| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Colding, Johan, et al.
(författare)
-
Frontiers in Social-Ecological Urbanism
- 2022
-
Ingår i: Land. - : MDPI AG. - 2073-445X. ; 11:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper describes a new approach in urban ecological design, referred to as social- ecological urbanism (SEU). It draws from research in resilience thinking and space syntax in the analysis of relationships between urban processes and urban form at the microlevel of cities, where social and ecological services are directly experienced by urban dwellers. The paper elaborates on three types of media for urban designers to intervene in urban systems, including urban form, institutions, and discourse, that together function as a significant enabler of urban change. The paper ends by presenting four future research frontiers with a potential to advance the field of social-ecological urbanism: (1) urban density and critical biodiversity thresholds, (2) human and non-human movement in urban space, (3) the retrofitting of urban design, and (4) reversing the trend of urban ecological illiteracy through affordance designs that connect people with nature and with each other.
|
|
| 5. |
- Colding, Johan, 1958-, et al.
(författare)
-
Frontiers in Social-Ecological Urbanism
- 2022
-
Ingår i: Land. - : MDPI AG. - 2073-445X. ; 11:6, s. 929-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper describes a new approach in urban ecological design, referred to as social- ecological urbanism (SEU). It draws from research in resilience thinking and space syntax in the analysis of relationships between urban processes and urban form at the microlevel of cities, where social and ecological services are directly experienced by urban dwellers. The paper elaborates on three types of media for urban designers to intervene in urban systems, including urban form, institutions, and discourse, that together function as a significant enabler of urban change. The paper ends by presenting four future research frontiers with a potential to advance the field of social-ecological urbanism: (1) urban density and critical biodiversity thresholds, (2) human and non-human movement in urban space, (3) the retrofitting of urban design, and (4) reversing the trend of urban ecological illiteracy through affordance designs that connect people with nature and with each other.
|
|
| 6. |
- Fagerholm, Nora, et al.
(författare)
-
Analysis of pandemic outdoor recreation and green infrastructure in Nordic cities to enhance urban resilience
- 2022
-
Ingår i: npj Urban Sustainability. - : Springer Nature. - 2661-8001. ; 2:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recent empirical research has confirmed the importance of green infrastructure and outdoor recreation to urban people’s well- being during the COVID-19 pandemic. However, only a few studies provide cross-city analyses. We analyse outdoor recreation behaviour across four Nordic cities ranging from metropolitan areas to a middle-sized city. We collected map based survey data from residents (n = 469–4992) in spring 2020 and spatially analyse green infrastructure near mapped outdoor recreation sites and respondents’ places of residence. Our statistical examination reveals how the interplay among access to green infrastructure across cities and at respondents’ residential location, together with respondents’ socio-demographic profiles and lockdown policies or pandemic restrictions, affects outdoor recreation behaviour. The results highlight that for pandemic resilience, the history of Nordic spatial planning is important. To support well-being in exceptional situations as well as in the long term, green infrastructure planning should prioritise nature wedges in and close to cities and support small-scale green infrastructure
|
|
| 7. |
- Feng, Chen, et al.
(författare)
-
Accessibility patterns based on steps, direction changes, and angular deviation : Are they consistent?
- 2022
-
Ingår i: Proceedings: 13th International Space Syntax Symposium. - : Western Norway University of Applied sciences. ; , s. 534:1-20
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Modeling spaces and their relationships is at the core of syntactic analysis, including reach analysis. In a syntactic model, two spaces can be described as close together or far apart based on the directional distance between them. In this study, we compare three different ways of measuring directional distance—namely, by number of steps, by number of direction changes, and by angular deviation—in the context of accessibility and reach analysis. By graphically showing how choosing a different way of measuring directional distance can result in a different reach or accessibility pattern, we provide an intuitive understanding of the different natures of the syntactic measures. By demonstrating how the modeling conventions and the geometric composition of lines at a local scale can have a huge impact on the results of syntactic analysis at a larger scale, we call for more attention to the conventions and principles used for modeling street networks.
|
|
| 8. |
- Koch, Daniel, 1976-, et al.
(författare)
-
Equal living environments : Universal design and (un)equal access from a syntactic perspective, Uppsala, Sweden
- 2022
-
Ingår i: Proceedings 13th International Space Syntax Symposium. - Bergen : Western Norway University of Applied Sciences. ; , s. 466:1-26
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Syntactic analysis focuses analyzing space from a general perspective, where connections of ‘visibility and access’ are analyzed through different geometrical abstractions. In universal design research, the point of origin is that what is ‘visible’ or ‘accessible’ is different for different people depending on for example age or disability. This paper addresses challenges in the way models are made, used and theorized in space syntax research as capturing or describing relations between people and environment, specifically from the perspective that if people are different, so are their respective ‘connections of access and visibility’, and potentially their subsequent patterns of centrality and accessibility. Such difference, as recognized in universal design research, may appear on both the local (molecular) and the global (molar) scale; i.e., the effects of accessibility difference can be on a local scale of whether a relative detour is needed or not, but also on global structures of centrality in a city or municipality as a whole. However, there is need for structured understanding of the ‘molar’ level, and the interrelation between scales. Following Gibson’s theory that affordances exist neither in the environment nor in species, but in the specific relation between them, this paper engages with how such differences can be empirically, methodologically and theoretically understood based on empirical research in the city of Uppsala, Sweden. This work utilizes municipal data and input from disability rights organizations to explore the problem, and presents important considerations for both research and practice as comes to inclusiveness in spatial analysis and accessibility.
|
|
| 9. |
- Koch, Daniel, 1976-, et al.
(författare)
-
Preliminär rapport: Vår Stad - hur förändrar en kris våra vanor?
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under Coronapandemin införs omfattande restriktioner och många åtgärder sätts in i syfte att förhindra smittspridning av Covid-19. Myndigheter, företag och organisationer introducerar en lång rad förändringar såsom distansarbete, distansundervisning, uppmaning om att endast göra nödvändiga resor med kollektivtrafiken men också att praktisera social distansering och självisolering. Det har resulterat i en extraordinär situation i samhället där många företag över en natt förlorat intäkter och där andra verksamheter upplever en ökad belastning, till exempel inom vården. Att begränsa rörelsemöjligheterna för så många har lett till att människor i högre utsträckning blir beroende av det som finns lokalt, blir hänvisade till det utbud och de möjligheter som erbjuds i grannskapet och i stadsdelen. Krisen har på många sätt accentuerat ojämlikheter och där människor med mindre resurser riskerar att bli utsatta och fara illa i högre utsträckning än andra. För att fånga de förändringar som vi genomlever i samhället till följd av pandemin så har en webbaserad kartenkät tagits fram där människor tillfrågas om hur deras vanor ändrats i fråga om hur staden används. Vi vill öka förståelsen för vilka platser som människor fortfarande besöker, vilka man undviker och om det eventuellt finns platser som används i högre utsträckning än tidigare. Vidare önskar vi lära oss mer om varför dessa platser besöks. Under krisen har diverse undersökningar visats som utifrån t.ex. smarta telefoner, appar eller liknande kartlägger aktiviteter och användning av platser. Syftet med web-enkäten Vår Stad är att få självrapporterade svar där det också finns mer information om vad som händer på dessa platser och varför man använder eller undviker en specifik plats. De preliminära svaren omfattar svar från en månad (25/3-27/4 2020) där Stockholm, Uppsala och Göteborg framför allt ingår.
|
|
| 10. |
-
Kris och transformation : Nationellt möte Tillämpad Stadsbyggnad 2020
- 2021
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Det nationella mötet i Tillämpad stadsbyggnad är en arena för forskare och praktiker att mötas. Vi vill bidra till att utveckla dialogen om stadsbyggandet i relation till olika samhällsutmaningar. Det nationella mötet syftar till att sprida kunskap om de initiativ som sker på olika håll och vidareutveckla diskussionen om hur arkitektur och stadsbyggnad kan bidra till en mer hållbar utveckling.Det andra nationella mötet i ordningen har temat 'Kris och transformation' och fokuserar på vad pandemin kan lära oss om hur städer och samhällen fungerar under en kris. Ojämlika livsvillkor har blottlagts och accentuerats. Bristande tillgång till service och rekreationsområden samt trångboddhet har visat sig vara särskilt ofördelaktigt. Samtidigt har människor organiserat sig och stöttat sina medmänniskor på helt nya sätt. Kan krisen bli en ögonöppnare för hållbarhetsläget i våra städer och samhällen? Kan krisen få oss att planera på ett annat sätt från och med nu? Vilken transformation vill vi se framöver?
|
|
