| 1. |
- Cater [Källström Cater], Åsa, 1971-
(författare)
-
Att intervjua barn
- 2015. - 2
-
Ingår i: Handbok i kvalitativa metoder. - Stockholm : Liber. - 9789147112241 ; , s. 68-80
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Cater [Källström Cater], Åsa, 1971-, et al.
(författare)
-
Childhood exposure to intimate partner violence and adult mental health problems : relationships with gender and age of exposure
- 2015
-
Ingår i: Journal of family Violence. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0885-7482 .- 1573-2851. ; 30:7, s. 875-886
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Relatively little is known about the associations between childhood exposure to intimate partner violence (IPV) and adulthood mental health problems. This study used 2,500 Swedish young adults’ retrospective self-reports to determine the prevalence of childhood exposure to IPV and examine the relationships between such exposure and gender, age of exposure and adult mental health problems. Twenty-eight percent of participants reported any childhood exposure to IPV. Exposure was more common among women, who were also younger at first exposure and exposed to more severe violence than men. Both exposure and severity of IPV were related to all mental health problems examined. The interaction of IPV exposure and gender, while significant, explained relatively little of the variance in mental health problems.
|
|
| 3. |
- Cater [Källström Cater], Åsa, 1971-, et al.
(författare)
-
Descriptions of fathers’ care by children exposed to intimate partner violence (IPV) : relative neglect and children’s needs
- 2014
-
Ingår i: Child & Family Social Work. - : Blackwell Publishing. - 1356-7500 .- 1365-2206. ; 19:2, s. 185-193
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The situation of children exposed to intimate partner violence (IPV) raises certain issues related to child neglect. Little is known about how children exposed to IPV perceive and describe their living conditions. This paper addresses this lack by analysing aspects of fathers’ care in descriptions given by children whose fathers have subjected the mothers to IPV. The analysis is based on qualitative interviews with 10 children aged 8–12 years. Three themes constitute the results. First, the fathers are not described by the children as engaged and responsible care providers. Second, in their general descriptions of how mothers and fathers fill complementary roles for the child, parenthood seems to mean in practice that the mother is the provider of (almost) everything the child may need. Third, the mere absence of violence seems to be judged ‘good-enough’ fathering in the children’s descriptions. Altogether, this leads to the conclusion that being exposed to IPV and believing that mothers are responsible for their welfare precludes children from viewing their fathers as responsible for their well-being. The limited utility for child welfare practice of a ‘child-based’ definition of neglect in cases of IPV is discussed, and alternatives are suggested.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Cater [Källström Cater], Åsa, 1971-
(författare)
-
Trappan-modellen för samtal med barn som upplevt våld i familjen : en utvärdering för metodutveckling
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport har tillkommit inom enheten för FoU-stöd vid Regionförbundet i Uppsala län. Initiativet till utvärderingen togs av personal som arbetar med barn i våldsutsatta familjer vid Trappan, en Råd och stödverksamhet i Uppsala kommun. Barn som lever i familjer där våld ingår i vardagen far mycket illa. Vart tionde barn har någon gång sett eller hört en förälder – oftast mamma – bli slagen. På initiativ från Rädda Barnen utvecklades under slutet av 1990-talet en modell för krissamtal med barn i våldsutsatta miljöer. Modellen kallas Trappan och den presenteras bl a i Inger Ekboms och Ami Arnells bok ”och han sparkade mamma…”. Trappan-modellen har sedan dess spridits över landet, men någon utvärdering som inkluderar barnen och som fokuserar på effekter har inte tidigare gjorts. Trappan-modellen används i Uppsala kommun sedan 2000. Personalens erfarenheter är att insatsen verkar ge ett betydelsefullt stöd till barnen, men man hade ett behov av att få mer tillförlitlig kunskap om Trappan-modellens effektivitet.Studien har genomförts av fil dr Åsa Källström Cater, från Örebro Universitet, med ekonomiskt stöd via projektmedel från Länsstyrelsen. Eftersom studien gjorts med begränsade resurser har det inte funnits möjligheter att göra ett upplägg med kontrollgrupp, men Regionförbundets FoU-verksamhet var angelägna om att anlita en forskare för att få ett vetenskapligt hållbart upplägg på utvärderingen. En referensgrupp med representanter från Trappan, från IFO-ledningen i Uppsala kommun, professor Elisabet Näsman vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet samt FoU-stöd har följt projektet. Resultatet av utvärderingen visar att Trappan-samtalen kan förbättra barnens allmänna psykiska hälsa och livssituation.
|
|
| 6. |
- Cater [Källström Cater], Åsa, 1971-
(författare)
-
Utsatthet för våld under uppväxten i Sverige : preliminär rapport från 2500 unga vuxna
- 2012
-
Ingår i: Den 7:e nordiske konferanse om barnemishandling og omsorgssvikt. ; , s. 17-17
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Barns utsatthet för olika former av våld är ett betydande problem. Internationell forskning visar att ett och samma barn ofta drabbas av flera olika typer av våld, såsom fysisk eller psykisk barnmisshandel, sexuella övergrepp, mobbing respektive att uppleva våld mellan föräldrarna, och försummelse. Internationell forskning visar också att barn som utsätts på flera sätt löper ökad risk för att utsättas även senare i livet.Det övergripande syftet med Resumé-studien (REtrospektiv Studie om Unga Människors Erfarenheter av utsatthet och stöd i unga år) är att, i ett representativt urval av unga vuxna i Sverige, ta reda på hur vanligt det är att de har utsatts för olika typer av våld och försummelse under barndom och ungdomsår.Ett slumpmässigt urval av 2 500 20-24-årin-gar i Sverige har face-to-face-intervjuats och besvarat frågor om utsatthet via en elektronisk enkät.I denna presentation presenteras för första gången resultat från Resumé-studien. Presen-tationen besvarar frågor som: Hur vanligt är det att unga vuxna i åldrarna 20-24 år rapport-erar att de varit utsatta för olika typer av våld? Vem har utfört våldet och var någonstans har personerna utsatts? Hur vanligt är det att man utsatts för olika typer av våld av samma person och/eller i samma miljö i förhållande till att ha utsatts av flera personer och i olika miljöer? Vilka statistiskt typiska och antitypiska kombi-nationer av utsatthet kan utifrån svaren på dessa frågor identifieras bland unga vuxna i Sverige idag?
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Eriksson, Ida, 1981-, et al.
(författare)
-
What we know and need to know about factors that protect youth from problems : a review of previous reviews
- 2010
-
Ingår i: Procedia - Social and Behavioral Sciences. - : Elsevier. - 1877-0428. ; 5, s. 477-482
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The purpose of this article is twofold: 1) To review previous research reviews concerning which factors that have been identified as protecting youth from externalizing and internalizing problem behavior, and 2) To suggest key areas of focus for future research. From the 30 identified reviews, it is clear that there is a quite extensive list of factors that can be considered protective for youth. However, from this review of reviews, it is also clear that many important questions remain unanswered. We list a number of areas within the field that deserve further attention in future research.
|
|
| 10. |
|
|
