uk)-has collated from published studies a large, reasonably representative database of comparable samples of biodiversity from multiple sites that differ in the nature or intensity of human impacts relating to land use. We have used this evidence base to develop global and regional statistical models of how local biodiversity responds to these measures. We describe and make freely available this 2016 release of the database, containing more than 3.2 million records sampled at over 26,000 locations and representing over 47,000 species. We outline how the database can help in answering a range of questions in ecology and conservation biology. To our knowledge, this is the largest and most geographically and taxonomically representative database of spatial comparisons of biodiversity that has been collated to date; it will be useful to researchers and international efforts wishing to model and understand the global status of biodiversity.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bendt, Martina, et al.
(författare)
-
Living and health conditions for adults with spina bifida in Sweden – a comprehensive prevalence group study
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Introduction Seventy-five per-cents of children born with Spina Bifida (SB) are expected to live into adulthood, meaning that the adults will need more attention in the future. Adulthood involves great demands for persons with SB, but also for their families, the social well-fare and healthcare systems, as the group has a persistent need for care and support. The aim is to describe the living and health conditions for adults with Spina Bifida in different life stages including medical, physical, psychological, cognitive and social aspects. Methods A cross-sectional study conducted by a multidisciplinary team. Data collection was performed through structured interviews, questionnaires and clinical assessments. All individuals > 18 years with SB (n=219) registered at a regional outpatient clinic were offered participation; 196 persons (104 women, 92 men 18-73 years) were included. Results There was a great variation in the group concerning problems related to their congenital injury. The persons > 45 years and especially > 61 years seems to have less problems such as less prevalence of hydrocephalus, Chiari II malformation, tethered cord syndrome and they also walked to a higher extent. They passed elementary school to a higher extent and performed better on the tests for psychomotor speed and executive function. Conclusions The study shows the multifaceted problems this group is facing as adults with SB and contributes to increased knowledge concerning the living and health conditions. Increased knowledge can lead to targeted interventions and better care, thereby decreasing secondary complications, reducing costs for society and hopefully increasing quality of life for persons with SB and their families.
|
|
| 5. |
- Chan, Sherwin, et al.
(författare)
-
Regulation of PfEMP1-VAR2CSA translation by a Plasmodium translation-enhancing factor
- 2017
-
Ingår i: Nature Microbiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2058-5276. ; 2:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pregnancy-associated malaria commonly involves the binding of Plasmodium falciparum-infected erythrocytes to placental chondroitin sulfate A (CSA) through the PfEMP1-VAR2CSA protein. VAR2CSA is translationally repressed by an upstream open reading frame. In this study, we report that the P. falciparum translation enhancing factor (PTEF) relieves upstream open reading frame repression and thereby facilitates VAR2CSA translation. VAR2CSA protein levels in var2csa-transcribing parasites are dependent on the expression level of PTEF, and the alleviation of upstream open reading frame repression requires the proteolytic processing of PTEF by PfCalpain. Cleavage generates a C-terminal domain that contains a sterile-alpha-motif-like domain. The C-terminal domain is permissive to cytoplasmic shuttling and interacts with ribosomes to facilitate translational derepression of the var2csa coding sequence. It also enhances translation in a heterologous translation system and thus represents the first non-canonical translation enhancing factor to be found in a protozoan. Our results implicate PTEF in regulating placental CSA binding of infected erythrocytes.
|
|
| 6. |
- Franzén, Frida, et al.
(författare)
-
Guide för utvärdering av projekt : ”De 5 stora”
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna vägledning för projektutvärdering är tänkt att användas tillsammans med huvudrapporten Utvärdering projektverksamhet – De fem stora, Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:5 och en Excel-mall för projektutvärdering. Utvärdering projektverksamhet - utvärderingsmall, Enveco rapport 2015:9. Varje delmoment i vägledningen innehåller hänvisningar till huvudrapporten där användaren kan finna mer och utförligare information om kriterier, poängskalor för bedömningar samt beräkningar av hållbarhetsindex. I huvudrapporten beskrivs även den teoretiska bakgrunden till metoden. I anslutning till de praktiska stegen för projektutvärdering som presenteras i guiden görs hänvisningar utvärderingsmallen i bilagan.
|
|
| 7. |
- Franzén, Frida, et al.
(författare)
-
Utvärdering projektverksamhet : ”De 5 stora”
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den huvudsakliga uppgiften i denna rapport har varit att utifrån ett hållbarhetsperspektiv utvärdera ett antal projekt som syftat till att minska näringsläckaget från jordbruksmark i olika områden i Sverige. Projekten är dels de ”5 stora”, som finansierats genom havsmiljöanslaget, samt tre stycken mindre LOVAfinansierade projekt. För att möjliggöra jämförbara och robusta utvärderingar av projekt har ett analysverktyg utvecklats parallellt med insamling av data för de olika projekten. I analysverktyget utvärderas hur projekt bidragit till miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Den slutliga bedömningen av ett projekt utgörs av ett sammanvägt hållbarhetsindex tillsammans med ett antal deskriptiva kriterier. Utvärderingen av de ”5 stora” visar bl.a. att: De mest framgångsrika projektet inom de ”5 stora” är Greppa Fosforn och Tullstorpsån. Utvärderingarna visar att de tre hållbarhetsdimensionerna är korrelerade (generellt höga) i de flesta framgångsrika projekt. Detta speglar exempelvis att möjligheten att uppnå målsättningar om åtgärder inom ett projekt (ekologisk hållbarhet) ökas av en hög grad av acceptans och deltagande från lokala aktörer och markägare (socialt hållbarhet). I några projekt är det sociala indexet högt, medan de ekologiska och ekonomiska är relativt låga. Detta kan innebära att projektet resulterat i ökad acceptans, deltagande och kunskap så att fortsatt engagemang också leder till fortsatta åtgärder. Ett exempel är Slätbaken där stor vikt lagts på samverkan och nya institutionella arrangemang. Förklaringar till utfallet i projektutvärderingarna kan till stor del sökas bland de deskriptiva kriterierna där fokus ligger på att beskriva hur projekten genomförts och på vilka behov som föregått projektet. Till exempel om projektet initierats lokalt, regionalt eller nationellt, av enskilda aktörer eller av myndigheter. För att kartlägga framgångsfaktorer och projektrisker med statistisk säkerhet/signifikans behöver att större antal projekt utvärderas med analysverktyget. Analys av ett större antal projekt skulle ge ett dataunderlag med goda möjligheter till statistiska analyser för att kartlägga vad som leder till höga hållbarhetsindex inom olika typer av projekt. En jämförelse mellan utvärderingarna av de ”5 stora” och de tre fristående LOVAprojekten visar bl.a. att: Budget för respektive projekt är ungefär 5-10% av motsvarande budget för projekten i de ”5 stora”, som vägledande jämförelse. LOVA-projekten är således mycket mindre och de föreslagna åtgärderna likaså, men uppnår likartade hållbarhetsindex som projekten inom de ”5 stora”. Vidare är en stor skillnad att de tre LOVA-projekten är initierade lokalt, i två av fallen av kommuner. De mindre LOVA-projekten kan ha fördelar genom att vara anpassade och utformade efter lokala behov, och på så sätt även ha lättare att skapa lokal acceptans. UTVÄRDERING PROJEKTVERKSAMHET – ”DE 5 STORA” 10 En annan betydelsefull framgångsfaktor är att projekten är väl avgränsade, och att myndigheter och projektägare är överens om åtgärdsfokus. Däremot saknar de mindre projekten i större grad möjligheten att dra nytta av de synergieffekter som de större projekten i de ”5 stora” har haft till följd av större organisation, befintlig infrastruktur, angränsande forskningsprojekt etc. Med utgångspunkt från slutsatserna lämnas tre rekommendationer: Ställ högre krav på rapporteringen av genomförda projekt Arbetet med att samla in information och att utvärdera projekten inom de ”5 stora” och de tre fristående LOVA-projekten har tydligt visat på behovet av en förbättrad projektrapportering. För att underlätta Havs- och vattenmyndigheten framtida arbete med projektutvärderingar och prioriteringar mellan framtida projekt, behöver återrapporteringen bli bättre på att beskriva vad som görs inom projekten, hur framgångsrika åtgärderna är och vad de kostar. Krav måste åtminstone ställas på att rapporteringen görs på ett sätt som möjliggör utvärdering av genomförda projekt utifrån måluppfyllelse, ekonomi och sociala aspekter. Ställ högre krav i ansökan på genomförande och organisation. En viktig aspekt, åtminstone i projekt av större dignitet, är att skapa acceptans och delaktighet i åtgärder som bygger på frivillighet. Medfinansiering genom medel från Havs- och vattenmiljöanslaget, eller LOVA, för projekt som omfattar flera års genomförande med betydande budget bör således grunda sig på en tydlig presentation redan i ansökan över hur projektet kommer att organiseras för att skapa samverkan i såväl vertikal som horisontell ledd. Ansökan bör också tydligt beskriva vilka metoder som kommer att användas för att stimulera deltagande, samverkan och kunskapsspridning. Utvärdera ett större antal bidragsfinansierade projekt med analysverktyget Det krävs att analysen tillämpas på ett större antal projekt för att mer långtgående slutsatser ska kunna dras om framgångsfaktorer och riskkällor i de genomförda projekten. Ett större dataunderlag skulle möjliggöra en mer ingående statistisk analys, exempelvis av betydelsen av enskilda kriterier för projektutfall i olika sammanhang. Underlaget kan sedan användas vid prioritering mellan förslag till framtida bidragsfinansierade projekt. Ett större dataunderlag kan också belysa förhållandet mellan osäkerhet i projektrapporteringen och uppnådda hållbarhetsindex inom olika projekt. Informationen kan ge stöd för beslut om vilka krav som ska ställas på förbättrad rapportering i framtida bidragsfinansierade projekt.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
